| 1. |
- Ask, Anna, et al.
(författare)
-
Studenters uppmärksamhet under föreläsningar
- 2009
-
Ingår i: Proceedings utvecklingskonferens 09 Lunds Universitet. - 9789197797429 ; , s. 112-120
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Föreläsningar är vanlig undervisningsform på Lunds Tekniska Högskola (LTH). Deras stora fördel är att information överförs ekonomiskt och effektivt till många studenter samtidigt men de har även sina begränsningar. Kritiker menar att information överförs till passivt mottagande studenter och att bristande uppmärksamhet och engagemang hos studenterna begränsar mängden kunskap som faktiskt tas emot. En intervju- och litteraturstudie har genomförts för att dels inventera vilka metoder som finns för att hålla studenternas uppmärksamhet uppe och dels vilka som tillämpas av föreläsare vid LTH. Variation och olika former av aktivering framstår såväl i litteraturen som i intervjuerna som viktiga metoder. I artikeln presenteras även inspiration kring hur man kan använda variation, och andra aktiviteter för att engagera och aktivera studenterna samt hur man kan strukturera en föreläsning. De flesta av de intervjuade föreläsarna uppger att de utvecklat sina strategier genom erfarenhet medan knappt hälften nämner pedagogiska kurser.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Schade, Jutta, et al.
(författare)
-
Sjunde huset i Kiruna
- 2016
-
Ingår i: Husbyggaren. - Stockholm. - 0018-7968. ; :4, s. 29-31
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Jönsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Återvinn fler näringsämnen än fosfor i avloppsvatten
- 2012
-
Ingår i: Dagens nyheter. - 1101-2447. ; ?, s. 6-
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att minska utsläppen av växthusgaser bör vi återvinna fler växtnäringsämnen ur avloppsslammet. Regeringens ensidiga fokus på fosfor i detta avseende riskerar att skada det långsiktiga miljöarbetet. Vi vill skärpa miljömålen och inkludera även ämnen som kväve, kalium och svavel, skriver professorer och forskare från SLU.
|
|
| 5. |
- Jakobsson, Anna, et al.
(författare)
-
Tungmetaller och PAH i ett efterbehandlingssystem för vägdagvatten i Gårda
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta projekt har processer för transport och avskiljning av partiklar och föroreningar i vägdagvatten studerats i en ny typ av sedimentationsanläggning vid Odinslund i Gårda, Göteborg. Anläggningen består av sju seriekopplade brunnar, placerade under jord, med en total lagringsvolym av 122 m3, som töms till Mölndalsån efter en uppehållstid på 40 timmar. Vid kraftiga regn bräddar orenat vatten ut till Mölndalsån. Gårdaanläggningens effektivitet för att avskilja dagvattenföroreningar från den hårt trafikerade motorväg E6 genom Göteborg, har beräknats genom massbalanser för partiklar, tungmetaller och PAH. Beräkningarna har baserats på dagvattenvolymer och föroreningarnas koncentrationer i inkommande och utgående vatten under flera regntillfällen. Förekomst av PAH och tungmetaller i de olika brunnarnas sediment, samt föroreningarnas koppling till sedimentens karaktäristik, har studerats för att få en fördjupad förståelse för de processer och mekanismer som styr anläggningens effektivitet. Även yttre miljöbetingelser som kan ändra processer och mekanismer för transport av föroreningar i anläggningen, och som på så sätt kan påverka avskiljningens effektivitet, har studeras genomlaboratorieförsök. Projektet har givit ökade kunskaper och förståelse om vilka faktorer som styr avskiljningen av föroreningar i Gårdaanläggningen, samt grundläggande kunskaper om hur anläggningen kan utvecklas och förbättras.Resultaten visar att sedimentet i första brunnen bestod av större partiklar, 80 % i kornstorleksfraktionen > 0,125 mm. I denna brunn var vattenhalten i sedimenten 30 %, och halten organiskt material endast 5 %. Densitetsmätningar visade att sedimentet i första brunnen liknar en ren mineraljord, eftersom sedimentet till största delen består av oorganiskt mineralmaterial. I den sista (sjunde) brunnen bestod sedimentet av mycket fina partiklar, 94 % ikornstorleksfraktionen
|
|
| 6. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Användningen av MACRO-DB i tillståndsärenden och effekter av ny modellversion: Enkätstudie och samhällsekonomisk analys av arbetet med MACRO-DB
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att skydda dricksvattentäkter, dvs. yt- och grundvattenresurser, kan användningen av växtskyddsmedel regleras genom att exempelvis ställa krav på tillstånd för yrkesmässig användning inom vattenskyddsområden. Att bedöma när, hur och vilka växtskyddsmedel som kan spridas kan vara komplicerat. För att underlätta arbetet med att både ta fram och handlägga tillståndsärenden finns därför modellverktyget MACRO-DB. Verktyget har utvecklats av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) och används för att simulera bekämpningsmedelsläckage till yt- och grundvatten och bedöma om risken är acceptabelt låg eller inte. År 2018 gjordes en satsning där både Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och CKB gjorde investeringar för att vidareutveckla MACRO-DB. Syftet med analysen som presenteras i denna rapport har varit att utvärdera om satsningen varit samhällsekonomiskt motiverad med hjälp av en kostnads-nyttoanalys (KNA). För att ta fram nödvändigt underlag och ge en bild av dagens arbete med tillståndsärenden för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark inom vattenskyddsområden har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till samtliga svenska kommuner och syftade specifikt till att kartlägga användningen av MACRO-DB. Den genomförda enkätstudien besvarades av 58 % av Sveriges kommuner och bedöms baserat på detta och den geografiska spridningen ge en bra bild av dagens arbete med tillståndsärenden för användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark inom vattenskyddsområden och specifikt användningen av MACRO-DB. Av de kommuner som besvarat enkäten är det 71 % som handlägger den aktuella typen av ärenden och av dessa är det 61 % som använder MACRO-DB som del av beslutsunderlaget. En majoritet av kommunerna använder såldes MACRO-DB. Bland de som inte använder MACRO-DB beror det framför allt på att man inte känner verktyget. Endast en mindre andel anser att det är inte rimligt att ställa krav på användning av MACRO-DB i den typ av ärenden de hanterar. Av de kommuner som använder MACRO-DB gör 55 % egna körningar för att kontrollera resultaten som lämnas in med tillståndsansökningarna. En stor andel (44 %) gör i stället granskningar av underlagsmaterial och antaganden. Enligt drygt hälften (53 %) av kommunerna tar dricksvattenproducenten del av uppgifter om vilka växtskyddsmedel som används inom vattenskyddsområden, i syfte att anpassa kontrollen av förekomst av växtskyddsmedelsrester i rå- och dricksvatten. Resultaten från enkäten visar också att majoriteten av kommunerna som använder MACRO-DB (93 %) anser att verktyget fungerar bra (61 %) eller mycket bra (32 %) som hjälpmedel. De förslag som lämnats på hur användningen skulle kunna förbättras innefattar bland annat behov av utbildning och annan stöttning men även behovet av mindre tidskrävande simuleringar. Att reducera simuleringstiden har varit ett av syftena med den uppdatering av MACRO-DB som gjorts och är en av de nyttor som ingår i den genomförda KNA:n. I analysen har fokus varit på följande kostnader och nyttor: (i) investeringarna som HaV och CKB gjort, (ii) tidsvinster som den nya modellversionen ger för kommuner, rådgivare och andra aktörer, (iii) möjliga effekter av en ökad livsmedelproduktion om det blir möjligt att söka tillstånd för spridning av växtskyddsmedel på odlingsmark där det idag råder förbud, och (iv) förlust av miljönyttor som en ökad spridning av växtskyddsmedel kan ge upphov till. Utifrån de antaganden som scenarierna i KNA:n bygger på bedöms nyttorna kunna överstiga kostnaderna, vilket alltså indikerar att satsningen på nya MACRO-DB kan vara samhällsekonomiskt motiverad. Skillnaden mellan nyttor och kostnader är samtidigt inte så betydande att ett annat resultat helt kan uteslutas, det vill säga att kostnaderna skulle kunna överstiga nyttorna. Scenarierna bygger på flera antaganden som är osäkra och de presenterade resultaten över samhällsekonomisk lönsamhet bör därför tolkas med viss försiktighet. Det kan dock konstateras att nyttorna till följd av tidsbesparingar är i samma storleksordning som investeringskostnaderna, vilket innebär att satsningen kan vara samhällsekonomiskt även om endast dessa aspekter beaktas. Osäkerheterna bedöms vara störst i de uppskattade nyttorna av ökad livsmedelsproduktion samt de minskade miljönyttorna. Dessa poster i KNA:n beskriver för- respektive nackdelarna som uppstår om det blir möjligt att söka tillstånd för spridning av växtskyddsmedel på odlingsmark där det idag rådet förbud. Resultaten visar att även dessa nyttor och kostnader är i samma storleksordning. Det kan därför konstateras att såväl möjligheten att bruka marken för livsmedelproduktion som skyddet av yt- och grundvattenresurser är förknippade med stora nyttor. Skyddet av yt- och grundvattenresurserna behöver därför säkerställas samtidigt som åtgärderna inte ska vara onödigt långtgående så att de ger orimliga restriktioner i markanvändningen och i detta fall effekter på livsmedelproduktionen. Verktyg och hjälpmedel som MACRO-DB är därför viktiga för att möjliggöra en rimlig avvägning när risken spridning av växtskyddsmedel kan tillåtas och när det inte är rimligt. I handläggningen av tillståndsärenden och avvägningar om det ska råda förbud eller krav på tillstånd är den inte bara spridningen av växtskyddsmedel som behöver beaktas utan även övriga förutsättningar och risker som hanteringen av växtskyddsmedel är förknippad med.
|
|
| 7. |
- Lindhe, Andreas, 1981
(författare)
-
Riskanalys från råvatten till tappkran
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dricksvattenförsörjningen har en central funktion i samhället och är samtidigt utsatt för ett stort antal risker. För att analysera och hantera dessa risker krävs både lämpliga metoder och en förståelse för de arbetsmoment och aspekter som behöver beaktas. Denna rapport utgör en sammanfattning av licentiatuppsatsen med titeln Integrated and probabilistic risk analysis of drinking water systems, som Andreas Lindhe presenterade vid Chalmers i oktober 2008. För ytterligare redogörelse av det som behandlas i denna rapport hänvisas således till licentiatuppsatsen.Världshälsoorganisationen WHO framhåller att en säker dricksvattenförsörjningen inte uteslutande kan baseras på analyser av färdigproducerat dricksvatten. I stället krävs ett riskbaserat arbetssätt som inkluderar hela försörjningskedjan, från råvatten till tappkran. WHO förespråkar framtagandet av vattensäkerhetsplaner (Water Safety Plans) där bland annat risker skall analyseras och åtgärder föreslås. Vattensäkerhetsplanerna bidrar till en viktig ökad fokus på riskfrågor kopplat till dricksvatten och förväntas bli del av EU:s dricksvattendirektiv. För att möjliggöra det som WHO förespråkar krävs dock lämpliga metoder och verktyg.Tillgången till metoder för att genomföra integrerade riskanalyser av dricksvattensystemet är begränsad. Med integrerad avses att hela systemet, från råvatten till tappkran, inkluderas. En metod baserad på felträdsteknik har utvecklats för att visa hur så kallade integrerade riskanalyser kan genomföras och vilka möjligheter det ger. Ett felträd är en modell som beskriver hur olika händelser förhåller sig till varandra och vad som måste hända för att problem skall uppstå. Med hjälp av metoden kan risken beräknas för hela systemet samt för delar av systemet. Detta ger möjlighet att se hur olika delar av systemet bidrar till den totala risken. Både en kvantitets- och en kvalitetsrelaterad risk beräknas, och de uttrycks som antalet minuter per år den genomsnittlige brukaren (i) blir utan vatten och (ii) får vatten som inte uppfyller kvalitetskraven. Utöver risknivåerna ger modellen information om hur ofta händelser inträffar och hur varaktiga de är.Den framtagna metoden är ett bidrag till den verktygslåda som dricksvattenproducenter världen över bör ha tillgång till för att underlätta arbetet med vattensäkerhetsplaner och riskhantering i stort.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Utvärdering av statsstödet för bättre vattenhushållning: Enkätstudie av genomförda projekt 2019 och 2020
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2019 har det varit möjligt att söka statligt bidrag för åtgärder med syfte att förbättra vattenhushållningen och trygga tillgången på dricksvatten. Bidraget benämns här dricksvattenstödet. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie vars syfte varit att utvärdera om dricksvattenstödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till de som genomfört projekt med finansiering från dricksvattenstödet under åren 2019 och 2020. Totalt besvarades enkäten för 151 projekt, vilket motsvarar 51 % av samtliga projekt som genomfördes under de aktuella åren. Samtliga län som erhållit bidrag från dricksvattenstödet finns också representerade i enkätsvaren. Olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men behov av underlag för strategiska beslut är det vanligaste motivet, följt av bristfällig vattentillgång. För knappt hälften av projekten angavs att de bakomliggande utmaningarna delvis är kopplade till förväntade effekter av klimatförändringar och 13 % svarar ja på frågan. Projektens avsedda effekter är framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer är vanligast men andra områden nämns också i många projekt. Av projekten bedöms 88 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt (65 resp. 23 %). Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). Vanliga anledningar som anges till varför önskad effekt inte uppnåtts är att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning, beslut m.m. krävs. Nästan 40 % av projekten innefattade investering i ny teknik och för dessa projekt bedöms i majoriteten av fallen (87 %) den nya tekniken fungera bra eller mycket bra. En klar majoritet (97 %) av de som besvarade enkäten anser att dricksvattenstödet är viktigt eller mycket viktigt för att trygga dricksvattentillgången. dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra. Det många påpekade som problematiskt var den relativt korta projekttiden. Om denna förlängs skulle det enligt enkätsvaren vara lättare att genomföra det som är planerat i projekten och även utöka projekten, vilket skulle kunna bidra till ytterligare effekter som tryggar tillgången på dricksvatten. Under 2019 och 2020 kunde ettåriga projekt sökas, vilket avspeglar sig i kommentarerna om projektlängden. Numera går det att söka tvååriga projekt. Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 15 % av dem inte genomförts, men 85 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning gör troligen att dricksvattenstödet framför allt används för att stötta projekt som hade genomförts även utan dricksvattenstödet. Stödet gör det dock möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt. Det går inte att ange hur mycket säkrare den svenska dricksvattenförsörjningen blivit till följd av de åtgärder som genomförts med finansiering från dricksvattenstödet. Resultaten från enkätundersökningen visar däremot att dricksvattenstödet har bidragit till projekt som gett en lång rad olika effekter på dricksvattenförsörjningen, vilka också kan kopplas till de utmaningar man ser i branschen. Effekterna som uppnåtts får därför anses ha en positiv effekt på den svenska dricksvattenförsörjningen.
|
|
| 10. |
- Lindhe, Andreas, 1981
(författare)
-
Utvärdering av statsstödet för en säkrad tillgång till dricksvatten och en bättre vattenhushållning - Enkätstudie av genomförda projekt 2019–2022
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mellan år 2019 och 2022 har det varit möjligt att söka statligt stöd i form av bidrag, här benämnt dricksvattenstödet, för åtgärder som syftar till bättre vattenhushållning och bättre tillgången till dricksvatten. I denna rapport presenteras resultaten från en enkätstudie med syfte att utvärdera hur stödet bidragit till att trygga tillgången till dricksvatten i Sverige. Enkäten skickades till kontaktpersonerna för de projekt som beviljats finansiering från dricksvattenstödet under de fyra åren. Totalt besvarades enkäten för 340 projekt, vilket motsvarar 54 % av samtliga genomförda projekt och alla län finns representerade i svaren. Resultaten visar att olika utmaningar ligger bakom de projekt som genomförts, men bristfällig vattentillgång och behov av underlag för strategiska beslut är de vanligaste motiven. Huruvida de bakomliggande utmaningarna är kopplade till klimatförändringarna varierar mellan länen. Sammantaget bedömdes drygt hälften av projekten helt (12 %) eller delvis (40 %) vara kopplade till klimatförändringarna. Projektens avsedda resultat och effekter var framför allt kopplade till sammanställning eller uppbyggnad av information inom olika områden. Effekter på råvattenförsörjning och kommunala planer var vanligast men andra områden nämns också. Av de projekt som beviljades stöd 2019 och 2020 bedömdes 90 % helt eller delvis ha uppnått önskad effekt. Endast 3 % angav att önskad effekt inte uppnåtts (övriga kunde ej bedöma). För projekt som beviljades stöd 2021 bedömde 75 % helt eller delvis ha uppnått avsedda effekter och för 2022 var siffran 34 %, vilket beror på att de flesta projekt inte var avslutade när enkäten besvarades och därmed kunde inte detta bedömas. Vanliga anledningar till varför önskade effekter inte uppnåtts var att projektet är ett steg i arbetet och ytterligare utredning och beslut krävs. Nästan 30 % av projekten innefattade investering i ny teknik och i majoriteten av dessa projekt (80 %) bedömdes den nya tekniken fungera bra eller mycket bra. En klar majoritet (97 %) ansåg att stödet varit viktigt eller mycket viktigt för att trygga tillgången till dricksvatten. Dricksvattenstödets utformning ansågs också vara bra, men projekttiden framhölls som begränsande (1 år 2019–2020). En längre projekttid skulle underlätta genomförandet och även möjliggöra mer omfattande projekt. Från 2021 har det varit möjligt att söka 2-åriga projekt. Utmaningar kopplade till projekttiden nämns dock i enkätsvaren även för projekt beviljade 2021 och 2022. En utmaning som lyftes är långa upphandlingstider, vilket gör det svårt att hinna genomföra det som planerats inom projekten. Enkätresultaten visar att om projekten inte erhållit bidrag hade 16 % av dem inte genomförts och 74 % av projekten hade genomförts på samma sätt som de nu gjorts, alternativt med ändringar i tidplan eller omfattning. Stödets utformning med krav på 50 % medfinansiering gör troligen att dricksvattenstödet framför allt använts för att stötta projekt som hade genomförts även utan stödet. Det har dock gjort det möjligt att tidigarelägga vissa åtgärder eller göra mer än vad som annars varit möjligt. Det går inte att kvantifiera i vilken utsträckning de åtgärder som genomförts bidragit till en trygg och säker dricksvattenförsörjning. Resultaten från enkätundersökningen visar emellertid att stödet har bidragit till genomförande av projekt som gett en lång rad positiva effekter på dricksvattenförsörjningen. Effekterna kan också kopplas till de utmaningar man ser i branschen, inklusive klimatförändringarna. Dricksvattenstödet och åtgärderna anses därför ha bidragit till en trygg och säker dricksvattenförsörjning i Sverige.
|
|
