| 1. |
- Forsemalm, Joakim, 1973, et al.
(författare)
-
Urban Qualities: ett kunskapsområde
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här kunskapsöversikten är ett försök att utkristallisera relevant forskning såväl som praktisk kunskap för Mistra Urban Futures om urbana kvaliteter. Översikten är kopplad till ett arbete som genomförts under vår och höst 2011 med syfte att skapa underlag för den Strategiska plan som utgör grunden för Mistra Urban Futures planering och aktiviteter. Under våren 2011 arbetade sex grupper med varsitt kunskapsfält – urbana kvaliteter, urban förändring (”transitions”), urbana kulturer, urbana rättigheter, urban tillgänglighet och urban uthållighet. Tanken var att dessa skulle utgöra de sex bärande fokusområdena för centrets verksamhet. Sedermera kom dessa sex områden att slås ihop till tre - FAIR, GREEN och DENSE – vilka nu utgör de tre övergripande problem- och kunskapsområdena för Mistra Urban Futures.
|
|
| 2. |
- Ylva, Berglund, et al.
(författare)
-
Framsynt efterord
- 2013
-
Ingår i: Mellanrum. Fem års seminarier om social hållbarhet och stadsutveckling i Göteborg.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Siesjö, Björn, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2018
-
Ingår i: Hus mot himlen. Hållbar hybris? Olshammar, G., Olsson, K. och Siesjö, B. (red.). - Malmö : Arena. - 9789178435210
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
-
Gamlestaden. Strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie.
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stora strukturförändringar i samhället får genomgripande betydelse för kulturarvet- hur vi ser på det och hur vi använder det. Gamlestaden i Göteborg visar på många sätt på industrisamhällets uppgång och fall i Göteborg. Det var här SKF - Svenska kullagerfabriken - etablerades och utvecklades till ett internationellt storföretag. Idag sker dock den industriella utvecklingen på andra platser, och Gamlestaden har samtidigt gått från att ha varit en plats i stadens periferi, till en attraktiv och centralt belägen knutpunkt som skapat nya utvecklingskrafter. I Gamlestaden möts nu allt: ett virrvarr av tågräls för regionala persontransporter och farligt gods, en hop spårvägar och bussar till och från Göteborgs bosättningar i nordöstra periferin, sjöfart på landets största flod Göta älv, en planerad tunnel under älven som förbinder den norra motorledsutfarten med den östra, bostäder, industri och kontor, människor med olika vanor och ursprung. De olika kapitlen i antologin pekar på behov av nya angreppssätt och metoder i samhällets kulturmiljöarbete. Genom att fokusera olika perspektiv på Gamlestadens särdrag och egenskaper, hur dessa kan beskrivas och karaktäriseras vill författarna visa att det som kallas för kulturarv inte är en gång för alla givet, utan behöver omprövas och diskuteras inför varje större stadsförändring.
|
|
| 6. |
- Karim, Ali Naman, 1992, et al.
(författare)
-
Superisolerande puts ett steg närmare verklighet i Sverige – erfarenheter från fältförsök
- 2022
-
Ingår i: Bygg och teknik. - 0281-658X. ; :2, s. 46-48
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aerogelbaserad puts skapar nya möjligheter vid energieffektivisering av putsade fasader. Detta kan ha särskild betydelse vid renovering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader där putsen ger en energieffektivisering utan att förvanska byggnaden. Putsen kan dessutom ersätta isoleringen i fasaden och därmed minska tjockleken på konstruktionen. I ett forskningsprojekt på Chalmers testas nu materialet ur ett fuktsäkerhetsperspektiv för användning i Sverige. Denna artikel beskriver putssystemet med aerogelbaserad puts och presenterar de praktiska erfarenheterna från det första pågående fältförsöket i Sverige.
|
|
| 7. |
- Adl-Zarrabi, Bijan, 1959, et al.
(författare)
-
Superisoleringsmaterial i byggnader: Rekommendationer från IEA EBC Annex 65
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En betydande minskning av energianvändningen per capita kan uppnås genom en kombination av effektivare värme-, ventilations- och kylsystem samt förbättrad termisk prestanda av byggnadens klimatskal. Energibesparingspotentialen har uppskattats vara nära energiförbrukningen inom transportsektorn. Den nuvarande utmaningen är att göra denna potential till en verklighet. I de flesta industrialiserade länder kommer nya byggnader stå för mellan 10 % och 20 % ökning av energianvändningen för uppvärmning till 2050. Samtidigt står det befintliga byggnadsbeståndet för 80 % av sektorns energianvändning. Renovering av byggnader har därför hög prioritet i många länder. Högpresterande isoleringsmaterial (superisoleringsmaterial, SIM) kan i hög grad bidra till att lösa denna utmaning om tillförlitlig data (egenskaper och hållbarhet) och säkra implementerings-tekniker tillhandahålls genom hela leverantörskedja (designers, ingenjörer och byggare). EBC (Energy i Buildings and Communities) är ett program under IEA (International Energy Agency) för att möjliggöra forsknings- och utvecklingssamarbete mellan de 24 medlemsländerna. Annex 65 ”Long-Term Performance of Super-Insulating Materials in Building Components & Systems” är ett projekt under EBC. Syftet är att samla och analysera tillgänglig information om högpresterande isolerings-material för att: · synliggöra ett decennium av utvecklingsarbete för applikationer inom byggsektorn, · utveckla experimentella och numeriska verktyg för att tillhandahålla tillförlitliga data (egenskaper och hållbarhet) för slutanvändarna av SIM, · skriva riktlinjer för säker installation, · stödja standardiserings- och bedömningsförfaranden, · förbättra kunskapen och förtroendet hos användaren med hänsyn till hållbarhetsfrågor. Resultaten av projekten kommer att publiceras under 2018. Denna rapport sammanfattar den mer omfattande huvudrapporten till IEA EBC programmet. Bland slutsatserna kan nämnas att värmeledningsförmågan hos SIM är mellan 2–5 gånger lägre än för konventionella isoleringsmaterial som vanligtvis har en värmeledningsförmåga på 0,028-0,032 W/(m·K). Detta betyder att värmeförluster genom byggnadens klimatskal kan reduceras med mellan 50–80 % om tjockleken på SIM är i samma storleksordning som de konventionella isoleringsmaterialen. Teoretiska överväganden och första praktiska tester visade att vakuumisoleringspaneler (VIP), särskilt de med kiseldioxidkärna, förväntas uppfylla kraven på hållbarhet vid byggnadstillämpningar i mer än 50 år. Både VIP och Avancerade porösa isoleringsmaterial (APM) har framgångsrikt installerats under de senaste 15 åren i byggnader. Mätningar och erfarenhet från praktiska tillämpningar sträcker sig emellertid upp till 15 år för VIP och mindre för APM.
|
|
| 8. |
- Al-Ayish, Nadia, et al.
(författare)
-
Klimatsmart brobyggande med dagens tillgängliga teknik – Råd och vägledning i ny rapport
- 2017
-
Ingår i: Bygg & Teknik. ; 2017:7, s. 12-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet visar att med ett aktivt och medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan finns det ofta möjligheter att reducera klimatbelastningen från en vanlig plattrambro med i storleksordningen 50 procent. Om klimataspekten däremot inte beaktas vid utformning och val av produkter visar projektresultaten att det finns risk att klimatbelastningen ökar med samma storleksordning
|
|
| 9. |
- Al-Ayish, Nadia, et al.
(författare)
-
Reducerat koldioxidutsläpp från betongbroar genom dagens tillgängliga teknik
- 2018
-
Ingår i: Husbyggaren. - 0018-7968 .- 2002-8237. ; 1/2018, s. 15-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genom aktiva val och ett medvetet klimatarbete i samverkan mellan alla aktörer i värdekedjan finns det mojligheter att reducera klimatbelastningen fran vanliga plattrambroar med storleksordningen 50 procent. Om klimataspekten däremot inte beaktas vid utformning och val av produkter visar projektresultaten att det finns risk att klimatbelastningen ökar med samma storleksordning.
|
|
| 10. |
- Franzén, Anders, 1965
(författare)
-
Skiftenas skede: laga skiftets handlingar som källmaterial för byggnadshistoriska studier med exempel från Småland 1828-1927
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis evaluates the archive records created in connection with the Swedish agricultural reform known as the Laga Skifte, the legislation for which was in force between 1828 and 1927. That legislation applied to the greater part of the country, but the analytical areas for the present these are located in the province of Småland. My main purpose is to investigate whether, and if so how, Laga Skifte documents can provide new information for settlement history research. In particular, over and above a basic source-critical discussion of the nature and reliability of the material, my interest focuses on two areas. Firstly, I analyse the different types of information which can be extracted from the source material, focusing on buildings and building. In this context the source character of Laga Skifte documents is discussed in relation to the character of other sources. Secondly, I explore the ability of the source material to shed light on relocations resulting from the Laga Skifte. The study is above all concerned with two questions, namely which households were obliged to move and which agents played a part in the work which relocation involved. Three case studies are presented, by way of testing the reliability of the Laga Skifte records as a historical source. Very often the data in the different sources concur, and I take this to mean that the Laga Skifte records contain reliable information. In certain cases, though, this congruence is lacking. When the sources do not provide similar data, I class this as omissions, inconsistencies or contradictions. I also examine the feasibility of using Laga Skifte records as a principal source for studies in vernacular architecture. A broad picture of the history of farm buildings is given, based on the Laga Skifte records. Each area of analysis is studied separately to begin with, using the building categories occurring on the farms. The investigation ends with two summaries. One of them is a synthesis of settlement, contrasting the characters of the different areas of analysis. The province of Småland, which has previously been portrayed as fairly uniform, turns out to include many different types of settlement. The second summary is a concrete comparison with previous research, and through this the potentialities and weaknesses of the Laga Skifte records can be made clear. One chapter considers the information obtainable from the Laga Skifte records as to which households are relocated on account of the Laga Skifte and which agents take part in the relocations. Previous research argues that small farmers with poor buildings had to move out of the hamlets in connection with the Laga Skifte. My studies show that this was commonly the case but that there were many exceptions. I open my discussion of who participated in relocations by considering the concept of day-works. Basically, they can be divided up into skilled day-works, done by professional craftsmen, and less skilled day-works which could be performed by the common man. Generally speaking, I conclude from the relocation costing estimates that unskilled day-works predominate in the early, pre-1850 redistributions, but that bricklayer day-works also occur. Bricklayers took part in the construction of chimneys and hearths for dwelling houses. After the mid-19th century it becomes common for other craftsmen also to be involved in house removals. Rural building, in other words, appears to undergo a gradual process of professionalisation. A time-geographic study shows the time of year when building work was done, and suggests that the households in a hamlet were in a position to do much of the work of relocation themselves. Any external manpower engaged comes from the vicinity, i.e. from within the parish. A surviving day-work ledger compiled during the relocation of a hamlet in about 1880 suggests that relocation assistance was rendered by the neighbouring households and that external labour was used mainly for the skilled operations involved.
|
|
