| 1. |
|
|
| 2. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
Hållbarhetsredovisning i svensk detaljhandel : Roll, relevans och nytta
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från forskningsprojektet ”Hållbarhetsredovisning och interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet”. Syftet med projektet har varit att undersöka vilken betydelse hållbarhetsredovisning har för handelsföretags interna organisatoriska processer för ökad hållbarhet samt, att öka kunskapen om hur dessa processer konkret kan bidra till ökad hållbarhet inom handeln. Projektet bygger både på en bred översikt över hur handelsföretag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete via hållbarhetsredovisningar och på fördjupade studier av hur ett fåtal större handelsföretag internt arbetar med hållbarhetsprocesser och hur detta kan relateras till just hållbarhetsredovisningens roll. Denna rapport presenterar de olika delstudiernas resultat på ett relativt övergripande plan och knyter dem till de forskningsfrågor som projektet har utgått ifrån. I den första delstudien visas att en relativt liten andel av handelsföretagen använder sig av hållbarhetsredovisning över huvud taget. Det finns heller inte en tydligt externt kommunicerad processförståelse av hållbarhetsarbetet. Kommunikationen kan ibland vara omfattande i rapporterna men det saknas oftast en sammanhängande redovisning av hur hållbarhetsfrågorna hanteras, med vilka medel, enligt vilken strategi och hur (eventuell) framgång mäts. Vad företag väljer att rapportera är också väldigt varierande. En del företag koncentrerar sig på hållbarhetsfrågor kopplade till kärnverksamheten medan andra fokuserar på aktiviteter som ligger långt utanför kärnverksamheten. Utifrån de två kvalitativa delstudier som genomförts har betydelsen av hållbarhetsredovisning som instrument, dess roll och relevans kunnat identifieras. I de två fallföretag som använder sig av hållbarhetsredovisning går det att urskilja ett antal funktioner av redovisningen som kommer till uttryck i högst varierande grad. Vi identifierar här hållbarhetsredovisningen som motor för hållbarhetsarbetet, uppföljningsdokument av hållbarhetsarbetet och som profileringsdokument för företaget. En övergripande iakttagelse är att hållbarhetsredovisningen inte entydigt kan knytas till någon av dessa roller utanuppvisar aspekter av samtliga. Den är exempelvis inte en motor för hållbarhetsarbetet i stark mening utan har en plats i ett vidare hållbarhetssammanhang som företaget verkar inom. Relevansen av hållbarhetsredovisningen diskuteras i kontrast till företag som inte använder sig av detta instrument. Här framförs argument från de olika fallföretagen av högst skiftande karaktär. Redovisningen beskrivs i olika utsträckning som irrelevant, delvis relevant och väldigt relevant för hållbarhetsarbetet. Utifrån det som har framkommit av studierna identifierar vi tre åtgärder som kan göra relevansen av hållbarhetsredovisningen större. Dessa är: - Indikator- och nyckeltalsanvändning som prestationsmätning snarare än leveransposter från enskilda enheter i organisationen. - Synkronisering av vad hållbarhetsredovisning är och förutsätts betyda i organisationen i förhållande till både hållbarhetsarbetet i stort och övergripande strategier och målsättningar (inte bara på hållbarhetsområdet). - Fasta strukturer och roller för arbetet med hållbarhetsredovisning för att klargöra ägarförhållandet till redovisningen.
|
|
| 3. |
- Frostenson, Magnus, et al.
(författare)
-
The internal significance of codes of conduct in retail companies
- 2012
-
Ingår i: Business Ethics. A European Review. - : Wiley. - 0962-8770 .- 1467-8608. ; 21:3, s. 263-275
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper focuses on the significance of codes of conducts (CoCs) in the internal work context of two retail companies. A stepwise approach is used. First, the paper identifies in what way employees use and refer to CoCs internally. Second, the function and relevance of CoCs inside the two companies are identified. Third, the paper explains why CoCs tend to function in the identified ways. In both cases, the CoCs are clearly decoupled in the sense that they do not concern the immediate work context of the employees. Counter-intuitively, this facilitates the process of establishing the CoCs. Even though the CoCs are not directly relevant for the employees, they are accepted and embraced both with regard to contents, focus and function. Above all, the CoCs seem to confirm and even strengthen employee identity. On the basis of these observations, it is suggested that CoCs should not only be valued in light of their direct organisational consequences or lack of such consequences. The issue is not just whether CoCs are decoupled or not. Rather, it is argued that researchers should consider more closely a two-level analysis which takes into account not only the concrete application of CoCs but also their function and meaning. An implication of this is that what might appear as a decoupled code cannot be dismissed as irrelevant to the ‘core’ of the organisation.
|
|
| 4. |
- Helin, Sven, et al.
(författare)
-
"Like a battalion of tanks" : A critical analysis of stakeholder management
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Management. - : Elsevier BV. - 0956-5221 .- 1873-3387. ; 29:3, s. 209-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper contributes to the literature on the political role and responsibilities of corporations. Following Deetz's (1995) critical reading of stakeholder management and a critical methodology, the paper analyses how a large Swedish corporation manages conflicting stakeholder interests and rationales in a multi-stakeholder context. Throughout the case analysis, it is suggested that the corporation reinforces what Deetz (1995) refers to as an information mode, thus effectively hindering it from reaching a communication mode in which more genuine stakeholder dialogues are performed. (C) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 5. |
- Jensen, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
Fallstudier
- 2016. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Fallstudier är fantastiska. De visar på exemplets makt och får oss att ifrågasätta etablerade idéer och sätt att göra saker. Fallstudieforskningens utbredning är också en framgångssaga. I boken beskrivs den resan ur ett historiskt perspektiv. Genomgången utmynnar i en presentation av den rådande fallstudiepraxisen, och därmed får läsaren en konkret guide till hur en fallstudie kan planeras, genomföras och kommuniceras.
|
|
| 6. |
- Jensen, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
In Defence of Stakeholder Pragmatism
- 2013
-
Ingår i: Journal of Business Ethics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0167-4544 .- 1573-0697. ; 114:2, s. 225-237
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article seeks to defend and develop a stakeholder pragmatism advanced in some of the work by Edward Freeman and colleagues. By positioning stakeholder pragmatism more in line with the democratic and ethical base in American pragmatism (as developed by William James, John Dewey and Richard Rorty), the article sets forth a fallibilistic stakeholder pragmatism that seeks to be more useful to companies by expanding the ways in which value is and can be created in a contingent world. A dialogue between a defence company and peace and arbitration society is used to illustrate the main plot of this article
|
|
| 7. |
- Jensen, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
Normal deviants and Erving Goffman : Extending the literature on organizational stigma
- 2015
-
Ingår i: Nordic Journal of Working Life Studies. - : Det Kgl. Bibliotek/Royal Danish Library. - 2245-0157. ; 5:4, s. 125-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The paper highlights two problematic tendencies in the burgeoning literature on organizational stigma. The first tendency is conceptual, where stigma is treated at the organizational level, thereby neglecting social encounters at the micro-level. As a way of remedying this, we enroll the seminal writings of Erving Goffman to situate organizational stigma in the interaction order. The second tendency is empirical, where the inclusion of actors performing stigma management is limited to managerial and organizational actors, thus neglecting many of those faced with managing organizational stigma. We report from an explorative study of ordinary wage laborers in the Swedish arms and pornography industries situated toward the bottom of their organizations and referred to as ‘normal deviants’. The paper shows how and why the organizational stigma literature could be more sensitive and inclusive toward whom, how, when, and where organizational stigma is managed.
|
|
| 8. |
- Jensen, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
One Code to Rule Them All : Management Control and Individual Responsibility in Contexts
- 2015
-
Ingår i: Business and Professional Ethics Journal. - : Philosophy Documentation Center. - 0277-2027 .- 2153-7828. ; 34:2, s. 259-290
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper is about how multiple contexts influence employees’ and managers’ enactments of a standardized corporate code of ethics. An earlier local Swedish case study of how a code is enacted is extended to include enactments during business trips to Ottawa (Canada), Rio de Janeiro (Brazil) and New Delhi (India). The paper shows that although the code is possible to enact as remote and insignificant (‘not relevant to me’) in the local study, when travelling to different contexts it is enacted as intrusive (affecting core operations) and fluid (highlighting seeming contradictions). The paper highlights the consequences of these enactments in terms of management control and individual responsibility) and suggests ways for better understanding how a code is expected to perform, meant to work and keep on working.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nilsson, Anders, et al.
(författare)
-
Sustainability communication in the mining industry : a pre-study
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is based on a pre‐study aiming to provide an overview of what andhow the largest mining companies, internationally and in Sweden, communicate in terms of sustainability on their websites. The report presents a broad understanding of what large mining companies ‘say’ when it comes to sustainability. Conceptually, the study draws on writings in the areas of organizational communication, institutional theory and sustainability accounting. Methodologically, the study is based on qualitative textual analyses, to some extent aided by the text analytic tool Leximancer. The main findings of the study are that while most companies communicate all relevant sustainability issues and all the global leaders publish sustainability reports with the Global Reporting Initiative level A+, all companies distinctively communicate sustainability in unique ways. In this report, these similarities and differences in sustainability communication are retold in four main tensions and four main stories.
|
|
