| 1. |
- Alhelfi, Ali Kadhim Hadi, et al.
(författare)
-
Assessing Learning in Higher Education
- 2012
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Assessment is a key activity within the higher education system. From the student´s perspective, assessment shapes what is to be learned; from the perspective of the educator it gives clear inputs about the quality of learning. Thus, as defined by the term, ‘Constructive alignment’, by careful planning of the assessment strategy and wise selection of the assessment methods, the teaching-learning experience can be designed in an aligned manner towards the achievement of the learning outcomes. Although, defined in different ways, the basic purpose of assessment is to work as a feedback tool to both, students and teachers, to improve the student learning. In this work, we review and comment on theoretical aspects of assessment including its significance and characteristics. Moreover, some important considerations regarding the design of the assessment activities are presented, together with the description of some methods for assessing learning. With this work we would like to invite the reader to reevaluate the significance of assessment within the learning experience, and by this, hopefully the educator is “inspired” to improve the assessment activities in the classroom or another less conventional learning space.
|
|
| 2. |
- Hatti-Kaul, Rajni, et al.
(författare)
-
Plast - ett framtidsmaterial
- 2018
-
Ingår i: Kemivärlden, Biotech, Kemisk tidskrift. - 1653-5596. ; September:5, s. 39-39
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 3. |
- Hober, Sophia, et al.
(författare)
-
Protein ligands
- 2002
-
Patent (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Hober, Sophia, et al.
(författare)
-
Use of IGF-BP for refolding of IGF
- 1996
-
Patent (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Processes for refolding of insulin-like growth factor (IGF) comprise contacting IGF in a reduced or misfolded form with insulin-like growth factor binding protein (IGF-BP), and recovering native IGF.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Kreuger, Emma, et al.
(författare)
-
Biogas från Skånsk betblast - potential, teknik och ekonomi
- 2014
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sammanfattning I Skåne odlas 34 500 ha sockerbetor för sockerutvinning och i Sverige 36 000 ha (Jordbruksstatistik årsbok 2014). Vid insamling och rötning av blasten från betorna i Skåne skulle drygt 200 GWh biogas kunna produceras per år och driva minst 19 000 bilar eller 1000 bussar. Men idag lämnas den i fält. Tidigare studier har visat att betblast från sockerproduktion är på gränsen till lönsamt att skörda och använda för biogasproduktion (Lantz, 2013b). I det här projektet har flera forskare, en biogasproducent och en representant för betodlarna gemensamt tagit fram och undersökt ett par förslag för hur skörd, lagring och rötning av betblast kan genomföras och hur olika tillvägagångssätt påverkar kostnader och klimatpåverkan. Dessa innefattar en jämförelse av två olika skördekedjor och undersökning av effekterna av att fraktionera betblast före lagring och rötning på; biogasproduktion, ekonomi och klimatpåverkan. För dessa beräkningar antogs att endast betblast rötades i en biogasanläggning med en årlig produktion om 172 TJ (48 GWh) metan. Effekterna av att introducera icke fraktionerad och fraktionerad betblast i en samrötningsanläggning analyserades också. Dessutom arrangerades en skördedemonstration i oktober 2013 i samarbete med Skånska Biobränslebolaget (länk till video). Analysen av skördeteknik har begränsats till skörd av blast från betor odlade för sockerproduktion, vilket är det som görs i Sverige idag. Om sockerbetor odlas endast för biogasproduktion kan andra skördetekniker för betor och blast vara aktuella. Studien har visat att när biogas från betblast ersatte fossil energi som drivmedel så sänktes utsläppen av klimatgaser kraftigt, med 80 %. Därmed uppfylldes EUs hållbarhetskriterier för biodrivmedel, både enligt dagens direktiv (35 % reduktion) och föreslagna framtida (60 % reduktion). Viktigt i detta sammanhang är att blasten är en restprodukt och den konkurrerar inte om åkermark för livsmedelsproduktion. I Skåne skulle ca 200 GWh biogas kunna produceras från betblast vid dagens sockerbetsproduktion. Men, även för den andel av blasten som skördas under september (motsvarande ca 40 GWh), då det är mer gynnsamt än vid senare skörd, är det svårt att hitta ekonomisk hållbarhet. Studien tyder på att kostnader och klimatpåverkan är de samma om betblast fraktioneras eller ej. I fallstudien framkom att fraktionering av betblasten gav praktisk möjlighet att ta emot mer material i den studerade samrötningsanläggningen. Vätskefraktionen kunde då ersätta vatten i förbehandlingen och mera torrsubstans (TS) kunde tas emot med den fasta fraktionen innan uppehållstiden begränsade mängden i rötningsprocessen. Att ersätta vatten i förbehandlingsanläggningen ger mindre kapitalkostnader per producerad MWh jämfört med om man skulle röta denna fraktion i en dedikerad anläggning. Men, inte heller i fallstudien medförde fraktionering lägre kostnader per producerad mängd metan. Blastskörden visade sig vara högre i september, 3,6 ton torrsubstans per hektar (t TS/ha), än i oktober, 3,2 t TS/ha, vilket gör det fördelaktigare att samla in blast i september än oktober. Av de skörde- och transportkedjor som teoretiskt utvärderades i projektet var det ekonomiskt mest fördelaktigt med en skördekedja där en mindre mängd blast samlades in (55 % av tillgänglig mängd) för att minimera maskinernas väntetider. Alternativet har dock nackdelen att en större andel kvarlämnad blast gör att en större andel av fältets ytafår ojämn förfruktseffekt i efterföljande gröda jämfört med ett scenario då större andel av blasten samlas in. Priset för skörd (i september) och lagring beräknades till 1,7–2,1 kr/kg TS både med och utan fraktionering. Detta är högre än det pris som tidigare beräknats (Gissén et al. 2014), vilket bedöms som underskattat. Tester av fraktionering av betblast gjordes i liten skala med en äppeljuicepress. Metanpotentialtester gjordes på de olika fraktionerna. Pressning av strimlad blast (13 % TS) gav en vätskefraktion (7 % TS) motsvarande en fjärdedel av våtvikten och 3 fjärdedelar återstod som fast fraktion (15 % TS). Den fasta fraktionen gav dubbelt så högt metanutbyte per kg våtvikt som vätskefraktionen, men ingen signifikant skillnad i metanutbyte per kg organiskt material. Ingen inverkan av sortval på betblastskörden eller metanutbyte per kg organiskt material kunde hittas vid test av fem sockerbetssorter som förädlats fram för sockerproduktion. När fraktionerad blast används kan möjlighet finnas att dubbelanvända lager för den våta fraktionen och rötrest. Det gäller även för andra flytande substrat som behöver lagras. Studien visar att dubbelanvändning kan påverka investeringskostnaderna för rötrestlagret signifikant och en närmare undersökning av om det är praktiskt möjligt vore intressant. När flera positiva faktorer samspelar kan det finnas möjlighet att med dagens förhållanden producera biogas som biodrivmedel från betblast på ett ekonomiskt hållbart sätt. Exempel på identifierade positiva faktorer är: högt blastutbyte, användning av underutnyttjade jordbruksredskap, rötning i befintliga anläggningar för att fylla ut substratluckor, korta transportsträckor och direktanvändning av färsk betblast utan lagring. Det är troligtvis endast för en liten del av den totala mängden blast som tillräckligt många positiva faktorer samspelar för att den idag ska kunna vara ekonomiskt intressant att använda för biogasproduktion.
|
|
| 7. |
- Larsson, Gen, et al.
(författare)
-
Endotoxin analysis
- 2005
-
Patent (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
