SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;lar1:(mdh);srt2:(2010-2014)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > Mälardalens högskola > (2010-2014)

Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Brunnberg, Elinor, 1948-, et al. (författare)
  • Livet för barn och mammor i skyddat boende : Utvärdering av barnverksamheten på Kvinnohuset i Örebro
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Nästan alla barn som vistats på Kvinnohuset i Örebro under 2011, kan utifrån Kvinnohusets uppgifter betraktas som brottsoffer.  Det har bott totalt 41 barn (23 flickor och 18 pojkar) på Kvinnohuset under det året, ungefär lika många i förskolebarn som i skolbarn. Rapporteringen visar att barnen har olika upplevelser av våld. En fjärdedel av barnen (24%) har själva varit utsatta för direkt våld från pappan eller från annan närstående och de flesta av barnen (88%) har bevittnat våld från pappa mot mamma. Dessutom har 17 procent av barnen bevittnat våld från någon annan närstående mot mamma. Det innebär att det finns en skillnad mellan hur våldet gestaltar sig för olika barn. Många av barnen har själva varit direkt utsatta för våld eller har bevittnat våld mot sin mamma. De kan också vara hotade av kidnappning. Barnen är således i behov av skydd på olika nivåer och med varierande innehåll. Det innebär behov av professionella stöd- och behandlingsinsatser som måste vara anpassade till barnets ålder.    Det har visat sig att alla, utom tre av barnen (n38) är födda i Sverige. Deras föräldrar kan däremot komma från olika länder.  Endast en tredjedel av barnen har både mamma och pappa från Sverige medan drygt en tredjedel har både mamma och pappa från ett annat land. Ca tio barn har växt upp i familjer där mamma och pappa är födda i olika länder. Sverige är idag ett invandringsland och barn födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar är en växande grupp. (Demografiska rapporter 2010). Tidigare var de utrikesfödda föräldrarna framförallt från något annat nordiskt land medan nu kommer de ofta från ett land utanför Europa eller länder i Europa utanför EU. De kvinnor vi intervjuat menar att det våld som varit riktat mot dem har påverkats av deras kulturella och etniska bakgrund. Det kan betyda att det våld eller hot ett barn eller barnets mamma utsätts för kan ha kulturella dimensioner med betydelse för hur våldet manifesteras och hur det relateras till normativt beteende. Heders-våldet är ett exempel på detta. Den ökade invandringen från länder utanför Europa påverkar även situationen på Kvinnohuset genom att allt fler mammor har ett annat förstaspråk än svenskan vilket kan försvåra kommunikationen och förståelsen för kulturella och sociala skillnader. Våld kan uppfattas å ena sidan som ett likartat fenomen i alla kulturer och å andra sidan som ett fenomen som är kontextuellt bundet och våldets språk olika.     Kvinnohuset erbjuder ett akut skydd för mammorna och deras barn. De kan få hjälp att göra polisanmälan, sköta om sin hälsa och planera för framtiden.  De får hjälp med att upprätthålla vardagliga rutiner och komma i kontakt med myndigheter.  Personalen på Kvinnohuset har kontakt med både polis, socialtjänst och domstolsväsendet.  Det kan handla om brott samt vårdnadstvister. Kvinnohuset kontaktas däremot inte i alla fall eftersom stiftelsen inte har myndighetsstatus.    När det gäller barnens situation så hade nio skolbarn inte kunnat gå till skolan under flera månader medan de bodde på Kvinnohuset. Det innebär att de inte kunnat uppfylla sin skolplikt och inte heller fått motsvarande undervisning på Kvinnohuset. Endast ett barn har, efter flera månaders frånvaro från skolan, fått så kallad hemundervisning och då bara i mycket begränsad utsträckning. Även sex förskolebarn har uteblivit från sin förskola. Detta kan förklaras med att den aktuella hotbilden för barnen kan se olika ut eller att deras traumatiserande erfarenheter påverkar barnens möjlighet att klara av att gå till förskola/skola. Det tycks även kunna påverkas av om barnet kommer från en annan kommun än Örebro kommun. Alla barn kan alltså inte uppfylla sin skolplikt under trygga förhållanden. Att barn blir förhindrade av olika omständigheter att gå till skola/förskola är förstås inte acceptabelt och måste lösas.     Barnverksamheten på Kvinnohuset startade 2006. Barnpedagoger och volontärer är engagerade i den verksamhet som är direkt riktad till barnen. Barnen uppskattar verksamheten. De har möjlighet att delta i olika sysselsättningar eller krisbearbetande lek. Det har skett genom strukturerade och bearbetande samtal enligt en egen variant av Rädda Barnens Trappan - modell. Det har senare även kompletterats med en modell för Lekarbete som kan sägas vara för krisstöd till de yngre barnen.  Det finns dock en önskan om tillgång till samtal av mer behandlande karaktär för barnen.  Mammorna upplever både barnverksamheten och volontärernas insatser som en avlastning i den svåra situationen. Den första tiden på Kvinnohuset känner sig mammorna både orkeslösa och depressiva.      Kvinnohuset gör en mycket viktig insats i samhället till skydd och stöd för de mest utsatta barnen och deras mammor. Det finns dock delar som måste förbättras såväl utanför som inom Kvinnohuset. Barn har oavsett ålder rätt att bli sedda och lyssnade till i alla frågor som berör dem. Alla barn måste erbjudas utbildning. Är behovet av skydd mycket omfattande kan hemundervisning erbjudas tills en bättre lösning hittats. Samverkan mellan olika myndigheter så som skola, förskola, socialtjänst, polisen och Kvinnohuset måste förbättras för barnets bästa. Även mammorna behöver långvarigt stöd för att kunna bygga upp en säker tillvaro för barnen. Det visade sig samtidigt att Kvinnohusets möjligheter för långsiktig planering är begränsad eftersom den ekonomiska situationen varit oviss från år till år. Barnen i skyddat boende i Örebro var under 2011 dubbelt så många som mammorna. Även den bristfälliga statistiken från riket visar att det är en stor grupp av barn som bor i skyddat boende. Det är viktigt att barn i skyddat boende får det stöd de har rättighet till. Det svenska samhällets svårigheter att erkänna att barn och deras mammor utsätts för våld och behöver samhället skydd kan tolkas som att ansvaret läggs över på ideella föreningar och frivilligarbete för att dölja våldet. Det är inte att agera för barnets bästa.</p>
  •  
2.
  • Brunnberg, Elinor, 1948- (författare)
  • Speak up! Giving a voice to Europe’s most vulnerable children About the rights of deaf and hard-of-hearing children in Sweden
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Speak up! Giving a voice to Europe's most vulnerable children will focus on children aged 12–15 years belonging to particularly vulnerable groups in eight European countries. There are children from the travelling community (travellers), Roma children, children with disabilities, children living in poor urban neighbourhoods, unaccompanied refugee children, refugee children, and children taken into care. These are categories of children whose rights are often violated and whose voices are less likely to be heard. The study will also include children from regular groups from the same eight countries: Bulgaria, Greece, Hungary, Ireland, the Netherlands, Poland, Sweden, and the UK.</p><p>The rights to health care and special care are important for the deaf or hard-of-hearing children in Sweden. It is also important that children are entitled by adults to protection from sexual exploitation and that children have the right to express their opinion. The articles that started more of engaged discussion was the right to education and to information. The students gave several examples from their everyday life when they experienced problematic situations or discrimination</p>
  •  
3.
  • Brunnberg, Elinor (författare)
  • Undergraduate education, graduate programmes, and dissertations : Within the field of social work in Sweden
  • 2013. - 1
  • Rapport (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>This report contains information about undergraduate education and graduate programmes in Social Work, as well as a compilation of all theses written since the subject was established as an academic discipline in Sweden in the 1970s. As of 2013, Sweden has 16 universities or colleges that offer undergraduate training and instruction in the field of Social Work. Most also offer third-cycle courses on site. Swedish academic research in Social Work originated within a primarily sociological context, but because there are now several graduate programmes and a large number of senior researchers in the field, the knowledge base of Social Work has been deepened and is a discipline in its own right. This report begins by briefly describing the context in which the PhD theses are written. The background section reveals a process of development in which many changes have occurred and are still occurring. These changes are discussed from a gender perspective. In this report you will find the titles and authors of all theses in Social Work written in Sweden between the years of 1980 and 2012. Information is also provided on where to find abstracts and full-text copies of the theses.</p>
  •  
4.
  • Guziana, Bozena, 1963-, et al. (författare)
  • How Sustainability Leaders Communicate Corporate Activities of Sustainable Development.
  • 2013
  • Ingår i: Corporate Social Responsibility and Environmental Management. - 1535-3958 .- 1535-3966. ; 20:4, s. 193-204
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>In the corporate quest for sustainable development, production- and product-related environmental impacts of a company can form a basis for de fining the corporate environmental profile, as well as for de fining environmental leaders. Awareness of the production- and productrelated dimensions of the environmental profile varied among companies. This paper studied descriptions and reporting of environmental issues among 19 companies ranked as Global Supersector Leaders in 2009/2010 by the Dow Jones Sustainability Index (DJSI). The results show that all of these companies are aware of production- and product-related environmental aspects. There are also examples, both as headings on websites and as sections in sustainability reports, where companies structure their environmental initiatives separately with respect to production (or their own operations) and the product. The paper ends with a proposed modelof corporate environmental profile.</p>
  •  
5.
  •  
6.
  • Harder, Maria, et al. (författare)
  • Five-year-old Children's Tuning-in and Negotiation Staregies in an Immunization Situation
  • 2011
  • Ingår i: Barns delaktighet i vårdsitationer. - SAGE.
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>In this article, we have explored 5-year-old children's expressions when they as actors took part in an immunization situation in the Primary Child Health Care (PCHC) service in Sweden. Although children's health and development are the main concern in the PCHC service, their perspectives in such a setting have not been explored fully. To capture children's perspectives we used a hermeneutic design and video observations. The findings revealed children as competent and active participants, contributing to the construction of the PCHC situation in mutuality with the nurse and the parent. The conceptualization of children's expressions and actions revealed how they influenced and dealt with a PCHC situation by using strategies of tuning-in, affirmative negotiation, and delaying negotiation. Understanding children's actions will assist nurses to act with sensitivity when they encounter and support children.</p>
  •  
7.
  • Kalat, Anne-Sofie, 1974- (författare)
  • Stavas killars problem i skolan ”anti-pluggkultur”?
  • 2010
  • Ingår i: Unga män och gymnasieelever: Konstruktion av maskuliniteter i relation till skola och lärande. - Stockholm : Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet.
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt)abstract
    • <p>Politiker pekar ut anti-pluggkultur som en bakomliggande faktor för könsmönster i utbildningsresultat. Genom att studera högpresterande gymnasiekillars erfarenheter och identitetsskapanden problematiseras denna bild. <strong>Anne-Sofie Kalat</strong> visar på att många killar studerar, men är noga att inte plugga för mycket eftersom det förknippas med obegåvning.</p>
  •  
8.
  •  
9.
  • Marmstål Hammar, Lena, et al. (författare)
  • Communicating through caregiver singing during morning care situations in dementia care
  • 2011
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences. - 0283-9318 .- 1471-6712. ; 25:1, s. 160-168
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>It is well known that persons with dementia (PWD) have problems expressing and interpreting communication, making interaction with others difficult. Interaction between PWD and their caregivers is crucial, and several strategies have been investigated to facilitate communication during caregiving. Music therapeutic caregiving (MTC) - when caregivers sing for or together with PWD during caregiving activities - has been shown to enhance communication for PWD, evoking more vitality and positive emotions. The aim of this study was to describe how PWD and their caregivers express verbal and nonverbal communication and make eye contact during the care activity 'getting dressed', during morning care situations without and with MTC. Findings revealed that during the situations without MTC, the caregivers led the dressing procedure with verbal instructions and body movements and seldom invited the PWD to communicate or participate in getting dressed. Patterns in responses to caregivers' instructions included both active and compliant responses and reactions that were resistant and aggressive, confused, and disruptive. In contrast to the 'ordinary' morning care situation, during MTC, the caregivers seemed interested in communicating with the PWD and solicited their mutual engagement. Although verbal communication consisted of singing about things other than getting dressed, e.g. dancing, love, sailing, God, the PWD mostly responded to caregivers in a composed manner, by being active, compliant, and relaxed, though some were also resistant or incongruent. The authors conclude that MTC could be a way for PWD and their caregivers to successfully interact and co-operate during caring situations, as it seems to evoke enhanced communication for both partners in this context</p>
  •  
10.
  • Marmstål Hammar, Lena, 1979-, et al. (författare)
  • Reactions of Persons with Dementia to Caregivers Singing in Morning Care Situations
  • 2010
  • Ingår i: The Open Nursing journal. - 1874-4346. ; :4, s. 35-41
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • <p>Music therapeutic caregiving', when caregivers sing for or together with persons with severe dementia during care situations, has been suggested as a way to reduce problematic behaviors in dementia care. The present study implemented this technique as an intervention in dementia care. Six caregivers participated in group interviews about their experiences of morning care situations without and with'Music therapeutic caregiving'. Through a qualitative content analysis two themes emerged.'Being in a different reality' was based on'usual' morning care situations. The caregivers' experienced the persons with dementia as absent-minded; communication and cooperation were difficult. The second theme,'Being present', was based on morning care situations with the intervention. The caregivers described communication as enhanced; the persons with dementia expressed themselves more appropriately, making cooperation possible. The results indicate that'Music therapeutic caregiving' might lead to a more positive experience of the person with dementia and seems to increase receptivity to caregiving.</p><p> </p>
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
Åtkomst
fritt online (144)
Typ av publikation
tidskriftsartikel (373)
konferensbidrag (306)
bokkapitel (236)
rapport (78)
doktorsavhandling (41)
bok (29)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (24)
annan publikation (18)
recension (15)
licentiatavhandling (14)
proceedings (redaktörskap) (3)
forskningsöversikt (2)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (804)
refereegranskat (691)
populärvet., debatt m.m. (76)
Författare/redaktör
Sandberg, Anette, (55)
Eriksson, Maria, 196 ... (38)
Brunnberg, Elinor, 1 ... (30)
Hallin, Anette, (28)
Stier, Jonas, 1967-, (27)
Söderbaum, Peter, 19 ... (22)
visa fler...
Andersson, Ulf (20)
Hemmi, Kirsti, (20)
Crevani, Lucia, (20)
Cozza, Michela, (19)
Kullberg, Christian, ... (18)
Ärlemalm-Hagsér, Eva ... (17)
Granlund, Mats, (16)
Hallén, Lars, 1946-, (16)
Göransson, Kerstin, (16)
Aytar, Osman, (15)
Cozza, Michela, 1978 ... (15)
von Thiele Schwarz, ... (14)
Nilholm, Claes, (14)
Dahlin, Peter, 1981- ... (13)
Ryve, Andreas, (13)
Insulander, Eva, 197 ... (13)
Johansson, Inge, (13)
Segelod, Esbjörn, 19 ... (13)
Biesta, Gert, (13)
Johansson, Joakim, (12)
Wetso, Gun-Marie, 19 ... (12)
Lundgren, Berit, 195 ... (12)
Lahdenperä, Pirjo, 1 ... (12)
Schwartz, Birgitta, ... (11)
Berglund, Karin, (11)
Wilder, Jenny, (11)
Dobers, Peter, 1966- ... (10)
Thilenius, Peter, (10)
Niklasson, Laila, (10)
Sandström, Margareta ... (10)
Johanson, Ulf, 1944- ... (10)
Francia, Guadalupe, ... (10)
Almqvist, Anna-Lena, (9)
Mårtensson, Maria, (9)
Oghazi, Pejvak, (9)
Mostaghel, Rana, (9)
Månsson, Niclas, 196 ... (9)
Ekman, Peter, 1969-, (9)
Karrbom Gustavsson, ... (8)
Backström, Tomas, (8)
Schiller, Stefan, 19 ... (8)
Van Steenbrugge, Hen ... (8)
Eriksson, Kimmo, 196 ... (8)
Hallin, Anette, 1969 ... (8)
visa färre...
Lärosäte
Språk
Engelska (805)
Svenska (298)
Italienska (19)
Norska (5)
Nederländska (4)
Franska (2)
visa fler...
Spanska (2)
Tyska (1)
Portugisiska (1)
Turkiska (1)
Kurdiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (1139)
Humaniora (26)
Teknik (23)
Medicin och hälsovetenskap (19)
Naturvetenskap (17)
Lantbruksvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy