| 1. |
- Abbas, Khaled A
(författare)
-
Environmentally sustainable transport strategies : the way forward in metropolitan cities
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 780-791
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper is concerned with one of the three requirements of a sustainable transport system, namely the environmental dimension. It starts by presenting components and interactions of the transport and traffic systems using causal diagrams. Generic traffic problems are identified and their causes categorized. A classification of demand and supply-based policies and measures that can be used in designing environmentally sustainable transport strategies is depicted. Such strategies are targeted towards minimizing the generic traffic problems encountered in metropolitan cities, i.e., traffic congestion, accidents, environmental degradation and energy inefficiencies. In this paper, Travel Demand and Land Use Management are considered as two of the basic pillars for designing environmentally sustainable transport strategies. Criteria for comparing demand versus supply-based policies are suggested. These are applied to assess the benefits and limitations of each policy, hence assisting decision makers in the prioritization and choice of such policies.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Eriksson, Anne
(författare)
-
Action plans for traffic safety : New Danish examples
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 175-185
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper the author introduces different types of action plans for improving traffic safety in Denmark. Mainly, she introduces the National Action Plan for Traffic Safety 2001-20012, which is a successor to the earlier National Action Plan 1989-2000. She next discusses the success they have had in Denmark with Local Traffic Safety Plans, and finally mentions Company Action Plans, a concept they are trying to get some experience with now in Denmark.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nilsson, Göran
(författare)
-
Utveckling av hastighetsgränssystemen i Sverige på landsbygden
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Vägverket har författaren försökt beskriva historien om hastighetsgränser på landsbygden, hastighetsgränssystem och kriterier för val av hastighetsgränser samt polisens övervakning. Historien börjar i stort sett under 60- talet och undertecknad har till och från varit inblandad i olika forskningsprojekt för att analysera trafiksäkerhetsförändringar och hastighetsförändringar i samband med förändringar av hastighetsgränser.Den erfarenheten har resulterat i den s.k. potensmodellen. Potensmodellen baseras på hur rörelseenergin förändras i ett trafiksystem när hastigheterna förändras och har visat sig spegla den empiriska erfarenheten när det gäller trafiksäkerhetsförändringar till följd av förändringar av hastigheten.
|
|
| 7. |
- Pikunas, Alvydas, et al.
(författare)
-
Lithuania road traffic safety program for 2001-2005
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the Conference Road Safety on Three Continents in Pretoria, South Africa, 20-22 September 2000. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 298-302
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper presents very briefly the present traffic safety situation for Lithuania. Accident statistics for the last twenty years reveal some odd features. Following a trend of decreasing figures for the beginning of the 1980s, the period 1988 to 1991 saw a sudden and sharp increase in both fatalities and injuries. The middle of the 1990s was similar to the beginning of the 1980s. However, this development has been broken by a new alarming negative trend starting in 1995. Especially the number of injuries has increased in a dramatic way. In the paper these figured are detailed and some of the main reason are listed together with proposed remedies.
|
|
| 8. |
- Smart, John
(författare)
-
Making the network safer : The Highways agency strategic safety plan: a strategic plan for casualty reduction on a national motorway and trunk a road network
- 2001
-
Ingår i: Proceedings of the conference Traffic Safety on Three Continents. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 291-300
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper summarizes the four-year research project that is being undertaken to develop and implement a new road safety management framework for a national road network. The three inter-linked documents that put in place the framework are collectively known as the strategic safety plan. The aim of the strategic plan is to deliver casualty reduction through a consistency of approach across the whole motorway and trunk 'A' road network. This will be accomplished by spreading best practice throughout the Agency, ensuring that monitoring is undertaken that will identify the success of safety work, delivering best value for money and enabling reporting on progress towards casualty reduction targets.This paper summarizes the four-year research project that is being undertaken to develop and implement a new road safety management framework for a national road network. The three inter-linked documents that put in place the framework are collectively known as the strategic safety plan. The aim of the strategic plan is to deliver casualty reduction through a consistency of approach across the whole motorway and trunk 'A' road network. This will be accomplished by spreading best practice throughout the Agency, ensuring that monitoring is undertaken that will identify the success of safety work, delivering best value for money and enabling reporting on progress towards casualty reduction targets.
|
|
| 9. |
- Svensson, Tomas, 1963-
(författare)
-
Balancing car accessibility and good urban environment
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper has been produced as part of the research project “Optimal balance between access by private car and the environment in town and cities”. The background to the project is the increasing use of cars in towns and cities, which has been a major problem for town planners and politicians during the whole post-war period. The increasing use of private cars threatens the safety of other road users, for example pedestrians and cyclists. It is also related to a reduction in the number of people using public transport systems which, as a consequence, forces the operators to raise fares, run fewer routes, reduce frequencies and so on. There is no doubt that the increasing volume of motorised traffic has negative impacts on the environment in towns and cities. Important, but analytically difficult, values such as “beauty, comfort, and safety” are under constant pressure from the space-consuming private car in urban settings. The underlying objective for the entire research project is to investigate if the documented development in this area is in line with the public interest, or if there is an imbalance between the actual outcome and the inhabitants’ preferences.The central issue concerns the balance between the benefits to an individual of car-access and the public benefit of a good urban environment. There is no functioning market where this balance can be effectively settled because “urban environment” is an example of a public good that can not be purchased in desired quantities on a traditional market. Problems of non-rivalry in consumption and free riders hamper the functioning of the market as an efficient mechanism for allocating scarce resources. The isolated behaviour of an individual, or a household, has a negligible impact on the total outcome, which in turn influences the behaviour in certain directions.
|
|
| 10. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : litteraturstudie och fältobservationer
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svensk lag ställs inga krav på särskild utbildning av de förare som ska ansvara för barn vid skolskjutsning. År 2000 är det därför fortfarande tveksamt om alla skolskjutsförare har en rimlig chans att erbjuda barnen en trafiksäker resa. Tar kommunerna på sig ansvaret för utbildningen? Vem tar ansvar för barnens säkerhet till och från hållplatserna? En tidigare studie, omfattande skolskjutskontrakt i Östergötland, har visat skillnader mellan ställda trafiksäkerhetskrav. Därför påbörjades ett större projekt med syfte att studera faktorer kring upphandling av samhällsbetald skolskjuts. Målet var att identifiera och värdera trafiksäkerhetsaspekterna, för att få underlag till beräkningar av samhällets totala kostnader för skolskjutning. Föreliggande redovisning utgör första etappen, med huvudsyfte att kartlägga litteratur från 1990-talet. De utförligaste studierna återfanns i amerikansk litteratur, där betydelsen av utbildning poängterades, inte minst avseende förare. För skolskjutsfordonen sattes höga krav i gällande standarder, bälten undantaget. Också EU-kommissionen betonade vikten av förarutbildning. I Storbritannien diskuterades skolskjutssystemet avseende regionala olikheter i policy, omfattning och kostnader. En sammanfattande reflektion är att en stor del av den internationella forskningen, framför allt den amerikanska, har resulterat i att förarens roll har satts i centrum. Förarna väljs med omsorg, utbildas noga och ges befogenheter att agera vid vissa lagöverträdelser. Vidare är fordonen i USA speciellt framtagna för att möta de hårda lagkrav som ställs, avseende säkerhet vid krock, voltning, brand etc. I USA har låga olyckstal därmed uppnåtts. I Sverige har kommunerna stor betydelse i egenskap av upphandlare av skolskjuts. I avtalen kan särskilda trafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur, av vem och till vem utbildning ska ges om trafiksäker skolskjuts. För att få köra skolskjuts krävs körkort med behörighet för taxi eller buss. Inga ytterligare lagkrav avseende utbildning ställs på föraren. Utbildning av såväl förare som barn och föräldrar är eftersatta områden. Sammanlagt 440 000 barn reser skolskjuts dagligen. De olyckor som skolskjutsarna blir inblandade i går inte att särskilja i befintlig statstik, trots det stora antalet resor. Det beror på att skolskjutsfordon inte definieras som en särskild fordonstyp i Vägverkets olycksdatabas.
|
|
