| 1. |
- Petrović, Bojana, et al.
(författare)
-
Carbon Assessment of a Wooden Single-Family Building : Focusing on Re-Used Building Products
- 2024
-
Ingår i: Buildings. - : MDPI. - 2075-5309. ; 14:3
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Previous research has shown a lack of studies with comparisons between primary (virgin) and secondary (re-used) building materials, and their embodied emissions. The creation of different scenarios comparing the environmental impact of virgin vs. re-used materials is also motivated by the scarcity of raw materials in the world and the emergency of mitigating greenhouse gas (GHG) emissions from buildings. The aim of this study was to investigate scenarios, including new vs. re-used building products, applying the LCA method for a wooden single-family building. The findings showed a 23% reduction potential for total released (positive) CO2e when comparing the Reference scenario with Scenario I, using re-used wooden-based materials. Further, Scenario II, using all re-used building materials except for installations, showed a 59% CO2e reduction potential compared to the Reference scenario. Finally, Scenario III, which assumes all re-used building products, showed a 92% decreased global warming potential (GWP) impact compared to the Reference scenario. However, when including biogenic carbon and benefits (A5 and D module), the Reference scenario, based on newly produced wooden building materials, has the largest negative GHG emissions. It can be concluded that the re-use of building products leads to significant carbon savings compared to using new building products.
|
|
| 2. |
- Bin, Jiang, 1965-, et al.
(författare)
-
Automatic generation of the axial lines of urban environments to capture what we perceive
- 2010
-
Ingår i: International Journal of Geographical Information Science. - London : Taylor & Francis Group. - 1365-8816 .- 1365-8824 .- 1362-3087. ; 24:4, s. 545-558
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on the concepts of isovists and medial axes, we developed a set of algorithms that can automatically generate axial lines for representing individual linearly stretched parts of open space of an urban environment. Open space is the space between buildings, where people can freely move around. The generation of the axial lines has been a key aspect of space syntax research, conventionally relying on hand-drawn axial lines of an urban environment, often called axial map, for urban morphological analysis. Although various attempts have been made towards an automatic solution, few of them can produce the axial map that consists of the least number of longest visibility lines, and none of them really works for different urban environments. Our algorithms provide a better solution than existing ones. Throughout this paper, we have also argued and demonstrated that the axial lines constitute a true skeleton, superior to medial axes, in capturing what we perceive about the urban environment.
|
|
| 3. |
- Bin, Jiang, 1965-, et al.
(författare)
-
Computing the fewest-turn map directions based on the connectivity of natural roads
- 2011
-
Ingår i: International Journal of Geographical Information Science. - London : Taylor & Francis Group. - 1365-8816 .- 1365-8824 .- 1362-3087. ; 25:7, s. 1069-1082
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we introduced a novel approach to computing the fewest-turn map directions or routes based on the concept of natural roads. Natural roads are joined road segments that perceptually constitute good continuity. This approach relies on the connectivity of natural roads rather than that of road segments for computing routes or map directions. Because of this, the derived routes posses the fewest turns. However, what we intend to achieve are the routes that not only possess the fewest turns, but are also as short as possible. This kind of map direction is more effective and favorable by people, because they bear less cognitive burden. Furthermore, the computation of the routes is more efficient, since it is based on the graph encoding the connectivity of roads, which is significantly smaller than the graph of road segments. We made experiments applied to eight urban street networks from North America and Europe in order to illustrate the above stated advantages. The experimental results indicate that the fewest-turn routes posses fewer turns and shorter distances than the simplest paths and the routes provided by Google Maps. For example, the fewest-turn-and-shortest routes are on average 15% shorter than the routes suggested by Google Maps, while the number of turns is just half as much. This approach is a key technology behind FromToMap.org - a web mapping service using openstreetmap data.
|
|
| 4. |
- Astner, Linda, et al.
(författare)
-
Utilizing waste to create new port land
- 2018
-
Ingår i: Port Technology. ; 77:Spring, s. 118-119
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This paper presents the most recent port expansion and the major dredging and land creation project that has been undertaken in the Port of Gävle since 2007. This project has seen the deepening and widening of the fairway to accommodate larger vessels, as well as the construction of a new cargo terminal area due to open in late 2019. This land creation work has been undertaken using contaminated sediments dredged from deepening the shipping channel.
|
|
| 5. |
- Persson, Agneta, et al.
(författare)
-
ETT TAK – FEM MÖJLIGHETER : Marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskning visar att förutsättningarna för många ekosystemtjänster har försämrats radikalt. Detta trots att det finns stora vinster, för såväl fastighetsägare som samhället i stort, med att stärka tillhandahållandet av ekosystemtjänster. Det finns ett relativt stort engagemang från myndigheters och kommuners sida när det gäller arbete för att stärka och bevara ekosystemtjänster, men gällande implementering finns det mycket kvar att göra. Exempelvis är kravställningarna inte harmonierade och saknar ”botten upp-perspektiv” där fastighetsägare kan se sig som naturliga aktörer. Denna förstudie har genomförts för att skapa bättre förutsättningar för en marknadsdriven utveckling av ekosystemtjänster i fastighetsbranschen. I studien har ett konkret fastighetsperspektiv kopplats till åtgärder för ekosystemtjänster. I arbetet har följande fem typer av koncepttak för främjande av ekosystemtjänster utvecklats: VattentaketOdlingstaketEnergitaket'Biologisk mångfaldstaketRekreationstaketFör vart och ett av dessa fem koncepttak har en analys genomförts avseende tillhandahållandet av ekosystemtjänster, drivkrafter och hinder för fastighetsägare samt vilka ekologiska och ekonomiska bidrag taken kan ge. Den ekonomiska analysen har fokuserat på såväl ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska bidrag som deras inverkan på fastighetsekonomiska aspekter Analysen av ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska bidrag genomfördes med hjälp av en bred litteraturgenomgång av tidigare studier på området. Såväl publicerat material som information från företag och branschorganisationer undersöktes. Litteraturgenomgången resulterade i en kartläggning av befintliga skattningar och schablonvärden som kan användas för att värdera samhällsnyttan från ekosystemtjänster i ekonomiska termer, både för de fem koncepttaken, men också i andra analyser av ekosystemtjänster på gröna tak. Utöver detta har en fallstudie för kvarteret Siv i centrala Uppsala genomförts. Här ska en ny byggnad med en kombination av kontor och hotell byggas, och ett förslag på grönt tak baserat på de fem koncepttak som har utvecklats inom projektet har arbetats fram. För att visa på värdet av den nytta som takets ekosystemtjänster väntas generera har resultaten från litteraturgenomgången använts. Nyttorna relaterar bl.a. till undvikta kostnader från föroreningar i dagvatten, minskade kostnader för klimatkyla för lokaler och ökat välbefinnande för människor genom socialt umgänge och ”stadsgrönt”. Resultaten visar att lågt skattat ligger ekosystemtjänsternas samhällsekonomiska värde för denna fallstudie i intervallet 1,5 - 6,5 miljoner kronor per år (inklusive ett engångbelopp på upp till 0,5 miljoner kronor). Anledningen till att värdet är lågt skattat är att många ekosystemtjänster inte helt eller delvis har kunnat värderas i ekonomiska termer. Den fastighetsekonomiska analysen genomfördes baserat på intervjuer med aktörer i bygg- och fastighetsbranschen. Fokus för analysen var att undersöka hur anläggning av gröna tak i allmänhet, men för de fem koncepttaken i synnerhet, påverkar fastighetsekonomiska aspekter såsom byggkalkyler, projektering och finansiell avkastning. En central slutsats i analysen är att det är viktigt att planera för gröna tak tidigt i byggprocessen samt att inkludera den kunskap som behövs. Gröna tak kräver i regel multidisciplinära arbetsteam som kombinerar kompetenser inom konstruktion, arkitektur, landskapsarkitektur, biologi, fastighetsekonomi m.m. Med en tidig planering kan de merkostnader som är förknippade med gröna tak minskas eller helt elimineras. En annan viktig slutsats från detta projekt är att investerings- och underhållskostnaderna varierar mycket beroende på vilken typ av grönt tak som anläggs. För vattentaket som har ett tjockt substratlager och inslag av dammar krävs t.ex. en kraftigare byggnadskonstruktion för att klara de ökade lasterna, medan andra typer av tak inte har detta krav. På motsvarande sätt innebär tillgängliga tak ökade kostnader för underhåll och säkerhetsanordningar såsom räcken, medan icke-tillgängliga tak inte medför denna kostnad. Vid beslut om vilken typ av grönt tak som ska anläggas bör inte bara kostnader utan även respektive taks bidrag till fastighetsekonomisk lönsamhet vägas in, t.ex. uppfyllande av krav på dagvattenfördröjning, attraktivare kontorslokaler eller lägenheter med möjlighet att ta ut högre hyra samt marknadsföringsmässiga värden. Många gröna tak innebär s.k. delade incitament (”split incentives”), dvs. de genererar nytta för såväl den enskilda fastighetsägaren som samhället i stort. Detta bör ses som ett ytterligare argument för att anlägga gröna tak, snarare än ett hinder. Genom att flera fastighetsägare samplanerar sina tak kan även synergieffekter skapas där nyttorna ”spiller över” fastighetsägarna emellan, och de resulterande ekosystemtjänster ökar mer än proportionellt mot arean om flera gröna tak anläggs inom samma område. Beroende på varje enskild byggnads förutsättningar och fastighetsägarens vision finns ett eller flera optimala gröna tak med tillhörande ekosystemtjänster. Det behövs emellertid mer kunskap och verktyg för att öka etableringstakten och skapa en marknadsdriven utveckling av gröna tak. Baserat på de analyser som har gjorts i detta projekt ges flera rekommendationer som ska kunna bidra till att åstadkomma en sådan utveckling. För att öka kunskapen på området rekommenderas ett forum där fastighetsägare och andra relevanta aktörer kan dela med sig av sina kunskaper om planering och anläggning av gröna tak, t.ex. organiserat genom en offentlig aktör. Detta skulle även bidra till ökad samplanering och möjligheter för att skapa synergieffekter. Genom att arbeta vidare med att undersöka hyresgästers preferenser för de ekosystemtjänster som gröna tak tillhandahåller samt att bygga upp kunskap kring dess samhälls- och fastighetsekonomiska värde möjliggörs även för att inkludera värdet av ekosystemtjänster i planering och kalkyler. Ökad kunskap om vilken typ av värden som genereras med gröna tak kan också skapas med olika former av visualisering. En fördel med en visuell modell är att den även kan tydliggöra sådana värden som inte kan beräknas eller redovisas i monetära termer. I detta projekt har två olika visualiseringsmodeller exemplifierats, en enklare variant i form så kallade ”spindeldiagram” i Excel och en mer avancerad modell med hjälp av verktyget Tableau. Det förslag till grönt tak som inom projektet har arbetats fram för byggnaden i kvarteret Siv i Uppsala har ”omvandlats” till en interaktiv Tableau-illustration där takets olika element och objekt går att klicka på för att få ytterligare information om dessa. Information om de ekosystemtjänster som levereras på de olika delarna av taket fås också genom att klicka på informations-ikonerna på respektive takyta. Digitalisering av information om vilka värden som kan skapas med gröna tak kan underlätta för fastighetsägare att både planera för gröna tak och att göra fastighetsekonomiska och samhällsekonomiska uppskattningar av effekten av att anlägga gröna tak. Digitala verktyg för att synliggöra vilka tak som skulle kunna ha särskilt stor nytta att göras gröna skulle också kunna vara användbara för kommuner och länsstyrelser, exempelvis för att visa var viktiga grönstrukturer och spridningskorridorer finns eller saknas, eller hur mycket gröna tak kan bidra med ekosystemtjänster. För att förenkla för fastighetsägare att arbeta med planering av gröna tak och ekosystemtjänster rekommenderas att ett digitaliserat ”checklistverktyg” tas fram. Verktyget ska kunna användas av fastighetsägare som själv ska kunna laborera med olika typer av gröna tak. Genom att i ett sådant verktyg kunna kombinera olika ”byggklossar”, dvs. koncepttak med olika element, skulle enskilda fastighetsägare kunna se vilka ekosystemtjänster som kan levereras samt vad de fastighetsekonomiska effekterna skulle bli för deras byggnader. Det underlag som har tagits fram inom detta projekt, fem olika koncepttak, analys av bidrag till ekosystemtjänster och fastighetsekonomi och visualiseringsmöjligheter, kan utgöra en startpunkt för utvecklingen av ett sådant digitalt verktyg eller komplement till något redan befintligt verktyg.
|
|
| 6. |
- Eriksson, H., et al.
(författare)
-
What is the need for building parts? - A comparison of CityGML, INSPIRE building and a Swedish building standard
- 2018
-
Ingår i: International Archives of the Photogrammetry, Remote Sensing and Spatial Information Sciences - ISPRS Archives. - : International Society for Photogrammetry and Remote Sensing. ; 42, s. 27-32
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The need for digital building information is increasing, both in the form of 3D city models (as geodata) and of more detailed building information models (BIM). BIM models are mainly used in the architecture, engineering and construction industry, but have recently become interesting also for municipalities. The overall aim of this paper is to study one way of dividing a building, namely the division of a building into building parts in both 3D city models and in BIM models. The study starts by an inventory of how building parts are defined in 3D city model standards (CityGML, the INSPIRE building specification and a Swedish national specification for buildings) and in BIM models (Industry Foundation Classes, IFC). The definition of building parts in these specifications are compared and evaluated. The paper also describes potential applications for the use of building parts, on what grounds a building could be divided into building parts, advantages and disadvantages of having building parts and what consequences it can have on the usage of the building information. One finding is that building parts is defined similar, but not identical in the studied geodata specifications and there are no requirements, only recommendations on how buildings should be divided into building parts. This can complicate the modelling, exchange and reuse of building information, and in a longer perspective, it would be desirable to have recommendations of how to define and use building parts in for example a national context.
|
|
| 7. |
- Assefa, Getachew, et al.
(författare)
-
Environmental assessment of building properties — Where natural and social sciences meet : the case of EcoEffect
- 2007
-
Ingår i: Building and Environment. - : Elsevier BV. - 0360-1323 .- 1873-684X. ; 42:3, s. 1458-1464
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The EcoEffect method of assessing external and internal impacts of building properties is briefly described. The external impacts of manufacturing and transport of the building materials, the generation of power and heat consumed during the operation phase are assessed using life-cycle methodology. Emissions and waste; natural resource depletion and toxic substances in building materials are accounted for. Here methodologies from natural sciences are employed. The internal impacts involve the assessment of the risk for discomfort and ill-being due to features and properties of both the indoor environment and outdoor environment within the boundary of the building properties. This risk is calculated based on data and information from questionnaires; measurements and inspection where methodologies mainly from social sciences are used. Life-cycle costs covering investment and utilities costs as well as maintenance costs summed up over the lifetime of the building are also calculated.The result presentation offers extensive layers of diagrams and data tables ranging from an aggregated diagram of environmental efficiency to quantitative indicators of different aspects and factors. Environmental efficiency provides a relative measure of the internal quality of a building property in relation to its external impact vis-à-vis its performance relative to other building properties.
|
|
| 8. |
- Assefa, Getachew, et al.
(författare)
-
Quality versus impact : Comparing the environmental efficiency of building properties using the EcoEffect tool
- 2010
-
Ingår i: Building and Environment. - : Elsevier BV. - 0360-1323 .- 1873-684X. ; 45:5, s. 1095-1103
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are tools that are developed for the assessment of the environmental impact of buildings (e.g. ATHENA). Other tools dealing with the indoor and outdoor environmental quality of building properties (referred to as real estates in other literature) are also available (e.g. GBTool). A platform where both the aspects of quality and impact are presented in an integrated fashion are few. The aim of this contribution is to present how the performance of different building properties can be assessed and compared using the concept of environmental efficiency in a Swedish assessment tool called EcoEffect. It presents the quality dimension in the form of users' satisfaction covering indoor and outdoor performance features against the weighted environmental impact covering global and local impacts. The indoor and outdoor values are collected using questionnaires combined with inspection and some measurements. Life cycle methodology is behind the calculation of the weighted external environmental impact. A case study is presented to show the application of EcoEffect using a comparative assessment of Lindas and a Reference property. The results show that Lindas block is better in internal environment quality than the Reference property. It performs slightly worse than the Reference property in the external environmental impact due to emissions and waste from energy and material use. The approach of integrated presentation of quality and impact as in EcoEffect provides with the opportunity of uncovering issues problem shifting and sub-optimisation. This avoids undesirable situations where the indoor quality is improved through measures that result in higher external environmental impact.
|
|
| 9. |
- Glaumann, Mauritz, 1942-, et al.
(författare)
-
Selecting environmental assessment tool for buildings
- 2011
-
Ingår i: Proceedings of 6th World Sustainable Building Conference, SB11 Helsinki, October 18-22, 2011. - Helsinki. - 9789517585316 ; , s. Abstract 162-163
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 10. |
|
|
