| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Broberg, Kristina, et al.
(författare)
-
Potentialstudie för biogassubstrat i Västra Götaland, Halland och Skåne
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The potential of producing biogas by digestion from substrates in Västra Götaland, Halland and Skåne has in this study been estimated to approximately 5 900 GWh per year, of which 2 300 GWh are found in Västra Götaland, 650 GWh in Halland and 3 000 GWh in Skåne. The estimated potential is based on the current amounts of the substrate categories food waste, agricultural residues, manure, sludge from sewage treatment plants and industrial organic residues. For each of the three regions, the largest contributor to the current substrate potential is agricultural residues. This category contributes with approximately 3 900 GWh annually in total for the three regions. However, to be able to fully realize the potential of the agricultural residues there are logistic and technical challenges to be solved. Manure accounts for the second largest contribution to the potential, approximately 1 000 GWh per year for the three regions. The conditions to realize the manure potential are good with national production support in place for this substrate category.The study also includes a brief investigation of future substrate categories focused on marine substrates, grass and hay harvesting, industrial wastewater and biological methanation. From the future substrates, a contribution of a total of 3 600 GWh per year will be added to the estimated potential for the three regions. The largest addition is potential biological methanation of the carbon dioxide streams from the total substrate potential from the current categories, approximately 3 000 GWh annually. Thereafter, the largest contributing future substrate category is industrial wastewater. Including the future substrate flows, a total biogas potential of 9 500 GWh per year was estimated for Västra Götaland, Skåne and Halland together. To realize the potential, close cooperation between substrate owners, gas producers and municipalities are needed together as well as a long-term policy landscape.
|
|
| 4. |
- Granström, Karin, 1974-
(författare)
-
Regler för hantering av rötrest
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- InnehållsförteckningINLEDNINGPROBLEM MED ATT TA TILLVARA RÖTRESTTungmetallerSmittaREGLERING AV ANVÄNDANDET AV RÖTREST SOM GÖDNINGCertifiering av biogödselHygieniseringskrav för biogödselCertifiering av rötslamHygieniseringskrav för rötslamACCEPTANS?MÖJLIGHETER OCH RISKER MED SAMRÖTNINGREFERENSER
|
|
| 5. |
- Román, Mikael, et al.
(författare)
-
Climate and development : the potential for climate cobenefits in the Mozambican rice sector
- 2012
-
Ingår i: Climate and Development. - : Informa UK Limited. - 1756-5529 .- 1756-5537. ; 4:3, s. 219-233
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the opportunities and pitfalls of linking a future Sustainable Development – Policies and Measures (SD-PAM) mechanism to Mozambican rice policies. It concludes that there are various ways in which the ambition to increase the production of rice can also reduce greenhouse gas (GHG) emissions. Moreover, the analysis suggests that an SD-PAM mechanism may be instrumental in supporting this type of co-benefits. This implies that the pursuit of development policies as a precursor for climate mitigation is valid also for the agricultural sector and, similarly, least developed countries (LDCs) may have a role to play. Three traits of the LDC setting will influence the design of a future SD-PAM mechanism. One is the way contextual factors influence individual policy programmes. Another is the need for capacity building in its broader sense, which then emerges as another leverage mechanism in addition to funding, credits and technology transfer. Finally, it requires the recognition that GHG mitigation in LDCs is not about reducing emissions in an absolute sense but, rather, a question of changing development paths and thereby avoiding future GHG emissions
|
|
| 6. |
- Ammenberg, Jonas, 1973-, et al.
(författare)
-
Globala miljöproblem
- 2023
-
Ingår i: Miljöteknik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159355 ; , s. 39-70
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel beskrivs några betydande miljöproblem av global karaktär. Det handlar närmare bestämt om klimatförändringar, uttunning av ozonskiktet, minskad biologisk mångfald och användning av naturresurser. Syftet är att du som läsare bättre ska förstå vad som kännetecknar problemen, vad i samhället som orsakar dem, rådande trender och möjliga åtgärder.
|
|
| 7. |
- Ammenberg, Jonas, 1973-
(författare)
-
Miljöarbete i företag
- 2023. - 2
-
Ingår i: Miljöteknik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159355 ; , s. 163-177
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Så här långt i bokens tredje del har angreppssätt för att hantera miljöfrågor berörts ur olika perspektiv. Det har handlat om en historisk tillbakablick, övergripande strategier och produktutveckling, men också om systemperspektiv och miljösystemanalys. Boken har i många avseende samhällsfokus, men mycket av det som berörs har stor relevans för och inverkan på enskilda företag och andra typer av organisationer. De måste ofta inom ramarna för sin verksamhet och organisation hantera miljöfrågor som berör dem. Eftersom det kan vara nyttigt att försöka se situationen ur ett företagsperspektiv beskrivs i detta kapitel kortfattat hur miljöarbete kan se ut i dag i större svenska industriföretag.
|
|
| 8. |
- Ammenberg, Jonas, 1973-
(författare)
-
Miljöhistorisk översikt
- 2023. - 2
-
Ingår i: Miljöteknik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159355 ; , s. 111-114
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta sjätte kapitel inleder bokens tredje del, som handlar om olika angreppssätt för att hantera miljöproblem. Kapitlet bidrar med en kort historisk översikt för att illustrera hur både synen på miljöfrågorna och åtgärderna förändrats över tid. Avslutningsvis summeras olika strategier för att jobba med miljöfrågor.
|
|
| 9. |
- Björn, Annika, et al.
(författare)
-
Biogasproduktion inom svensk pappers- och massaporduktion : Syntes av möjligheter och begränsningar samt teknisk utvärdering : Bilaga 2 Etablering/effektivisering av biogasproduktion inom svensk pappers- och massaindustri
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköpings Universitet har tillsammans med Pöyry och Scandinavian Biogas Fuels drivit projektet ”Etablering/effektivisering av biogasproduktion inom svensk pappers- och massaproduktion”. Potentialen hos det organiska materialet i avloppsvatten från svensk pappers- och massaindustri (PMI) till biogasproduktion skattades vid projektstart till 100 milj. Nm3 metan per år (1 TWh). Denna rapport är en syntes av resultaten från projektet med syfte att ge visa hur de genererade resultaten kan omsättas i teknisk praktik med tillhörande ekonomiska insatser. Syftet är att ge underlag och stöd till PMI-branschen och externa intressenter, som överväger att implementera biogasproduktion inom PMI.Substraten för biogasproduktion som återfinns i pappers- och massaindustrins avloppsvatten och slam kännetecknas av stora volymer med låga COD-halter. Detta kräver rötningstekniker, som tillåter mycket korta uppehållstider jämfört med mer traditionellt utformade biogasanläggningar för att inte tankstorleken ska bli för stor. Två tekniker, som utvecklats inom projektet, klarar detta: EGSB (expanded granular sludge bed) och CSTR (completely stirred tank reactor) med slamåterföring. Dessa tekniker har därför utvärderats för tre olika typbruk, ett CTMP-bruk, ett TMP-bruk och ett sulfatmassabruk. Resultaten från dessa experimentella studier är utgångspunkten för i utvärderingen i föreliggande rapport. För varje processkoncept har en grov kostnadsuppskattning (±20 %) gjorts för den investering som krävs för biogasproduktion.En EGSB på ett TMP-bruk med ett totalavlopp på 1500 m3/h, där hela blekeriavloppet från peroxidblekningen och en del av det övriga avloppet behandlas i en 4000 m3 reaktor förväntas ge 2,5 milj Nm3 metan/år. Investeringskostnaden för anläggningen uppskattas till 75 milj. SEK (±20 %).En EGSB på ett CTMP-bruk med ett totalavlopp på 170 m3/h där hela avloppet behandlas i en 3000 m3 reaktor förväntas ge 1,8 milj Nm3 metan/år. Investeringskostnaden för anläggningen uppskattas till 64 milj. SEK (±20%).En CSTR med slamåterföring som körs på bioslam från ett sulfatmassabruk där ett bioslamflöde på 46 m3/h behandlas i en 4000 m3 reaktor förväntas ge 1,0 milj Nm3 metan/år. I denna design är strategin för den aeroba bioreningen ändrad för att producera ett bioslam optimerat för att ge högsta möjliga biogaspotential. Detta innebär produktion av större mängd slam, som i största mån kan rötas till metan, dvs mängd metan per mängd rötat organiskt material samtidigt som COD-reduktionen i vattenreningen bibehålls. Investeringskostnaden för anläggningen uppskattas till 32 milj. SEK (±20%).Baserat på de COD-kvantiteter som når de luftade dammarna inom PMIs vattenreningssystem förbrukas årligen ca 0,8 TWh el. Införande av biogasproduktion i massaindustrins spillvattenrening skulle reducera mängden COD med mellan 30-50%, vilket får till följd att den årliga elförbrukningen i samband med den aeroba reningen går ner med ca 0,2-0,4 TWh. Detta innebär alltså ett energitillskott av 0,9 – 1,1 TWh givet att hela den tillgängliga biogaspotentialen skulle byggas ut. Till detta kommer eventuella vinster relaterade till slamhanteringen.
|
|
| 10. |
- Eklund, Mats, Professor, 1962-
(författare)
-
Industrisamhällets framväxt, struktur och miljöpåverkan
- 2023. - 2
-
Ingår i: Miljöteknik. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144159355 ; , s. 189-194
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föregående kapitel bidrog med grundläggande kunskaper om stora tekniska system. Men den kunskapen som bas kan man närma sig frågan hur några av de system som finns i dag kommit till och utvecklats med tiden. Dessutom ges i detta kapitel en historisk introduktion, som på en övergripande nivå beskriver hur industrisamhället och industriella system utvecklats. Kapitlet avslutas med en utblick mot framtiden.
|
|
