| 1. |
- Andersson, Ninnie, 1984, et al.
(författare)
-
Dance as democracy among people 65
- 2020
-
Ingår i: Research in Dance Education. - : Taylor & Francis. - 1464-7893 .- 1470-1111. ; 21:3, s. 262-279
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study sheds light on dance as democracy among people 65+. The article presents a study that is part of the project Age on Stage, in which elderly people were offered to express themselves through dance as an aesthetic form of expression. Hannah Arendt and Simone de Beauvoir are applied as philosophical lenses. Elderly people’s participation and involvement in dance activities are investigated and discussed. The specific aim is to describe and analyse contemporary dance as a form of democracy among people 65+. The following questions were formulated: What constitutes dance as communication within a group of elderly people? How do the participants internalise and use dance as an artistic form of expression in relation to the possibilities and limitations a workshop provides? A phenomenological analysis based on field notes and video recordings have generated the following themes: a functional body with impetus to move, to embody dance as a form of expression, to use Dance as a Form of Artistic Expression in Aesthetic Communication, and Reflections on life, body and dance. The results reveal existential and aesthetic dimensions of dance activities for elderly people that have not been emphasized to any greater extent in earlier studies.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bonnet, Alejandro
(författare)
-
Rösten i rörelsen : ett utvecklingsprojekt
- 2020
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Jag har mer än 14 års erfarenhet som mimaktör och snart 10 som pedagog. Jag anser att vi behöver sluta vara stumma. Ja, jag brinner för det här. Kanske drivs jag av en önskan att befria rösten från texten. Kanske kan jag med detta arbetssätt bidra till nya gestaltningsmöjligheter för mimaktörer. • Mim är förhöjd emotionell kommunikation i rörelse. Den ska nå publiken genom den emotionella länken, inte intellektet. • När röst förmedlar emotioner är röst oavhängig tal och text. Den är i sin ursprungliga form ett kroppsligt uttryck. • I Sverige är det förhöjda sceniska uttrycket där mimen och rösten är länkade inte helt utforskat. • Jag önskar vara en länk mellan tradition och utveckling på mimutbildningen. • Den svenska mimen som scenkonstform är postmodern, den ger verktyg åt konstnären att se människans relation till den yttre och den inre världen. • Mimaktörer behöver vassare verktyg för att vara förberedda på de postmoderna uttrycken. • Ljud och andning är två sidor av samma kroppsliga uttryck och bör särskiljas från text, för att ge mimaren ytterligare ett kroppsligt och emotionellt uttryck i verktygslådan. • För att kunna stå i framkant mot en ny form av scenkonst behöver mimkonsten inte bara experimenterande regissörer och koreografer utan även mimaktörer som är skolade att arbeta experimentellt och utforskande. Det här arbetet är tänkt att leda till ett kursmoment som ska ingå i mimstudenternas utbildning. Jag anser att jag har kommit långt, men inte hela vägen. Jag önskar få arbeta vidare med det här och finna ett sätt att integrera ”Rösten i rörelsen” i kursplanen. Jag önskar söka medel för vidare arbete. Jag vill fortsätta med Peter Teubner som mentor. De samtal som kommer ur våra timmar i klassrummet är essentiella för en utveckling av mina tankar som lärare. Även de utmaningar som han utsätter mig för, både som elev och ledare, anser jag vara avgörande för min utveckling. Jag vill också söka medel att testa övningarna med professionella mimaktörer, alltså backa och prova min ursprungliga plan. Jag vill leda en workshop bestående av tre huvudsteg, plus en reflektionsdel, med tre-fyra mimkollegor: • Intensivt arbete med övningarna från kroppstonsbildning som sen integreras som daglig uppvärmning under hela workshopen. • En undersökning, utvärdering och utveckling av övningarna från Grekland. • Ett moment som specifikt undersöker de konstnärliga möjligheterna i användning av ljud och andning i mimgestaltning. Detta moment kräver parametrar som inte är helt klara. Att arbeta med människor med yrkeserfarenhet är en avgörande del av forskandet för att kunna se nyttoaspekten av mina påståenden och övningar.
|
|
| 4. |
- Claesson, Nils
(författare)
-
Texter som ingen läser : om skrivande på konstnärliga högskolor
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Detta är en rapport med syfte att komma med förslag på olika grepp och metoder för att skapa ett bättre klimat för att skriva och tänka tillsammans på IFM, men även på andra institutioner vid Stockholms konstnärliga högskola. Målet är att förstärka tänkande, läsande, skrivande och dialog som ett led i att bygga en konstnärlig forskningsmiljö. Fokus har lagts på att undersöka skrivandet på masternivå eftersom den utbildningsnivån är forskningsförberedande för den som vill och för att den konstnärliga forskningen är något som är utmärkande för verksamheten på skolan. Min metod är att föra långa samtal med ansvariga för skrivande och tänkande på olika konstnärliga högskolor, också med personer som undervisar, forskar, administrerar, men kanske främst med människor som arbetar med text. Från poeter, dramatiker och författare till teoretiker. De åtgärder som rapporten föreslår är på institutionsnivå, SKH-nivå, Stockholmsnivå och nationell nivå. Det kan också vara värt att identifiera fysiska platser där undervisning och forskning möts eller har möjligheter att mötas på en konstnärlig högskola: det är biblioteket och laboratoriet. Här 10 vill jag hänvisa till en annan text Labbtanken – 12 röster om laboratorium och bibliotek av Nils Claesson och Mirko Lempert* . Läs gärna denna rapport tillsammans med Labbtanken.
|
|
| 5. |
|
|
