| 1. |
- Andersson, Martina, et al.
(författare)
-
Erfarenhet av att bedöma äldre personers problem i livets slutskede : en fokusgruppsstudie ur ett sjuksköterskeperspektiv
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Andelen äldre personer i Sverige ökar och en del äldre personer drabbas av en eller flera kroniska sjukdomar. Allt fler personer önskar att vårdas hemma vid livets slut och kan då vara i behov av allmän palliativ vård. Vid palliativ vård i livets slutskede är det en eftersträvan att lindra lidande och förbättra livskvaliteten genom att tidigt uppmärksamma och lindra personers fysiska, psykiska, sociala och existentiella problem. Äldre personer i livets slutskede har ofta flera komplexa problem som påverkar varandra. För att lindra lidande behöver sjuksköterskor kunna bedöma och tolka olika problem som äldre personer kan uppleva i livets slutskede. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bedöma problem som äldre personer besväras av i livets slutskede inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod har använts. Data samlades in med fyra fokusgruppsintervjuer. Totalt deltog 13 sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård från tre olika kommuner i studien. Data analyserades med Kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema: strävan efter kontinuitet för att lära känna personen genom återkommande hembesök underlättar bedömning av problem som behöver tillgodoses i livets slutskede samt kategorierna; att bygga en relation underlättar bedömningen, att samtala för att erhålla information, att observera kroppsspråket skapar en bild och att ta del av andras iakttagelser som stöd. Resultatet visade att relationen till den äldre var viktig för att bedöma den äldres problem och att sjuksköterskor till stor del förlitade sig på sin kliniska blick vid bedömningen. Vidare framkom att sjuksköterskorna sällan använde sig av skattningsinstrument, vilket de uttryckte en önskan att bli bättre på. Slutsatsen är att en ökad användning av skattningsinstrument skulle kunna förenkla bedömning av problem hos äldre personer som sjuksköterskorna inte sedan tidigare har någon relation till. Detta skulle kunna skapa en känsla av trygghet för sjuksköterskorna och stärka dem i deras professionella roll. Användningen av skattingsinstrument skulle kunna öka kvaliteten på den allmänna palliativa vården som utförs i kommunal hemsjukvård. För att sjuksköterskorna ska få stöd i att öka användningen av skattningsinstrument har organisationen en viktig roll för att skapa rutiner och se till att etablerade arbetsformer utvecklas.
|
|
| 2. |
-
Att möta personer med demenssjukdom
- 2020. - 3
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna tredje upplaga har bland annat utökats med kapitel om palliativ vård och ledarskapets betydelse för att skapa ett personcentrerat vårdklimat. Boken är omarbetad efter det aktuella kunskapsläget och innehåller flertalet referenser, vilket möjliggör ytterligare fördjupning i ämnet.Omvårdnad för personer med demenssjukdom utgår från det mänskliga mötet och vår förmåga att se in i, och förstå, den andres livsvärld. Boken ger läsaren redskap som underlättar i detta möte. I fokus står personens upplevelse av att drabbas, upplevelsen av att vara anhörig men även olika aspekter av vårdandet är centrala. Innehållet genomsyras av ett personcentrerat och hälsofrämjande förhållningssätt, samt betonar värdegrundens, vårdmiljöns och ledarskapets betydelse. Några kapitel har fokus på existentiella aspekter och vårdfilosofi, medan andra är mer konkreta och praktiska. Sist i boken finns ett kapitel som översiktligt beskriver de olika demenssjukdomarna. Sammantaget kompletterar kapitlen varandra och ger stöd för både varandet och görandet i personalens möte med dessa personer. Kapitlen syftar också till att stimulera till eftertanke och reflektion.Målgruppen är sjuksköterskestudenter på grundnivå och avancerad nivå, men även andra yrkeskategorier som möter personer med demenssjukdom i sitt arbete har nytta av boken.
|
|
| 3. |
- Edberg, Anna-Karin, 1961-, et al.
(författare)
-
Hälsofrämjande aktiviteter
- 2020. - 3
-
Ingår i: Att möta personer med demenssjukdom. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144120775 ; , s. 251-276
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Edberg, Anna-Karin, 1961-
(författare)
-
Personcentrerad omvårdnad
- 2020. - 3
-
Ingår i: Att möta personer med demenssjukdom. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144120775 ; , s. 131-148
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Edberg, Anna-Karin, 1961-
(författare)
-
Personen kommer först
- 2020. - 3
-
Ingår i: Att möta personer med demenssjukdom. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144120775 ; , s. 25-38
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Larsson, Helena
(författare)
-
Existentiell ensamhet hos sköra äldre personer : ett närståendeperspektiv
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis was to explore existential loneliness from the perspective of significant others, to contrast their perceptions with frail older people’s experiences and to describe significant others’ and family care advisors’ views on existential support. This thesis is part of a larger research project about existential loneliness among frail older people, the LONE study. The thesis embraces three qualitative and one quantitative study. A total of 29 significant others, 15 frail older people and 120 family care advisors participated in the studies. The significant others were husbands, wives, daughters, sons, other relatives and friends to frail older people. The concept ‘frail older people’ was defined as older persons (≥ 75 years old) dependent on long-term health- or social care. The qualitative studies were based on multistage focus-group interviews (study I) and individual interviews (studies II and III). The quantitative study (IV) had a cross-sectional design and was based on a questionnaire specifically developed for the current study. Different methods to analyse data were used; hermeneutics (study I), content analysis (study II), a case study with thematic analysis (study III) and descriptive statistics (study IV). Findings from the four studies show that existential loneliness emerges when: 1) Longing for, but also striving for, a deeper feeling of connectedness, 2) Being in, but also enduring, an unwanted separation, and 3) Not finding, but still trying to recreate meaning. This thesis also shows that existential loneliness is often experienced in so-called limit situations in life and arises in difficult choices related to close relationships, in connection with experiences of meaninglessness and in the absence of connection to something or someone. The results show that existential loneliness emerges in the process of balancing between what was and what is to come in the unknown future. Significant others navigate themselves, and sometimes together with the older person, through an unfamiliar existence that makes them feel ambivalent about the de-cisions they have previously made and the decisions they need to make in the future, while also doubting the meaning in their current situation. Existential support should mainly focus on transition phases and on relational aspects. Person-centredness can be a way to make the existential needs of significant others and older people visible and to provide support based on their needs.
|
|
| 9. |
- Larsson, Helena, et al.
(författare)
-
Spouses' existential loneliness when caring for a frail partner late in life : a hermeneutical approach.
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. - : Taylor & Francis. - 1748-2623 .- 1748-2631. ; 15:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: Spouses are in a vulnerable situation when caring for a frail partner late in life. Exploring their existential loneliness can be a way to understand more about their existential needs.Method: A hermeneutic approach was used. Multistage focus group interviews were conducted with two groups consisting of five spouses, respectively, who met three times each. To work with the text, an approach was adapted where quotations are converted into poems in a linguistic manner.Results: Existential loneliness can be understood as the following: 1) being in a transition from us to merely me, 2) being forced to make decisions and feeling excluded, 3) navigating in an unfamiliar situation and questioning oneself, and 4) longing for togetherness but lacking the energy to encounter other people. The main interpretation is that existential loneliness emerges when one is in moments of inner struggle, when one is forced to make impossible choices, when one is approaching and is in limit situations, and when one is experiencing the endless loss of the other.Conclusion: For health care professionals to achieve a holistic picture, person-centeredness can be a way to make the spouses' existential needs visible and to provide support based on their needs.
|
|
| 10. |
- Möllerberg, Marie-Louise, et al.
(författare)
-
Managing an altered social context-Patients experiences of staying away from home while undergoing proton beam therapy
- 2020
-
Ingår i: Nursing Open. - : John Wiley & Sons. - 2054-1058. ; 7:4, s. 1157-1163
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aim: To illuminate the experience of an altered social context for patients with primary brain tumours living away from home while undergoing proton beam therapy.Design: A descriptive, qualitative cross-sectional interview study.Methods: Nineteen patients were interviewed between December 2015-August 2016, either during (N = 7) or before and after (N = 12) their proton beam therapy. A hermeneutical analysis was performed.Results: Participants made adjustments to achieve control and well-being during the treatment period. The analysis also revealed two interrelated patterns that helped participants adjust: being part of the family from a distance and seeking affinity.Conclusion: It is important that patients receiving treatment far from home find a way to remain a part of their family and find affinity in the altered social context. Health professionals can prepare patients for the treatment period and can implement interventions to promote well-being for both patients and their relatives.
|
|
