| 1. |
|
|
| 2. |
- Ranisch, Robert, et al.
(författare)
-
Ethics of digital contact tracing apps for the Covid-19 pandemic response
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a growing interest in contact tracing apps (CT apps) for pandemic man- agement. These apps raise significant moral concerns. It is therefore crucial to consider ethical requirements before and while implementing such apps. Public trust is of major importance for population uptake of contact tracing apps. Hasty, ill-prepared or badly communicated implementations of CT apps will likely under- mine public trust, and as such, risk impeding general effectiveness. In response to these demands, to meet ethical requirements and find a basis for justified trust, this background introduces an ethical framework for a responsible design and implementation of CT apps. However, even prudently chosen measures of digital contact tracing carry moral costs, which makes it necessary address different trade-offs. This background paper aims to inform developers, researchers and decision-makers be- fore and throughout the process of implementing contact tracing apps.
|
|
| 3. |
- Belfrage, Sara
(författare)
-
Without informed consent
- 2013
-
Ingår i: Moral, Ethical, and Social Dilemmas in the Age of Technology. - : IGI Global. - 9781466629325 ; , s. 291-305
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The requirement of always obtaining participants' informed consent in research with human subjects cannot always be met, for a variety of reasons. This paper describes and categorises research situations where informed consent is unobtainable. Some of these kinds of situations, common in biomedicine and psychology, have been previously discussed, whereas others, for example, those more prevalent in infrastructure research, introduce new perspectives. The advancement of new technology may lead to an increase in research of these kinds. The paper also provides a review of methods intended to compensate for lack of consent, and their applicability and usefulness for the different categories of situations are discussed. The aim of this is to provide insights into one important aspect of the question of permitting research without informed consent, namely, how well that which informed consent is meant to safeguard can be achieved by other means.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Babapour Chafi, Maral, 1983
(författare)
-
From fading novelty effects to emergent appreciation of Activity-based Flexible Offices: Comparing the individual, organisational and spatial adaptations in two case organisations
- 2019
-
Ingår i: Applied Ergonomics. - : Elsevier BV. - 0003-6870 .- 1872-9126. ; 81
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Activity-based Flexible Offices (AFOs) are innovations in workspace design that have been increasingly implemented in organisations in recent years. There are conflicting research results on the long-term consequences of implementing AFOs. This paper investigates the changes (if any) that occur over time, in: 1) employee satisfaction with AFO solutions and perceived work support, 2) ways of working and using AFOs and 3) the AFO solution. Two organisations participated in the study. The data collection involved: (i) semi-structured interviews with 26 employees and (ii) process enquiries involving the collection of secondary data and interviews with facility management teams. The findings indicate that limited options for improving an AFO solution lead to lingering work environment problems. By contrast, modifying the solution through systematic processes based on employee feedback helped resolving the initial problems. Over time, this led to an increased appreciation and a sense of collective ownership of the AFO solution.
|
|
| 6. |
- Berlin, Cecilia, 1981, et al.
(författare)
-
Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har till syfte att ge en kunskaps-översikt över tillgänglig forskning på temat ”Fysisk arbetsmiljö för hälsa, välmående och prestation”. Kunskapsöversiktens innehåll fokuserar på hur en frisk och välmående fysisk arbetsplats utformas, för att ge förutsättningar för god arbetsprestation parallellt med hög grad av välmående. Rapporten är avsiktligen vinklad bort från problemfokuserad litteratur om skaderisker, likaså om insatser för hälsopromotion som syftar till att individen tar ett större eget ansvar för att öka sin fysiska aktivitet eller ändring av livsstil. Istället riktas fokus mot friskfaktorer som härrör från en väl genomtänkt och avsiktlig formgivning (design) av arbetsplatsen, både i form av layout och dess ingående tekniska lösningar (exempelvis utrustningar, möbler med mera). Översikten inkluderar till stor del litteratur från ergonomi- och design-fältet, i syfte att betona kunskap om den avsiktligt formgivna arbetsmiljön och dess ingående designparametrar. En systematisk litteratursökning har genomförts med sökning i två databaser, Scopus och Web of Science. Till en början identifierades 4299 sökträffar som uppfyllde sökkriterierna. Efter sållning, granskning av abstracts och kvalitetsutvärdering av 446 fulltexter inkluderades och kategoriserades till slut 317 artiklar i två huvudsakliga kategorier: 196 primär- och litteraturstudier om fysisk belastning på arbetsplatser, samt 121 designprocessorienterade artiklar vars innehåll ger råd om, vägleder och organiserar formgivningen av en hälsosam och välfungerande fysisk arbetsplats. Kvalitetsgranskning genomfördes på samtliga inkluderade artiklar; empiriska primärstudier utvärderades med McGill Mixed Methods Appraisal Tool (MMAT), litteraturstudier med Critical Appraisal Skills programmes (CASP) mall för kunskapsöversikter, och den designprocessorienterade litteraturen genomgick en förenklad kvalitetsgranskning med specialanpassad mall. Den inkluderade kunskapen spänner över många olika studietyper, metodansatser, interventionsavsikter och yrkesgrupper. Inom kategorin primär- och litteraturstudier identifierades fältstudier (134), laboratoriska studier (45), enkätbaserade tvärsnittsstudier (53) och litteraturstudier (14). Ett första resultat var att friskfaktorer av olika slag identifierades; dessa uttrycks oftast i form av önskade utfall som är spridda över ett spektrum mellan välbefinnande å ena sidan och prestation å andra sidan, till exempel välmående, nöjdhet, återhämtning, komfort, engagemang, prestation, produktivitet, effektivitet, kreativitet, problemlösning och samarbete. Vissa ”negativt” formulerade utfall är också indikatorer på fysisk belastningsfriskhet, till exempel minskad stress, fysisk belastning, fysisk skaderisk eller felhandling. Som synes håller sig inte alla dessa utfall strikt till den fysiska arbetsmiljön, utan påverkar även kognitiva och organisatoriska friskfaktorer. Resultaten redovisades även indelat i de yrkeskategorier som kunde betraktas som utmärkande i materialet. Den största proportionen av yrkesrelaterad litteratur om friskfaktorer handlar om kunskapsarbete (som domineras av kontorsstudier), följt av studier från vårdsektorn, därefter från industriella tillämpningar (inklusive byggbranschen) och därefter övriga yrken och studier som inkluderar flera yrkeskategorier samtidigt. Den design-processorienterade litteraturen innehåller mycket vägledning i hur arbetsplatser bör utformas generellt för att förbättra friskhet. De flesta studier om designprocesser som ger processrekommendationer om hur utformningsarbetet bör fortlöpa och organiseras rekommenderar en deltagande (participativ) ansats, för att skapa bättre förståelse för medarbetarnas behov och skapa engagemang under designprocessen både för design av arbetsredskap och av arbetsplatser. Det finns dock en del studier som visar att deltagande processer inte alltid leder till önskade effekter. Andra värdefulla bidrag från denna litteraturkategori berör användandet av olika verktyg för simulering och utvärdering samt metoder för att bedöma lämpligheten av arbetsplatsutformningen för specifika grupper av användare. Både arbetsplatsdesign och tekniska produktlösningar för att stödja friskhet på arbetsplatsen har utvärderats av litteraturen. Ett fåtal studier fokuserade på att utvärdera arbetsredskap för olika yrkeskategorier, ofta med belastningsergonomiska och riskkartläggande perspektiv, men även med hänsyn till aspekter som nöjdhet, preferens och användarvänlighet. Andra specifika spår i litteraturen är artiklar om sittande och stående, särskilda arbetskrav och förutsättningar för äldre arbetskraft, återhämtning. Användning av nya teknikutvecklingar i design- och utvärderingsprocesser är en annan trend som syns i litteraturen. Rapporten lyfter fram tre områden som kan bli allt vanligare: robotar som arbetsredskap inklusive hur arbetsfördelning mellan robotar och människor bör ske, användning av bärbar teknologi (wearables) eller rörelseregistrerande teknik (till exempel sensorer och kameror) för aktivitets- och/eller biometrisk mätning och slutligen ökad användning av simuleringar, exempelvis via så kallade digitala tvillingar, för design och underhåll av arbetsplatser. Enligt en kategori studier framhålls att designmässiga arbetsplatsförändringar bör kombineras med utbildning, träning och kunskapskomplettering för att uppnå beteendeförändringar hos användare av arbetsplatsen eller arbetsredskapen, detta för att erhålla de största och mest varaktiga effekterna på hälsa och välmående. Den designprocessorienterade litteraturen gav en rik och varierad vägledning i olika processer, ansatser, verktyg och metoder för hur en friskhetsfrämjande arbetsplatsdesign kan stödjas. Bidragen kan vara vägledande både för individ- och makroperspektiv, det vill säga systemsynen i artiklarna varierar mellan olika systemnivåer och kan vägleda såväl olika processteg som val och utvärdering av specifika utrustningar och layouter samt ge råd för hur en deltagande process som involverar medarbetarna bör gå till. Bland verktygen som beskrivs för dessa ändamål finns metoder, analytiska modeller, mätutrustningar och simuleringstekniker. Denna översikt hade en bred ansats, vilket har visat sig vara både en styrka och en svaghet. Det är svårt att finna klara, allmänna rekommendationer med hänsyn till så många olika specialsammanhang och skilda arbetssystems syften. Även om renodlade studier om enskilda ”friskhetsfrämjande” faktorer finns, är multi-utfallsinriktade ansatser en mycket mer intressant och relevant väg att gå för framtida forskning och utveckling. För att komma längre och djupare med sådana kombinationer av syften, tror författarna att en framgångsfaktor är att begränsa sig till fördjupade studier inom avgränsade yrkesområden, till exempel industri, vård, kunskapsarbete och andra, mer specifika områden som i denna översikt har sammanförts med andra kategorier. En ytterligare rekommenderad fördjupning skulle vara att fokusera på utvärderingar av belastningsreducerande arbetsredskap, särskilt i syfte att vägleda organisationer, arbetsgivare och formgivare i processen att upphandla, välja, införskaffa och implementera utrustning och arbetsredskap. Något som bör beforskas mer är parallella utvärderingar av fysisk och kognitiv (eller mental) arbetsbelastning från samma arbete. Detta är svårt men mycket viktigt att undersöka. Denna studie har även funnit få bidrag som berör tidsrelaterade faktorer som till exempel schemaläggning, rotation med mera, vilka presenterats som strategier för en hälsosammare grad av fysisk belastning i arbetet. En närbesläktad aspekt som vore intressant att undersöka närmare är hur interaktionen med digitala gränssnitt påverkar den fysiska belastningen, då användningen av fler digitala tjänster leder till mer fysisk interaktion med ”smarta” gränssnitt och handhållna/bärbara tekniker både i våra yrken och privat. Vidare identifierade översikten få studier som beskriver misslyckade designprocesser.
|
|
| 7. |
- Hallqvist, Johan, 1984-
(författare)
-
The making of a professional digital caregiver : personalisation and friendliness as practices of humanisation
- 2022
-
Ingår i: Medical Humanities. - : BMJ Publishing Group Ltd. - 1468-215X .- 1473-4265. ; 48:3, s. 347-356
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to explore how a digital caregiver, developed within a Swedish interdisciplinary research project, is humanised through health-enhancing practices of personalisation and friendliness. The digital caregiver is developed for being used in older patients’ homes to enhance their health. The paper explores how the participants (researchers and user study participants) of the research project navigate through the humanisation of technology in relation to practices of personalisation and friendliness. The participants were involved in a balancing act between making the digital caregiver person-like and friend-like enough to ensure the health of the patient. Simultaneously, trying to make the patients feel like as if they were interacting with someone rather than something – while at the same time not making the digital caregiver seem like a real person or a real friend. This illustrates the participants’ discursive negotiations of the degree of humanisation the digital caregiver needs in order to promote the health of the patient. A discursive conflict was identified between a patient discourse of self-determination versus a healthcare professional discourse of authority and medical responsibility: whether the digital caregiver should follow the patient’s health-related preferences or follow the healthcare professionals’ health rules. Hence, a possible conflict between the patient and the digital caregiver might arise due to different understandings of friendliness and health; between friendliness (humanisation) as a health-enhancing practice governed by the patient or by the healthcare professionals (healthcare professionalism).
|
|
| 8. |
- Jönsson, Bodil, et al.
(författare)
-
Certec : en udda fågel
- 2011
-
Ingår i: 50 år med LTH : en fingervisning om teknik - en fingervisning om teknik. - 9789197975605 ; , s. 279-289
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- När LTH hade hunnit ungefär till halvtid, det vill säga för 25 år sedan, uppkom en liten centrumbildning för rehabiliteringsteknik med akronymen ”Certec”. Nu år 2011 ingår Certec i Institutionen för Designvetenskaper med sitt forskarutbildningsämne ”rehabiliteringsteknik” som en av institutionens sju forskningsinriktningar.Namnet ”Certec” behövs alltså inte längre, men det finns kvar som vårt positivt laddade varumärke, skriver Bodil Jönsson i denna berättelse.
|
|
| 9. |
- Kuenen, Christoffel, 1975-
(författare)
-
Transformatie gedreven door Techniek
- 2013
-
Ingår i: Nederlands Tijdschrift voor Geneeskunde. - : Vereniging Nederlands Tijdschrift voor Geneeskunde (Netherlands). - 0028-2162. ; :157
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De bionische mens vertegenwoordigt onze droom van bovenmenselijke krachten.Delen van die droom worden op dit moment al verwezenlijkt door kunstmatige systemen die ons motorische of zintui- gelijke vermogen ondersteunen, vergroten of verrijken.De aansluiting van die systemen op het lichaam verschillen in invasiviteit.De ontwikkeling van prothesen en orthesen wordt gedreven vanuit wetenschap maar met name ook vanuit de mili- taire industrie, en heeft een overwegend technische benadering.
|
|
| 10. |
- Leijon-Sundqvist, Katarina, et al.
(författare)
-
Relation between dorsal and palmar hand skin temperatures during a cold stress test
- 2017
-
Ingår i: Journal of Thermal Biology. - : Elsevier BV. - 0306-4565 .- 1879-0992. ; 66, s. 87-92
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hand skin temperature measurements have previously been performed on either dorsal or palmar sides and it is possible to find arguments for the advantage of both locations. Therefore, the aim of this study was to use dynamic infrared (IR) imaging to examine the relationship between dorsal and palmar hand skin temperature. The palmar and dorsal hand skin temperature before and after a cold stress test was measured with IR thermography in 112 healthy participants. Calculation of surface average temperature was made from nine regions of interest on each hand's dorsal and palmar side. Temperature values were recorded at baseline, directly after immersion of hands in vinyl gloves for one minute in water at 20 +/- 0.5 degrees C (gloves removed), and after eight minutes rewarming. Results showed that: a) the skin temperatures on the dorsal and palmar sides of the hand are strongly correlated; b) the correlation is stronger on the fingers than on the carpometacarpal (CMC) area; c) the palmar side of the CMC area is warmer than the dorsal side, but this is reversed in the fingers so that the nail bed is warmer than the finger pad; and d) the temperature difference Delta T between the dorsal and palmar sides of the fingers is independent of the skin temperature, though Delta T on the CMC area of the hand is temperature dependent. Such differences can be important in detailed investigations of thermal phenomena in the hand. In conclusion, results showed a strong correlation between the dorsal and palmar temperatures. If both sides cannot be measured, the purpose of the investigation should determine which side of the hand should be measured.
|
|
