| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Homqvist, Hans, et al.
(författare)
-
Kampenprojektet En studie av fem bibliotek på uppdrag av Stetens kulturråd
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kamp mot de räta linjernas tyranni, Kampenprojektet, startade som ett nationellt metodutvecklingsprojekt hösten 1989. Dess syfte var att undersöka om ett kontinuerligt förändringsarbete fungerar som en metod att utveckla folkbibliotekens förmedlingsverksamhet. Initiativet togs av ett antal barnbibliotekskonsulenter, som inspirerats av seminarier och föreläsningar om förändringsarbete i bibliotek, hållna av Marianne Hjort-Lorenzen från Danmark. Statens Kulturråd beviljade 480.000 kr för projektets genomförande under en treårsperiod. Tre grundpelare skulle bära upp projektet: - en serie seminarier, som skulle tjäna som inspirationskälla at de deltagande biblioteken - nätverksbyggande för erfarenhetsutbyte. - en idékatalog över genomförda projekt, som ett resultat av arbetet ute på biblioteken. Projektet administrerades av en ledningsgrupp, som antog namnet UB 2000. Gruppen var sammansatt av personer från olika delar av landet. Birgitta Ahlén, barnbibliotekskonsulent, Uppsala, som initierade projektet, fungerade som ständig sekreterare och sammankallande. Vidare ingick Christian Gisselqvist, bibliotekschef, Trelleborg, Uno Nilsson, Kristianstad, Bodil Köpsén, Östersund och Ulla Albano, Luleå, de tre sistnämnda barnbibliotekskonsulenter. Marianne Hjort-Lorenzen knöts först till gruppen som observatör, men kom att efterhand allt mer engagera sig i projektet och framstod mer och mer som dess ideolog. Vid starten hade 22 folkbibliotek anmält sitt intresse för deltagande och formulerade mer eller mindre omfattande projekt. Av dessa hoppade tio av vid olika tidpunkter under projektets gång, några efter att ha genomfört mindre projekt, medan tolv fullföljde. Omfattningen ute i biblioteken har varierat mycket, allt ifrån väl avgränsade enstaka projekt till en fullständig omvandling av bibliotekets satt att arbeta. I några fall har stordåd uträttats. De mera omfattande projekten ledde även till olika former av personalutvecklingsinsatser.
|
|
| 6. |
- Lichterova, Bronislava
(författare)
-
Pragmatik des Doppelpunktes
- 1992
-
Ingår i: Exemplarische Textanalysen / Tekstu analizes paraugi. - : Acta Universitatis Latviensis / Hanseatisches Linguistik-Kontor. ; 569:2, s. 43-49
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Limberg, Louise
(författare)
-
Omprövning och utveckling i skolbibliotek
- 1991
-
Ingår i: Barn & kultur. - 0037-6477. ; 4, s. 61-63
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Oro och förändring präglar det svenska skolväsendet. I turbulensen ska skolbiblioteken finna sin plats och göra sina uppgifter synliga. Louise Limberg diskuterar metodutveckling och tar speciellt fasta på tre områden: uppbyggnad av mediebestånd, undervisning i informationssökning och utvärdering.
|
|
| 8. |
- Limberg, Louise
(författare)
-
Vad är det för skillnad mellan barnbibliotek och skolbibliotek? Det öppna barnbiblioteket.
- 1992
-
Ingår i: Barn & kultur. - : Bibliotekstjänst. - 0037-6477. ; 1, s. 6-8
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Samverkan mellan folkbibliotek och skola är ett positivt laddat begrepp. »Vi riktar oss ju till samma barn«. ».Resurserna utnyttjas mer effektivt«. »I skolan når barnbibliotekarierna alla bain.« »Skönlitteratur och lässtimulans är viktigt i skolan.« »Man måste se de olika biblioteken som en samlad kommunal resurs.« Sådana här repliker och många liknande har singlat genom luften vid konferenser, stått att läsa i artiklar och böcker och figurerat i olika kombinationer i lokala och nationella måldokument för kultur och skola under årens lopp. Går vi då mot en sammansmältningavbarnbiblioteks-och skolbiblioteksarbete? Skall de tu bli ett? Innehåll och form i samverkan varierar. Det kan vara läsprojekt, bokförsörjning till skolor och klassrum, kulturprojekt, författarbesök, klassbesök i folkbiblioteket med visningar och undervisning i bibliotekskunskap, etc. Den mest intima formen av samverkan mellan skola och folkbibliotek är integrerade bibliotek, som vi har många av i Sverige, närmare 500. Det betyder att ungefär en fjärdedel av alla folkbiblioteksenheter är kombinerade med skolbibliotek, dvs de har gemensamma lokaler, mediabestånd och personal. Vid internationella jämförelser år detta en mycket stor andel. Man skulle kunna påstå att vi i Sverige är ovanligt duktiga på samverkan mellan skola och bibliotek.
|
|
| 9. |
|
|
