| 1. |
- Asplund Carlsson, Maj, 1948, et al.
(författare)
-
"När han är arg är han turkisk". Identitetsskapande i Lin Hallbergs kompisbokstrilogi
- 2008
-
Ingår i: EDUCARE. - : Malmö högskola, Lärarutbildningen. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; 4:1, s. 7-25
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With a background in current theories of identification and identifying processes, our aim is to study how ideologies of identity interpellate children in narrative texts such as Lin Hallberg’s trilogy of Kompisboken, Bästisboken and Svikarboken. We study how the texts offer, mirror and perform various identities in their characterization of children and adults in a multicultural context. The issue is how the different characters are created through chains of articulation, of equivalence and difference, of properties, actions and performances. The four main child characters are construed around two dyads – male and female, native and foreign – and as well as the minor characters – parents and teachers – they display subject positions which are restricted and basically locked in a normative matrix. Thus, these texts do not afford children alternative identity constructions or resistance to stereotypical identities of gender or ethnicity.
|
|
| 2. |
- Johansson, Thomas, et al.
(författare)
-
De nya fäderna : Om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner
- 2007
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :1-2, s. 143-166:1-2, s. 143-166
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur uppfattar och förhåller sig män till de kampanjer som vill påverka dem att vara hemma mera med sina barn? Artikelförfattarna har träffat fyra grupper av män med skilda erfarenheter och bakgrunder för att utforska hur de konstruerar sitt faderskap i spänningsfältet mellan visioner och levd erfarenhet.
|
|
| 3. |
- Axelsson, Thom, 1971-
(författare)
-
Rätt elev i rätt klass : Skola, begåvning och styrning 1910–1950
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I centrum för den här avhandlingen står det tidiga 1900-talets diskussion om skola, begåvning och social organisering. Tidsperioden som omfattas är 1910– 1950. Det är skolan i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö som har stått i fokus.Det övergripande syftet har varit att analysera den betydelse som begåvning och intelligens fick i relation till skolväsendets förändring. Med utgångspunkt i detta syfte diskuteras hur uppfattningar om samhällets begåvningsresurser och individers förmågor har format 1900-talets samhällsliv. Betoningen på begåvning förde med sig primärt två saker: Att tillvarata god begåvning och att motverka låg begåvning. Avhandlingen har främst syftat till att granska de sociala och institutionella sammanhang i vilka intelligensmätningarna kom att uppfattas som användbara. Det innebär att intresset har riktats mot det inflytande som olika professionella via förhandlingar, professionalisering och vetenskapliggörande fick över skolans utformning.Teoretisk har undersökningen hämtat inspiration hos Michel Foucault, vilket ger en utgångspunkt som betonar sambandet mellan kunskapsbildning och makt. Genom olika gränsdragningar och uteslutningar – ”åtskiljande praktiker” – i utbildningssystemet blir individerna synliga i förhållande till olika institutionella arrangemang och konstrueras därmed både som individer och som grupper.Avhandlingen använder ett historiskt perspektiv för att studera hur makt och vetande i en given tid formulerar vad som är att betrakta som ett problem i samhället.
|
|
| 4. |
- Edvik, Anders
(författare)
-
Projektformen och det industriella arvet: med exempel från sjukvården
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is not an exaggeration to say that the idea of organizing work task in a project similar form hasnowadays become an institutionalized understanding in work life in general. Many organizationscombine the permanent organization with temporary such, in purpose to cope with the ongoingchanging environment. Arguments as increased need for more flexible ways of organizing and a more customer oriented production, are often used to explain the important role that projects fill in organizations. Although arguments as those above are not applicable for all kinds of businesses and corporations, they have a legitimizing function in relation to the organizational field. Above all this concerns the demand of rational ways of organizing work, which the idea of projects is part in; especially when the conceptions of project carries an industrial inheritance. Single organizations are acting in accordance with societal conceptions and values (existing patterns) even if the ordinary activities are organized along with the understanding of a professional bureaucracy. Using project as an organizational form can therefore be seen not only as a way of reaching a certain achievement or coping with an uncertain environment, but also as a response to socially constructed circulating managerial ideas.The projectification of work life could be understood in terms of travelling managerial ideas in time and space. The content of the idea is however translated, while it is travelling, both by carriers and receivers which enables translation to local conditions. If the idea is not picked up by any actor, the translation and materialization processes will end. The way in which content will be translated,depends on the individual s biographical position. Experiences, hierarchical and social position, are examples that influence the individual s way of conceptualize the idea of project organization. At the same time the single actor is a part in a social context in which he or she, through socialisation processes, internalizes objectified conceptions. The individual is acting in accordance with the socially constructed conceptions which leave him or her with experiences that influence future actions. The translation of the project idea along with local conditions is therefore based on the social context in terms of an institutionalized local environment. The actions performed by the individuals make sense due to previous experiences. This means that the translation of the project organization idea is based on experiences in accordance with internalized local conceptions that enable individuals to act in a way that makes sense. The problem is however the strength of the institutionalized project idea and the environment in which the individual is acting. To be translated the idea, in terms of the industrialinheritance, has to be opened up for adaptation by acting individuals. Otherwise the materialization will end and the project idea will not be adjusted to the environment it has been spread to; the idea of project will stay as an island without connections to the organizational context. The aim of this doctoral thesis is to discuss how the institutionalized concept of project is translated and materialized when this organizational form is applied in an organization which normally is not associated with temporary organization. The focus is on the translation and materialization processes of the project as an idea and the empirical examples are three operational renewal projects in the healthcare sector. Since these three projects are aimed to end in some sort of organizational change, the doctoral thesis also discusses which function the project form has in relation to the operational and mostly professionalized bureaucratic organization.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Tikkanen, Ronny, 1968
(författare)
-
Person, relation och situation - riskhandlingar, hivtest och preventiva behov bland män som har sex med män
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller resultat från en enkät om sexuella handlingar, hivtestningsvanor, kunskapsbehov samt behov av hivpreventiva insatser bland män som har sex med andra män (MSM). Drygt hälften av männen har under det senaste året haft oskyddade samlag. Enkäten visar dessutom att när männen har samlag är oskyddade samlag mer förekommande än samlag med kondom. I hivepidemins tredje decennium kan vi se att det bland MSM finns olika sätt att hantera risker för hivöverföring. Det finns män som endast har oskyddade samlag inom en parrelation samtidigt som det finns män som väljer att ha oskyddade samlag med någon man bedömer ha samma hivstatus som en själv. Enkäten visar att erfarenheter av hivtest skiljer sig åt mellan männen. För det första har vi en grupp män som inte hivtestat sig eller som är osäkra på sin hivstatus. Dessa män har i högre grad utsatt sig för risker för hivöverföring. För det andra visar enkäten att männen bemöttes på olika sätt den senaste gången de testade sig. En del av männen erbjöds samtal och kompletterande test av andra sexuellt överförda infektioner (STI). Andra män fick inte några erbjudanden alls utöver testet. Enkäten visar tydliga skillnader mellan de mottagningar som är specialinriktade på hiv/STI och övriga mottagningar inom sjukvården (t.ex. vårdcentraler). Männen som hivtestade sig vid en mottagning som inte är specialinriktad mot hiv/STI fick betydligt färre möjligheter till rådgivande samtal i samband med sitt hivtest. Resultatet pekar mot att det finns geografiska orättvisor, eftersom de specialinriktade hiv/STI-mottagningarna i regel endast finns i storstadsregionerna.
|
|
| 7. |
- Arora-Jonsson, Seema
(författare)
-
Bortom den rätta frågan : Metodologiska innebörder av att forska tillsammans
- 2008
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :2, s. 33-53
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ställer det akademiska skrivandet krav som försvårar viss kunskapsutveckling? Seema Arora-Jonsson menar att deltagande aktionsforskning kräver nya förhållningssätt. När hon studerade kvinnor i glesbygd lät hon de analytiska kategorier växa fram tillsammans med de kvinnor hon utforskade. Hon forskade med dem istället för om dem. Syftet var att kunskapen måste vara till nytta även för dem och inte bara för andra forskare.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Blombäck, Anna, et al.
(författare)
-
Challenging the importance of size as determinant for CSR activities
- 2009
-
Ingår i: Management of environmental quality. - : Emerald. - 1477-7835 .- 1758-6119. ; 20:3, s. 255-270
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract: Purpose – This paper aims to contribute to the development and understanding of corporate social responsibility (CSR) by discussing two interrelated characteristics of current literature: a tendency in discourses to portray CSR as equal to the societal activities displayed by and demanded from large, multinational firms; and an increasing focus on and description of “small firm CSR” in research. These two characteristics instigate a limited approach to the meaning of CSR and an unjust dichotomization of CSR based on firm size are posited. A distinction that risks stimulating an un-nuanced CSR discourse. Design/methodology/approach – From reviewing the field, it has been concluded that firm size should not be a feasible main criterion when trying to understand or predict CSR behavior. From examples of far-reaching CSR activities in the small business community and local initiatives by large firms, the distinctions suggested in the current discourse do not appear in practice are shown. Findings – Additional firm features and contextual characteristics to explain the CSR approach in companies are proposed. Local embeddedness, corporate governance, and individual motivation are examples of issues that appear to explain a firm's CSR activities and characteristics, regardless of firm size. Originality/value – The paper concludes by articulating a number of propositions. These are presented as a basis for research to further understand how CSR activities relate to various organizational and operational features.
|
|
| 10. |
- Bonnevier, Katarina
(författare)
-
Ett rum med utsikt
- 2007
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :3, s. 51-55:3, s. 51-55
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Går det att rucka på husens tröghet och sega strukturer?Katarina Bonnevier lyfter fram kvinnliga arkitekters motmaktför att tänka nytt och visa att rum går att förvandla.
|
|
