| 1. |
- Nilsson, Jerry
(författare)
-
Conceptions of Crisis Management Capabilities – Municipal Officials’ Perspectives
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the Swedish crisis management system, the municipalities have a great responsibility. One part of this responsibility concerns preparing for crises by making risk and vulnerability analyses as well as plans for how to handle extraordinary events. Such preparedness planning involves municipal officials and consequently their conceptions of their organisations’ crisis management capabilities. This makes it vital to look into these conceptions more closely and establish whether specific characteristics can be identified. This thesis aims at gaining understanding of how officials involved in preparedness planning in general and vulnerability analysis in particular explicitly conceive of their organisations’ crisis management capabilities. The thesis poses six specific research questions, pertaining to three themes: vulnerability, dependencies and learning. The results show specific characteristics in how officials conceive of their organisations’ crisis management capabilities. These characteristics appear as similarities, variations, and even disagreements. It is argued that the characteristics as well as what explains them must be considered in the development of society’s crisis management systems.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Jerry, et al.
(författare)
-
The role of the individual : a key to learning in preparedness organisations
- 2008
-
Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management. - : Wiley. - 1468-5973 .- 0966-0879. ; 16:2, s. 135-142
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A well functioning societal response to crises is benefited by individuals having adequate skills and knowledge. From a municipal perspective this requires the creation of a learning organization. The objective of this study is to determine whether individual municipal employees, who have the responsibility for preparedness planning, reason and act in ways that promote learning about crises and preparedness issues throughout the municipal organization. Analysis of interviews with preparedness planners in six Swedish municipalities on their strategies for preparedness planning, reveal that preparedness planning too often becomes a demarcated activity, restricted to not more than a handful of individuals. This study indicates that one reason for why the preparedness work becomes demarcated is that individuals central to the preparedness planning are not taking on roles for acting in ways that are required in order for a learning organization to be established.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Jerry
(författare)
-
Using tabletop exercises to learn about crisis: empirical evidence
- 2009
-
Ingår i: International Journal of Emergency Management. - 1471-4825 .- 1741-5071. ; 6:2, s. 136-151
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Tabletop exercises are often used for learning purposes in the area of crisis management, yet their potential for this is far from clear. The study examines the learning outcomes achieved by a group of persons taking part in tabletop exercises in which they assess the crisis management capabilities of the organisation to which they belong and suggest possible improvements. Interviews with the participants provide evidence of positive learning effects. Although the effects are in line with generally accepted normative principles of crisis management, the degree of understanding that the participants gain about it appears to vary considerably. The underlying reasons for this are discussed
|
|
| 4. |
- Nilsson, Jerry, et al.
(författare)
-
What’s important? Making what is valuable and worth protecting explicit when performing risk and vulnerability analyses
- 2010
-
Ingår i: International Journal of Risk Assessment and Management. - 1466-8297 .- 1741-5241. ; 13:3-4, s. 345-363
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Values and opinions about what is valuable, are of centralimportance in risk and vulnerability analyses. Yet what is considered valuableis seldom explicitly established. The aim of this study is to explore what groupsof civil servants express as valuable and worth protecting when performing riskand vulnerability analyses in their organisations and to discuss the underlyingreasons for their stipulations. A theoretical framework is elaborated and appliedon the outcome of four seminars, in which participants from Swedish publicorganisations express what they consider valuable and worth protecting. Theresults show considerable variation in what is expressed as valuable and worthprotecting. Possible explanations for the variation and the usefulness of theoutcomes of the different seminars are discussed.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Linnea, 1984-, et al.
(författare)
-
A climate report gone missing : power mechanisms in Swedish national transport planning
- 2024
-
Ingår i: European Planning Studies. - : Routledge. - 0965-4313 .- 1469-5944. ; 32:6, s. 1423-1441
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While the technological development of vehicles and fuels is not adequate to meet current climate mitigation targets, infrastructure development also plays an important role in transforming the transport system. Previous studies have argued that conventional infrastructure planning is incapable of implementing climate mitigation. The aim of the paper is to provide insights into power means and mechanisms that counteract integration of climate mitigation targets in infrastructure planning. This is done by an in-depth case study of current Swedish national transport planning. This case provides a rich illustration of a situation with high political ambitions regarding climate mitigation on the one hand, and power mechanisms and resistance with regard to climate goals during the planning process on the other. The case is analysed using the perspective of power circuits and shows how forecasting works as an obligatory passage point, sorting in and out which analyses will be part of the decision-making material. Analyses which do not fit the forecasting model are dismissed from planning. The conclusion is that as long as the transport infrastructure planning practice is dependent on forecasting as the only central analysis there will be difficulties in changing the scope of infrastructure planning and making climate goals central for transport planning.
|
|
| 6. |
- Siggelsten, Simon, et al.
(författare)
-
Analysis of the Accuracy of Individual Heat Metering and Charging.
- 2014
-
Ingår i: Open House International. - : Open House International Association. - 0168-2601. ; 39:2, s. 69-77
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Individual metering and charging (IMC) allows energy costs to be apportioned among tenants in multi-apartment buildings based on their own energy use. This can result in reduced energy use due to an increased saving behaviour by tenants, which has caught the attention of the European Parliament. In the EU-directive 2012/27/EU there is a requirement for IMC to be installed by December 31, 2016 in multi-apartment buildings. Two techniques are mentioned in the directive for IMC: individual consumption meters and individual heat cost allocators. Either of these two techniques can be used as a method to measure the supplied energy to an apartment. Another method, not mentioned in the EU-directive, is temperature metering which means that the heating cost is instead based on measurements of the actual temperatures through sensors in certain locations in the apartment. However, some shortcomings have been identified with the aforementioned methods. The purpose of this study is to investigate how internal heat production, solar radiation, an apartment's location within the building and local defects in the building envelope affect the accuracy of IMC. The Energy demands of three apartments in different locations within the building have been simulated in the computer program VIP-Energy. The results of energy calculations prove that the accuracy of IMC is highly questionable in some of the investigated cases. The implication of the study is that it is difficult to measure the actual heat used for an individual apartment, which obstructs accurate and fair apportioning of heating costs among individual tenants.
|
|
| 7. |
- Siggelsten, Simon, et al.
(författare)
-
Individual heat metering and charging of multi-dwelling residential housing
- 2010
-
Ingår i: Structural Survey. - : Emerald. - 0263-080X .- 1758-6844. ; 28:3, s. 207-214
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose – The purpose of this paper is to look more closely at the residents’ attitude to individual heat metering and charging systems (IMC) of multi-family dwellings in residential properties, and to evaluate the tenant’s perception of IMC and how it may affect the continued expansion of such systems. Design/methodology/approach – The research in this paper is based on a questionnaire and interviews with tenants at two municipal housing companies, in Sweden, that currently are using IMC. Findings – The studies in this paper show certain dissatisfaction with the applied IMC systems. This depends partly on the tenant’s perceived lack of knowledge and partly because of the technical shortcomings of the IMC system. Originality/value – In order to increase the extension of IMC a better understanding is required of how the systems work and why they are used. Information to the tenants needs to be improved and techniques need to be developed to create fairer systems of IMC and thus increase the level of acceptance from both landlords and tenants.
|
|
| 8. |
- Bülow-Hübe, Helena, 1964-, et al.
(författare)
-
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapssammanställning över bland annat regelverk, vägledningar och frivilligakrav för ljus, dagsljus, solljus, utblick och belysning visar att det finns många verktyg attta hjälp av för att styra kvaliteten inom området. Det är viktigt med robusta lösningar försådant som inverkar på människors hälsa.Vid stadsförtätning och maximering av markanvändning finns en risk att dagsljusnivåer ibefintliga byggnader minskar kraftigt. Många nya stadsdelar byggs med så hög täthet attdagsljustillgången inte lever upp till dagens krav i alla vistelserum. Kvantitativadagsljuskraven fungerar som en garant för att trender att rationalisera bort tillgång tilldagsljus och utblick inte drivs alltför långt.Det finns inslag i moderna byggprojekt som bidrar till lägre energianvändning somsamtidigt leder till lägre dagsljusinsläpp. Minskad fönsterarea ger som konsekvensminskad dagsljusnivå vilken i sin tur får följden att elektrisk belysning måste tändasoftare, särskilt på lägre våningar. Dagsljus är en fri/gratis ljus- och energikälla, sombidrar till resiliens vid elavbrott.Elektrisk belysning är ett relativt nytt fenomen. Glödlamporna och lysrören uppfannsomkring 1880 respektive 1930 dvs. för mindre än 150 år sedan. Före dessa uppfinningarvar alla byggnader belysta av dagsljus och byggplanerna och stadsplaneringen ritadesnoggrant för att säkerställa god tillgång till dagsljus.Med dagens energi- och elkris är det värt att poängtera att en av de viktigasteenergikällorna (dagsljus) och också styr tidsanpassning och påverkar utvecklingen avalla arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Ny forskning publicerasvarje månad som visar hur varje band av den elektromagnetiska strålningen - från UVtill infraröd - är kopplad till dygnsrytmen och att dygnsrytmen är allmänt grundläggandeför hälsa.Det är viktigt att byggbranschen håller sig ajour med pågående medicinsk forskning omcirkadiska cykler och hur dagsljus, solljus, utblick och belysning på verkar hälsa.Nya rekommendationer kommer allt tätare.Många av de byggtekniska åtgärder som används för att reducera buller påverkardagsljustillgång och till en viss del även utblick negativt. Vid tekniskt samråd är det inteovanligt att akustikkrav väger tyngre än kraven på dagsljus samt utblick.Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reduceradedagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,mörka fasadmaterial, avskärmning via fasadelement).Elektrisk belysning inomhus behöver utformas för att underlätta seendet, dvs. utanflimmer och bländning. En god visuell miljö minskar mängden ögonbesvär, huvudvärk,muskel och ledbesvär och kan påverka prestationsförmåga och produktivitet på ettpositivt sätt.I detaljplaner fastställs förutsättningarna för exploateringsgraden. Byggnadersmöjligheter att uppfylla krav på ljus, dagsljus, solljus och utblick ska prövas.Vid framtagande av detaljplaner är det därför viktigt att se till att kraven är möjliga attuppfyllas. Idag finns många verktyg som också lämpar sig för tidiga skeden, men det ärinte alltid som de tillämpas eller att exploateringsgraden anpassas till resultaten i destudier som görs. Vid hantering först vid startbesked är projekteringsarbetet långtframskridet och anmärkningar skulle få stora konsekvenser.När alla rum i kritiska lägen kontrolleras i projekteringen är det vanligt med avvikelserfrån kraven på dagsljusfaktor. En del kan lösas på ritbordet men inte allt. Ibland ärförutsättningarna för svåra och det går inte att hitta lösningar som tillgodoser alla krav.Djupa rum ger svårare förutsättningar än grunda rum, eftersom ljuset avtar kraftigt medavståndet från fönstret.I en tätt byggd stad har inte alla samma möjlighet att välja boende – högst upp i huseteller i gathuset där dagsljuset flödar. Mycket få föredrar mörkare bostäder men många ärberedda att kompromissa bort dagsljustillgången för att få tillgång till stadens puls.Dagsljus ska inte bara vara en lyx som privilegierade kan unna sig, det ska vara entillgängligt för alla.I tätbebyggda kvarter är det ofta en utmaning att efterleva regelverket. Dagsljuset i Sverige är relativt svagt, och lågt stående sol, dessutom ofta skymd av omgivandebyggnader, ger långa skuggor. Historien visar att svenska städer kan förse alla boendemed ljusa bostäder men om förtätandet fortsätter enligt samma mönster som tidigare såmåste både lagstiftare och planaktörer ha verktyg att förstå dess begränsningar.Misslyckas planeringen av framtidens städer finns en risk att hälsa och välmående för desom bor i den attraktiva kvartersstaden i all mening äventyras.Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket utgår från att brist på dagsljus kan genegativa effekter för hälsan. Uppskattningsvis 80 % av levnadstiden spenderas inomhus.Det är en av anledningarna att miniminivåer för dagsljus i vistelserum är nödvändiga ibyggregler.Dagsljusfaktorn är ett bra mått för att bedöma tillgången av dagsljus. Dagsljusfaktornbeskrivs i en nyare standard där den bedöms över en yta och inte i en punkt.BBR hänvisar till föråldrade metoder. Ett kvantitativt dagsljuskrav säkerställer attvistelserum erhåller tillräckligt med dagsljus för att inte riskera människors hälsa.Byggnadens gestaltning får inte riskera människors tillgång till ett hälsosamtdagsljusinsläpp.
|
|
| 9. |
- Hansson, Philip, et al.
(författare)
-
Kommunerna och kollektivtrafiken : en enkätundersökning om Sveriges kommuners arbete för att stödja kollektivtrafiken
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur Sveriges kommuner arbetar med att främja kollektivtrafiken. Trots att kommunerna i de flesta fall inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken påverkar kommunal styrning områden såsom bebyggelseplanering och lokalisering, trafikplanering (ex omfördelning av befintlig vägkapacitet), reglering av biltrafik (ex. parkering, bilfria zoner, m.m.) mobility management och gröna resplaner. Rapporten baseras på en enkätstudie som har riktats till landets samtliga kommuner.Resultaten visar både på likheter och skillnader mellan kommunerna avseende målsättningar, definitioner av begrepp och vilken typ av åtgärder och arbetssätt som förekommer. Ett generellt och förväntat mönster är att befolkningsmässigt större och täta kommuner jobbar mer med frågor kring kollektivtrafik, medan frågorna har mindre fokus i mindre och glesare kommuner. Samma, förväntade mönster gäller avseende målbilder och åtgärder för minskad biltrafik; det är vanligare att frågorna är i fokus i mer urbana områden.Hur man definierar mål om att öka kollektivtrafiken varierar. Kommunerna jobbar med en bred palett av åtgärder för att främja kollektivtrafiken såsom uppgradering av bytespunkter, ny eller förbättrad infrastruktur för buss-och spårtrafik, reservation av mark för framtida behov och byte av bränsle. Analysen tyder på att det finns ett samband mellan att ha ett mål om ökad kollektivtrafik och att genomföra åtgärder, d.v.s. det är vanligare att kommuner som har ett mål om ökad kollektivtrafik genomför åtgärder för att främja kollektivtrafiken än de kommuner som inte har något mål.Det finns inget tydligt samband mellan att ha ett mål om minskning av biltrafiken och att genomföra åtgärder för att minska biltrafiken. Det är vanligare att kommuner genomför åtgärder för att sänka hastigheten än åtgärder såsom att minska antalet parkeringsplatser, eller höjda parkeringsavgifter.Förekomsten av tydliga definitioner av begrepp såsom kollektivtrafiknära läge och täthet i landets kommuner varierar. Många kommuner har en definition av kollektivtrafiknära läge (vars innebörd dock kan variera betydligt), medan definitioner av begreppet täthet är betydligt ovanligare. Resultaten från enkätstudien indikerar att här finns potential för vidareutveckling av metoder och arbetssätt kopplade till definitionerna av begreppen. Vissa kommuners arbetssätt borde också kunna ligga till grund för kunskapsöverföring mellan kommuner.När det gäller attityd-och beteendepåverkan är det relativt vanligt med vissa typer av åtgärder, såsom kommuninterna resepolicies som prioriterar kollektivtrafik före bil, informationskampanjer och ”prova på” kampanjer. Det är mer ovanligt att man jobbar för att andra aktörer ska införa resepolicies. Även här finns det en potential för utveckling och kunskapsöverföring mellan kommuner.
|
|
| 10. |
- Nik, Vahid, 1979-, et al.
(författare)
-
Klimatdata och klimatfiler för övertemperatursimuleringar i byggnader : en kunskapssammanställning
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna kunskapssammanställning om klimatdata och klimatfiler kan ge en bred och korrekt förståelse om var det finns kunskap och vilka utvecklingsbehov som behöverstödjas, vilka som agerar inom området och vilka regler och standarder som tillämpas.För att klara klimatförändringar har det stora fokuset inom byggsektorn (och många andra sektorer) hittills varit att ”lindra effekterna av klimatförändringen”. Detta samtidigt som det är nödvändigt med förberedelser för klimatförändringar, eftersom de sker och påverkar alla människor. Därför behövs större uppmärksamhet på ”klimatförändringsanpassning” genom att öka kunskapen inom byggsektorn, utveckla och testa metoder och syntetisera lättanvända uppsättningar av klimatdata för användarna.I många länder måste användarna köpa väderdata, medan det i andra länder finns uppsättningar av väderdata som är offentliga. Det finnas flera tillvägagångssätt för att ta fram indata (klimatfiler för framtiden) till den stora användningen som kan förutses. Allt kräver investeringar i att skapa kunskap och underlag/data som kan delas med användarna. Felaktig användning av klimatfiler för framtiden kan leda till mycket dyra ekonomiska konsekvenser. Analysers rumsliga och tidsmässiga upplösningar spelar en viktig roll för kraven på kvalitet på klimatfiler för framtidens väder.Mikroklimat påverkar energi- och fuktprestandan hos byggnader (och energisystem) men försummas av de flesta tillgängliga tillvägagångssätten. Detta samtidigt som effekter av extrema klimathändelser kan förändras avsevärt i urban/mikroskala. Att ta hänsyn till mikroklimat kommer att öka kostnaden för analyser avsevärt och det är inte möjligt i alla lägen. Därför behöver prioriteringar göras av kvalificerade beslutsfattare.Osäkerhet finns i alla indata som används i olika analyser av energianvändning och inomhusklimat. När beräkningar och simuleringar görs, kan säkerhetsmarginaler anpassas på olika sätt. Klimatfiler för framtiden kan ha säkerhetsmarginal, men frågan ärom det ska vara för en kort, lång eller mycket lång period.I dagens bostadsprojekt är det mycket ovanligt med komfortkyla. Kommer det att vara annorlunda om 10–15 år? Behöver nya byggnader förberedas för komplettering med komfortkyla? Möjliga konsekvenser och hur osäkerhet ska hanteras samtsäkerhetsmarginaler användas behöver utredas vidare.Det finns tre stora luckor i nuläget för byggbranschen (och anläggningsarbeten)Brist på korrekta väderdata/klimatfiler för framtiden, som lätt kan användas av alla intressenter.Brist på nya/uppdaterade/verifierade tillvägagångssätt som korrekt tar hänsyn till extrema väderhändelser och osäkerheter om klimatet.Bristande kunskap hos ingenjörer, intressenter, ansvariga offentliga sektorer och även forskare om konsekvensanalys av klimatförändringar.Med tanke på de senaste framstegen inom området för modellering av klimatförändringar och det framgångsrika forskningsarbetet med att koppla klimatmodeller till tekniska modeller, borde det finnas stora möjligheter att ta itu med frågeställningarna. Det krävs att tydliga mål sätts upp och att åtgärder vidtas.
|
|
