| 1. |
|
|
| 2. |
- Jakobsson, Anna, et al.
(författare)
-
Tungmetaller och PAH i ett efterbehandlingssystem för vägdagvatten i Gårda
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt har processer för transport och avskiljning av partiklar och föroreningar i vägdagvatten studerats i en ny typ av sedimentationsanläggning vid Odinslund i Gårda, Göteborg. Anläggningen består av sju seriekopplade brunnar, placerade under jord, med en total lagringsvolym av 122 m3, som töms till Mölndalsån efter en uppehållstid på 40 timmar. Vid kraftiga regn bräddar orenat vatten ut till Mölndalsån. Gårdaanläggningens effektivitet för att avskilja dagvattenföroreningar från den hårt trafikerade motorväg E6 genom Göteborg, har beräknats genom massbalanser för partiklar, tungmetaller och PAH. Beräkningarna har baserats på dagvattenvolymer och föroreningarnas koncentrationer i inkommande och utgående vatten under flera regntillfällen. Förekomst av PAH och tungmetaller i de olika brunnarnas sediment, samt föroreningarnas koppling till sedimentens karaktäristik, har studerats för att få en fördjupad förståelse för de processer och mekanismer som styr anläggningens effektivitet. Även yttre miljöbetingelser som kan ändra processer och mekanismer för transport av föroreningar i anläggningen, och som på så sätt kan påverka avskiljningens effektivitet, har studeras genomlaboratorieförsök. Projektet har givit ökade kunskaper och förståelse om vilka faktorer som styr avskiljningen av föroreningar i Gårdaanläggningen, samt grundläggande kunskaper om hur anläggningen kan utvecklas och förbättras.Resultaten visar att sedimentet i första brunnen bestod av större partiklar, 80 % i kornstorleksfraktionen > 0,125 mm. I denna brunn var vattenhalten i sedimenten 30 %, och halten organiskt material endast 5 %. Densitetsmätningar visade att sedimentet i första brunnen liknar en ren mineraljord, eftersom sedimentet till största delen består av oorganiskt mineralmaterial. I den sista (sjunde) brunnen bestod sedimentet av mycket fina partiklar, 94 % ikornstorleksfraktionen
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Uncertainty modelling in multi-criteria analysis of water safety measures
- 2013
-
Ingår i: Environment Systems & Decisions. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2194-5403 .- 2194-5411. ; 33:2, s. 195-208
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Water utilities must assess risks and make decisions on safety measures in order to obtain a safe and sustainable drinking water supply. The World Health Organization emphasises preparation of Water Safety Plans, in which risk ranking by means of risk matrices with discretised probability and consequence scales is commonly used. Risk ranking enables prioritisation of risks but there is currently no common and structured way of performing uncertainty analysis and using risk ranking for evaluating and comparing water safety measures. To enable a proper prioritisation of safety measures and an efficient use of available resources for risk reduction, two alternative models linking risk ranking and multi-criteria decision analysis (MCDA) are presented and evaluated. The two models specifically enable uncertainty modelling in MCDA and they differ in terms of how uncertainties in risk levels are considered. The need of formal handling of risk and uncertainty in MCDA is emphasised in the literature and the suggested models provide innovations that are not dependent on the application domain. In the case study application presented here, possible safety measures are evaluated based on the benefit of estimated risk reduction, the cost of implementation and the probability of not achieving an acceptable risk level. Additional criteria such as environmental impact and consumer trust may also be included when applying the models. The case study shows how safety measures can be ranked based on preference scores or cost-effectiveness and how measures not reducing the risk enough can be identified and disqualified. Furthermore, the probability of each safety measure being ranked highest can be calculated. The two models provide a stepwise procedure for prioritising safety measures and enable a formalised handling of uncertainties in input data and results.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Persson, Jesper, 1966, et al.
(författare)
-
Svenska dagvattendammar: om provtagning, avskiljning och dammhydraulik
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan början av 1990-talet har intresset för öppna system för omhändertagande av dagvatten ökat dramatiskt, vilket har resulterat i en stor mängd nyanlagda dammar. Enligt en studie från SGI (Vägverket 2003) uppskattas det finnas cirka 400 dammar längs det svenska allmänna vägnätet. Anläggandet av nya dammar har sedan dess fortsatt att öka i oförminskad takt. Men trots att huvudsyftet med dessa åtgärder är att rena vattnet är kunskapen om avskiljningseffektiviteten dålig. Det finns såväl teoretisk kunskap som genomförda datasimuleringar, men relativt få experimentella studier som verifierar teori och simuleringar, och det finns ännu färre studier kring hur dammarnas utformning påverkar avskiljningen.Syftet med denna studie är dels att utifrån befintliga teorier om avskiljning och dammhydraulik, empiriskt granska kopplingen mellan avskiljningseffektivitet och dammhydraulik, och dels att inventera och analysera genomförda vattenprovtagningar. Målsättningen med studien är primärt att resultatet skall ligga till grund för en framtida uppdatering av Vägverkets råd vid dimensionering och utformning av dammar för vägdagvatten.För att få fram så mycket data som möjligt var ambitionen att samla in alla genomförda provtagningar som gjorts i Sverige. I sökarbetet användes SGI:s nationella inventering; databasen Libris; en inventering gjord av SLU (finansierad av Formas); samt intervjuer av personal från sex av Vägverkets regionkontor och från tolv kommuner. För att få ett större underlag användes även provtagningar från dagvattendammar som även tar emot vatten från t ex bebyggelse.Inventeringen kunde påvisa 51 fall i Sverige där man undersökt dagvattendammar. Av dessa utgjorde 27 fall där det tagits prov på in- och utgående vatten i syfte att bestämma dammarnas avskiljningsfunktion. Resterande fall utgjordes av rena sedimentprovtagningar. Vid genomgång av de 27 fallen visade det sig att cirka 70 % av provtagningarna inte har använt en metodik som gjort det möjligt att säga något om dammens avskiljningskapacitet, trots att det var syftet. I 16 fall utgjordes provtagningen av stickprov och i 13 fall saknades flödesmätning. Resultaten var med andra ord nedslående. De provtagningsresultat som genomfördes på ett korrekt sätt, visar att dammar med olika specifika dammytor (d.v.s. kvoten mellan dammarea och avrinningsområdets hårdgjorda yta) kan ge såväl dåliga som bra avskiljningsresultat. Det gick därför inte direkt att påvisa ett samband mellan avskiljning och specifik dammarea. Resultaten stödjer emellertid tumregeln att dammar bör ha en specifik area runt ca. 200-250 m2/ha. I de fall man endast räknar med den ”verkliga” dammarean, som inte innehåller döda zoner eller större recirkulationszoner, kan denna rekommendation även yttryckas som att effektiv specifik area bör vara större än 100-150 m2/ha.Resultaten påvisar att hydrauliken spelar en stor roll. Däremot kan denna studie inte tydligt visa på i vilken omfattning. Sambandet mellan föroreningsavskiljning och specifik dammarea blir emellertid bättre om man korrigerar värdena på dammytorna, så att bara den effektiva delen av dammen inkluderas. Vad som också framträder är att hydrauliken spelar mindre roll om systemet är ”överdimensionerat”, dvs. en dålig spridning av inkommande vattnen får en stor betydelse om den specifika dammarean är 100 m2/ha jämfört med en area på 300 m2/ha.Studiens slutsatser kan formuleras i fyra punkter:•Provtagningen av dagvatten är bristfällig och bör förbättras genom bättre kompetens hos beställare och utförare.•Det finns en liten mängd användbar data över dammars föroreningsavskiljning och hydraulik.•Sambandet mellan avskiljning och dammens specifika dammarea är oklar.•Dammens specifika area och hydraulik spelar en stor roll för avskiljningen.Av slutsatserna kan följande rekommendationer ges:•En enkel kvalitetshöjande åtgärd är att låta en oberoende expert granska provtagningsprogram och tolkning av resultaten. Denna ”3:e part” kan utgöras av en konsult eller forskare inom eller utanför Vägverket.•Det är mycket kostsamt att genomföra korrekta provtagningar av dagvattendammar. Det är därför bättre om resurser samlas för att genomföra korrekta provtagningar.•Mer forskning behövs. Ett alternativt ställningstagande är att övergå till att bara mäta halter i syfte att avgöra vattnets ecotoxitet, och därmed ge upp ambitionen att få fram ett tydligt kvantitativt samband kring avskiljningseffektiviteten.•Det är viktigt att dammen inte underdimensioneras, men också att dammarnas form granskas med avseende på hydraulisk effektivitet. Alla dammritningar bör ses över med avseende på dammhydraulik för att undvika att allt för dåliga lösningar genomförs.
|
|
| 7. |
- Pettersson, Thomas, 1966
(författare)
-
Characteristics of suspended particles in a small stormwater pond
- 2002
-
Ingår i: In: Proc. 9th International Conference on Urban Storm Drainage, Portland, Oregon, USA, 8-13 September 2002.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Polluted urban stormwater contains a number of hazardous constituents, such as heavy metals and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH). These pollutants are to a considerable extent associated with solids and can therefore be removed from the stormwater through sedimentation and particle encounter on aquatic vegetation. Due to this fact, stormwater ponds have frequently been used as a method for the treatment of stormwater. Information regarding particlecharacteristics and associated pollutants in stormwater is therefore of great importance to engineers involved in the design of ponds. This study investigates the inflow particle characteristics (such as particle size distribution, total and volatile suspended solids content and heavy metal content) of a small stormwater pond that predominantly receives stormwater drainage from a highway. Flow measuring devices and two automatic samplers were installed at the inlet and outlet of the pond. Measurements of particle characteristics and pollutant loads at the pond inflow and outflow for several storm events are carried out. The results show the particle volume in the stormwater (particle volume per stormwater volume) predominately consists of very fine particles and that the smallest particles comprise most of the surface area. Densities of particles in the inflow stormwater are presented. The stormwater pollutants exhibit strong correlation with particle characteristics, which is of great importance for pond design.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Thomas, 1966
(författare)
-
FEM-Modelling of Open Stormwater Detention Ponds
- 1997
-
Ingår i: Nordic Hydrology. ; 28:4/5, s. 339-350
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Stormwater in urban areas is polluted with suspended materials which transport heavy metals and degrade the quality of the receiving waters. Since open detention ponds improve water quality, an investigation of a constructed pilot-scale detention pond was carried out.Measurements of inflow and outflow were performed and two flow-weighted samplers were used to collect representative samples of suspended solids and heavy metals. The particlesize distribution was analysed to allow an estimation of the settling of suspended solids. Particle removal from a rain event was defined as two different phases where the first phase occurs during the rain event and the second phase after the event. In this paper only the firstphase is considered. A FEM-software package (FIDAP) was used to calculate the three dimensional velocity flow field for one rain event. A sedimentation approach was applied to the flow field where paths were calculated through the detention pond for different particle sizes. The results from four different particle sizes show satisfactory agreement between FEM-calculated and observed particle removal. The results show that FIDAP is a useful tool to predict pollutant removal for open detention ponds with arbitrary geometry.
|
|
| 9. |
- Pettersson, Thomas, 1966, et al.
(författare)
-
Modelling of flow pattern and particle removal in an open stormwater detention pond
- 1998
-
Ingår i: In: Proc. HydraStorm’98, Adelaide, Australia, 27-30 September 1998. ; , s. 63-68
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In Sweden open stormwater detention ponds are more often used to reduce stormwater pollution through sedimentation. The pollution reduction occurs both during storm events and in between events. Design methods are often simplified and based on detention time only. However, not only the pond volume but also the geometry and thus the flow pattern are of concern when designing open detention ponds. In the city of Göteborg a 6200 m2 open stormwater detention pond was investigated with respect to massflows of pollutants and flow pattern. The observed data has been used to verify a FEM model established for the pond. Both 3-D and 2-D flow simulations have been performed at inflows starting at 20 l/s up to a maximum of 800 l/s. The simulations show that both 2-D and 3-D calculations give reasonable agreement with observed data. The 3-D calculations are however more accurate taking the bottom shape into account. Conclusions drawn from this study is that simulations of pond flow pattern are essential in designing pond geometry, and inlet and outlet locations.
|
|
| 10. |
- Pettersson, Thomas, 1966, et al.
(författare)
-
Modelling of open stormwater detention ponds
- 1996
-
Ingår i: In: Proc. 7th International Conference on Urban Storm Drainage, Hanover, Germany, 9-13 September 1996. ; 1, s. 539-544
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
