| 1. |
- Hedegård, Joakim, et al.
(författare)
-
LifeExt -Prolonged life for existing steel bridges -Livslängdsförlängning av befintliga stålbroar Open report / Publik rapport
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Many bridges in the world have reached, or exceeded, their design fatigue life. It is a challenge for society to wisely manage this huge asset of old bridges. Replacing bridges because their theoretical life span is reached is not a sustainable solution, neither from societal nor economical point of view. Therefore, methods for accurate assessment and techniques for extending the service life of existing infrastructures are on top of priorities of all industrial countries. The LifeExt project reported here was created to address these issues, to enable substantial life extension for existing bridges by applying weld improvement techniques locally on selected (most critical) positions on a bridge. These areas receive faster damage accumulation and by improving these areas, the whole bridge life can be prolonged.
|
|
| 2. |
- Lindkvist, Mathias, 1979, et al.
(författare)
-
Insights on social life-cycle-assessment in practice in Sweden
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this report is to provide better understanding of opportunities for and potential limitation on social life-cycle-assessment (S-LCA) usage for decision-making and communication. We present results from and the design of an interview study on 11 major organizations in Sweden. The studied organizations were found only to a considerably limited degree to have applied S-LCA. The findings also indicate an S-LCA potential due to a considerable focus on social issues, because other approaches used by the organizations only cover short parts of product chains, and as a result of it being scientific maybe appealing to research and development units. Identified potential challenges with the methodology are S-LCA not being holistic regarding sustainability, S-LCA users excluding indicators, S-LCA lacking context-specific indicators; the S-LCA procedure not encouraging keeping and improving suppliers and other actors; S-LCA being impractical, including costly, S-LCA results being difficult to communicate, S-LCA not providing clear risk information; and S-LCA addressing industries rather than the retailers which could exercise more pressure on product chains. The interviewees are considered to represent the organizations well. Other recent S-LCA literature only to a limited degree covers the types of findings from our study. Due to the life-cycle interest in the organizations and in Sweden in general, the findings can be of broader relevance. If a structured approach such as S-LCA is found to be needed (for example, because of the challenges with for example some United Nation goals and strong relations between these issues and product chains) and the complexity of preforming it makes it very expensive, maybe consideration of a wide variety of approaches to somehow handle that dilemma might be needed.
|
|
| 3. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags tillväxt på Gotland
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract The craft brewery industry on Gotland is particularly vital and well known in Sweden, but nonetheless holds significant development potential. The main purpose of this study has been to construct a situational awareness of the craft beer value chain on Gotland, and to identify its key actors. Furthermore, in order for the craft breweries to become a more prominent part of Gotland's business and tourism and visitor industry, different needs have been identified and analyzed. These needs have then been used to develop an action plan that in the long term can facilitate and enable Gotland's craft brewers to improve their processes and products. Furthermore, the analysis is based on an international research review, Michael Porter's value chain model and extensive field works on Gotland. The results show that two actions appear to be particularly important. The first is about the possibilities of coordinating and using logistics, transports and modern brewery technologies in a more economically beneficial and environmentally friendly way. An important initial part of the action plan is to map the craft brewery industry's transport, communication and technology utilization needs. This mapping is proposed to be carried out with Geographic Information Systems (GIS). Thus, the brewery industry's value chain needs to be analyzed geographically in order to develop sustainable business models that include transport, logistics and a sharing of expensive brewery equipment. The second action plan is more long-term and is about the establishment of a brewery meeting place which constitutes a regional (and in the long term national) center for knowledge sharing and practical craftsmanship about the brewing of high quality beer.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ponti, Marisa, 1959, et al.
(författare)
-
Citizen-generated data for public policy
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report is an initiative of the research project DigiTranScope: Digital Transformation and Governance of Human Society, which the Joint Research Centre (JRC) has conducted to provide a better understanding of the digital transformation to help policymakers address the challenges facing European society in the future. More specifically, this review is part of the exploration of the data theme in DigiTranScope, which focuses on the examination of the changing flows, ownership, quality and implications of digitised data and information. Data constitute the decisive ingredient of the transformed society, and data ownership, access, sharing, analysis and dissemination (for example in social, economic and political contexts) will interplay in uncertain ways as they have to date. The main aim of the report is to raise open questions and steer discussions on what citizen-generated data can do for experimenting new forms of public participation, rethinking the relationships between citizens and local governments, and understanding new emerging roles for citizens and local governments. The report documents 18 European projects involving citizen-generated data. After the phase of desk research, five interviews were also conducted with the organisers of selected projects. The goal was to compile a set of mini cases that illustrate the ways in which past and present projects, set up in partnerships with local authorities in different Member States, involve citizens to collect data to inform public policy and serve the public good (e.g., collect data on air and water quality). The sampled projects have been driven by immediate interest in and concern about local problems that affect citizens’ quality of life, and the need to provide evidence for local authorities to take action. These initiatives indicate that CGD can have an impact by enabling different relationships with the public sector. They can provide the opportunity to find novel ways of interaction and open up channels of communication between policy-makers and citizens. The report points to three main aspects of CGD reconfiguring the relationship between citizens and the public sector. First, digital technologies can change the way citizens look at their living environments and facilitate data creation as a focal practice, a purposeful and meaningful social activity. In turn, CGD projects as focal practices hold the potential to bring back agency and control to citizens, moving them closer to the role of agents of change in the places where they live. This process can be challenging because it implies ways of shifting agency, accountability and responsibility towards citizens. Second, CGD hold the potential to enable citizens to “achieve” citizenship, rather than receiving it. Collecting data becomes a way of taking up responsibility as individual citizens and can go a long way in solving urban problems and achieving active citizenship. However, “achieving” citizenship is challenging because it requires a “culture shift” such that citizens and communities become active participants. Third, there is a quality issue with CGD in policy contexts. Most CGD is collected using low-cost sensors and accessible digital technologies to conduct indicative monitoring and generate data over a wider spatial area or over longer periods of time. This data may not be at the same level of precision or accuracy as data produced for regulatory compliance. However, it could raise different concerns and possibilities useful to describe “data stories” together with citizens, and integrate the representation of reality provided by official data. This report is not an exhaustive review of initiatives but provides an indication of what has been carried out in terms of European citizen-generated data projects which can be explored further. Therefore, it is a living document which can evolve and expand over time to reflect the diversity and development of European citizen-generated data projects.
|
|
| 6. |
- Lindahl, Lisbeth, et al.
(författare)
-
Från idé till verklighet – erfarenheter från fyra bostadsprojekt för seniorer: Slutrapport från projekt DIABAHS
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boendet är en viktig livsmiljö för alla men har ännu större betydelse för personer som inte längre yrkesarbetar. Det är en plats för människors identitet och ett socialt sammanhang. Utformningen av hemmet och närmiljön påverkar äldres hälsa, välbefinnande och möjlighet att leva ett aktivt och självständigt liv, vilket i sin förlängning påverkar behov av vård och omsorg. Projekt DIABAHS (Dialog Bygg Hållbart för Seniorer) har genomförts som ett samarbete mellan Chalmers, Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik samt Göteborgsregionen, FoU i Väst. Projektet finansieras till största del genom medel från Formas och pågick mellan 2016 och 2019. Ett övergripande syfte var att beskriva och undersöka tillkomsten av seniorbostäder i praktiken och hur dessa svarar mot behov i lokalsamhället. De frågeställningar som formulerades initialt handlade om relationerna mellan arkitekter, byggherrar och lokalsamhällets/äldres behov. Projektet belyser delvis även hur dialoger användes för att skapa bostäder som svarar mot behov i lokalsamhället, samt hur man kan skapa hållbara bostäder för seniorer med särskilt fokus på social hållbarhet. En mer specificerad frågeställning kom att handla om äldres motiv till att flytta och byta bostad. Det som gör det här projektet relativt unikt är att det inte finns så många studier gjorda i Sverige som beskriver motiv till att flytta och upplevelser av helt nybyggda bostäder för seniorer. Studien bygger dessutom på ett flervetenskapligt perspektiv där kunskaper från arkitektur, psykologi och gerontologi har varit utgångspunkter. Fyra exempel valdes ut för att illustrera olika lokala sammanhang, former av seniorbostäder med mera. Gemensamt för de olika exemplen var att samtliga handlade om nyproducerade bostäder för personer över 65 år. Datainsamlingen har bestått av intervjuer och uppföljande samtal, observationer, litteraturgenomgångar och av workshops. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med byggherrar, arkitekter, seniorer och tjänstepersoner som arbetar på lokal nivå med planering och med äldreomsorg/-vård. Till projektet knöts även en expert- och fokusgrupp som aktivt medverkade under hela projektets genomförande. Projektet bestod av två delstudier. En delstudie fokuserade på planering, design och utveckling av de nya bostäderna där arkitekter och byggherrar/fastighetsägare var informanter och där information om boendemiljöerna togs fram via okulär besiktning och granskning av ritningar. Den fysiska miljön tillgänglighetsinventerades dessutom av en expert vid Fastighetskontoret i Göteborgs stad. Delstudie nummer två undersökte hyresgästernas perspektiv på senior- och trygghetsbostäderna, deras bakgrund, flyttmotiv och upplevelser av de nya bostäderna. Den följeforskning som har genomförts i DIABAHS-projektet har även möjliggjort iakttagelser om hur olika projektidéer kring boende för seniorer förändrades över tid, varför och hur detta gjordes. Arkitekternas påverkansmöjlighet har varierat i de studerade exemplen. Förutsättningarna, ramarna och villkoren för uppdragen har varit olika. Byggherrarna har också tillämpat olika affärs- och upphandlingsstrategier baserat på det unika projektets förutsättningar. Arkitekterna hade också mer eller mindre tidigare erfarenhet av att utforma bostäder för äldre. Resultatet visar på att utgångspunkterna för att bygga för seniorer skiljer sig åt mellan byggherrar. För någon byggherre handlade det om att undersöka möjligheterna att bygga innovativt och flexibelt, medan någon annan ville bygga på ett sätt som bidrog till äldres självständighet och integritet. Ytterligare någon ville skapa ett boende som upplevs attraktivt och lustfyllt, medan någon annan kanske främst byggde för målgruppen för att det var ett krav från kommunen. En väsentlig slutsats är att ingen ville skapa en boendemiljö som associerades till äldre som är sjuka och dåliga. Inom projekt DIABAHS visade det sig att de som flyttade till de nybyggda bostäderna för seniorer hade en medelålder på 79 år, där den yngsta var 61 år och den äldsta var 97 år. Gruppen bestod till största delen av kvinnor (72 %) och ensamstående personer (61 %). De flesta upplevde sin hälsa som någorlunda god eller god, men hälsan varierade något mellan olika åldrar. Det var fler som hade hemtjänst bland de hyresgäster som flyttade till en senior- eller trygghetsbostad än bland genomsnittsbefolkningen i samma åldersgrupp. Andelen som behövde hemtjänst hade dock minskat efter inflyttning och låg då i nivå med riksgenomsnittet för åldersgruppen. Ett annat resultat som ligger i linje med att flytten till den nya bostaden skapade ökad självständighet är att 61 procent upplevde sig som mer självständiga efter att de hade flyttat till sin nya bostad. En förklaring till det var att den nya bostaden var fysiskt tillgänglig och inte heller lika krävande att sköta om, vilket underlättade förmågan att självständigt klara aktiviteter. Resultaten visar också att några flyttade för att de hade behov av en bättre bostad i dagsläget, medan andra ville flytta innan några sådana behov uppstår. Rädsla för ensamhet kunde också vara en anledning till att flytta som en planering inför framtiden. Ett annat motiv till att flytta var önskan om att frigöra pengar vid försäljning av sin bostadsrättslägenhet eller villa. Alla som flyttade till en seniorbostad var dock inte intresserade av att bo bland andra i samma åldersgrupp, men hade valt det för att det var lättare att få en hyreslägenhet som var öronmärkt för seniorer. Resultaten visar att det var en rad olika faktorer som påverkade skillnader i hyra mellan de olika exempel som ingick i studien, som markpris, om bygget erhållit subventioner med mera. Om hyresgästerna upplevade hyran som rimlig eller inte visade sig inte vara relaterat till kvadratmeterpriset, utan till månadskostnaden för lägenheten samt vad som ingick i boendet. Det studerade trygghetsboendet innehöll exempelvis flera kvaliteter som inte fanns i de andra studerade exemplen. De som intervjuades tyckte dock att det var värt att betala för de extra kvaliteterna. Några påpekade även att hyran inte var högre i trygghetsboendet jämfört med i andra nyproducerade lägenheter i närheten, trots att boendet innehöll dessa kvaliteter. De exempel som följdes i projektet hade dock så hög hyra att det är tveksamt om dessa kan sägas bidra till jämlika villkor och delaktighet eftersom många pensionärer inte skulle ha råd att bo där. De av DIABAHS-exemplen som valde modulhus och beviljades statliga subventioner fick visserligen lägre hyreskostnader, men hyrorna i två av tre exempel kan vara svåra att klara för en ensamstående pensionär med genomsnittspension. En generell slutsats är att de exempel som vi har följt inom ramen för projektet verkar bidra till hälsa och välbefinnande. Hyresgästerna förmedlade både i enkäter och intervjuer att de trivdes, kände sig trygga och att många dessutom hade bättre förmåga att vara aktiva och självständiga i den nya bostaden. Ett annat delresultat är att dialoger kan ge viktig information och idéer till byggande för seniorer, men att dialogernas ramar och villkor måste vara tydliga för att de ska upplevas som meningsfulla och ge kreativa bidrag till plan- och byggprocessen. Framtida forskningsfrågor skulle kunna handla om varför, när, eller på vilka grunder man flyttar ifrån trygghetsboenden. En större studie som undersöker i vilken utsträckning seniorers flytt till senior- och trygghetsbostäder bidrar till bibehållen självständighet och minskat behov av vård och omsorg rekommenderas också. Projekt DIABAHS samlade erfarenheter och resultat kan användas vid planering av hållbara boendemiljöer för seniorer. Dessa finns tillgängliga i en digital publikation (klokboken.nu) med praktisk vägledning för byggherrar, arkitekter och planerare.
|
|
| 7. |
- Seldén, Daniel, 1973, et al.
(författare)
-
ARBETE OCH PENSIONERING. Uppfattningar bland medarbetare i Göteborgs Stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrunden till den här undersökningen är att det idag finns utmaningar att behålla och rekrytera personal och att i framtiden förväntas dessa utmaningar öka. Därför är det värdefullt att öka den vetenskapliga kunskapen om pensionspreferenser och om hur hållbara arbetsförhållanden kan bidra till ett förlängt arbetsliv. Syftet med rapporten är att beskriva medarbetares uppfattningar om pension samt att undersöka vilka arbets- och verksamhetsrelaterade faktorer som samvarierar med medarbetares önskan om att pensionera sig tidigare, vid den normativa pensionsåldern 65 år, eller senare. Metod: Samtliga tillsvidare- och månadsanställda som är 55 år eller äldre inom Göteborgs Stad (n=10 485) inbjöds att delta i undersökningen via en webbenkät. Analysen är beskrivande och uppdelad per verksamhet och kön. Resultatet visade att pensionspreferensen skiljer sig relativt mycket åt mellan olika verksamheter. Följande faktorer samvarierar med önskemål om längre arbetsliv: - Kön: män vill oftare än kvinnor pensionera sig efter 65 års ålder; - Hög utbildningsnivå - God hälsa - Verksamhet Anställdas motiv till tidig pension angavs i följande ordning: (1) önskan om mer fritid; (2) att hälsan kräver det; (3) att arbetet har blivit för krävande (framförallt bland kvinnor). Motiv till att förlänga sitt arbetsliv var (1) att man vill höja sin pensionsinkomst; (2) att man tycker om sitt arbete och vill ägna sig åt det så länge man kan; (3) att den dagliga kontakten med arbetskamrater är viktig och att arbetet upplevs ge livet innehåll och mening. Anställda i Göteborgs Stad upplever generellt sett pension som någonting positivt och skillnaderna mellan sektorer är små i detta avseende. Majoriteten (>70 procent) inom samtliga sektorer och i liknande utsträckning för både män och kvinnor kan tänka sig att fortsätta att arbeta i någon form efter pensioneringen. Önskemål om hur pensionsprocessen ska gå till varierar något mellan olika verksamheter, men att trappa ner, antingen med eller utan pensionsuttag, är det mest vanligt förekommande önskemålet inom samtliga sektorer. Organisatoriskt sett verkar det finnas goda möjligheter till ett förlängt arbetsliv inom kommunens samtliga verksamheter. Många anställda (45-70 procent, något fler kvinnor) upplever att organisationen har en öppenhet för fortsatt anställning. Det finns relativt stora skillnader mellan kommunens verksamheter avseende betydelsen av hälsa och arbetsförmåga samt ekonomiska förutsättningar för att kunna gå i pension. De allra flesta (80 procent) upplever att de har den kompetens som behövs för att arbeta efter pensionen, oavsett kön. Det finns svaga tendenser till att de som deltagit i utvecklingsarbeten som handlade om ökad delaktighet i beslut rörande arbetet och/eller karriär och kompetensutveckling också var mer intresserade att arbeta längre. Få medarbetare har erhållit någon form av individuell överenskommelse om anpassning av sina arbetsförhållanden. Inom skola, förskola och funktionshinder anser dock män i högre grad än kvinnor att deras arbetsgivare är öppen för individuella lösningar. Möjligheterna till flexibilitet hade viss betydelse för senare pensionspreferens men flera medarbetare upplever att de hade relativt låg grad av flexibilitet i relation till utförandet av sina arbetsuppgifter. Att ha möjligheter att anpassa sitt arbete efter dagsform har betydelse för önskan att arbeta efter 65 års ålder. De fanns dock stora variationer mellan de olika verksamheterna avseende generella anpassningsmöjligheter.
|
|
| 8. |
- Eriksson, Andrea, et al.
(författare)
-
Lärande för hållbar verksamhetsutveckling. En forskningsbaserad handbok om att skapa förutsättningar för ett lärandeklimat som bidrar till hälsa och engagemang.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här handboken riktar sig främst till enskilda medarbetare, arbetsgrupper och chefer som vill få stöd i att arbeta med verksamhetsutveckling på mer hållbara sätt. En hållbar verksamhetsutveckling bidrar till god arbetsmiljö, god arbetskvalité och effektiv verksamhet. Det lärandeklimat som finns på arbetsplatsen är ofta avgörande för att åstadkomma ett långsiktigt utvecklingsarbete med positiva effekter. Det är mycket som pekar på att ett hållbart utvecklingsarbete handlar om att komma in i en positiv lärandespiral. Genom att avsätta tid för att uppriktigt och förutsättningslöst försöka förbättra hur arbetet leds och organiseras så skapas också ett engagemang hos medarbetare för att delta i förbättringsarbetet. Detta i sin tur medför olika positiva resultat för både individen och organisationen. På arbetsplatser som kännetecknas av ett positivt lärandeklimat finns det helt enkelt ett större engagemang bland medarbetare kring utveckling av såväl verksamheten som personalgruppens gemensamma bästa. Avsikten med den här handboken är att stödja arbetsplatser i att utveckla en gynnsam lärandespiral. Handboken ger vägledning i att skapa förutsättningar för lärande som bidrar till hållbar verksamhetsutveckling.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Spik, Susanne, 1962-, et al.
(författare)
-
Tánnak – här och nu : En förstudie om förutsättningar för att stärka samiska innovationsföretag
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I början av 2000-talet tog Susanne Spik och Karin Kuoljok, båda renägare och renskötare i Sirges sameby, initiativ till ett projekt i samarbete med Luleå tekniska universitet ”Kvinna i sameby”. I samtalen i projektet föddes en dröm om att kunna spåra och följa renar på nätet. Susanne och Karin inledde ett samarbete med forskare inom genus och teknik och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) med mål att ta fram ett kommunikationsnätverk anpassat till fjällmiljön baserat på nätverkstekniken Delayed Tolerant Networking, DTN. För att kunna vidareutveckla ett renspårningssystem anpassat till den nya nätverksmiljön och den samiska renskötselns förutsättningar startade Susanne och Karin företaget, Tánnak AB. Företaget blev en tidig föregångare i att utveckla en produkt som kombinerade informations- och kommunikationsteknik (IKT) med traditionell ekologisk kunskap (TEK). Förenklat kan TEK sägas vara kunskap om den nära naturomgivningen och hur den hållbart kan utnyttjas. TEK har vuxit fram främst hos människor som varit beroende av naturresurser de hade i sin närhet. Kunskapen skiftar över tid och följer förändringar i både traditioner och naturförhållanden. Kunskapen förs vanligtvis vidare muntligt och i praktiskt arbete. Susanne och Karins intresse för att ta fram produkten föddes utifrån sina egna erfarenheter och behov som renskötare och kvinnor, men också med en önskan om att underlätta för den yngre generationen att kunna fortsätta bedriva renskötsel och leva ett bra liv. Behovet var formulerat utifrån deras erfarenheter och syftade till att kunna utveckla och förnya renskötseln. En del i detta var att också få ner driftskostnaderna och att minska miljöpåverkan. Deras ursprungliga företag har idag övergått till företaget Tánnak International AB som marknadsför spårningssystemet för även andra områden än renskötseln. Tánnak International AB bygger vidare på den produkt som Susanne och Karin tog fram utifrån sina kunskaper om både renskötsel och markerna. Idag är dock Susanne och Karin inte längre majoritetsägare i företaget och renspårningssystemet saknar formellt patent. Susanne Spik och Karin Kuoljok har idag inte ekonomiskt inflytande i nuvarande företaget Tánnak International AB. Denna förstudie bygger på ett samarbete med nuvarande ledning för Tánnak international AB, Bobby och Jim Carlsson och de ursprungliga innovatörerna till företaget, Karin Kuoljok och Susanne Spik och forskaren May-Britt Öhman. Förstudien är en del av forskningsprojektet Dálkke – urfolksperspektiv på klimatförändringar, inom ramen för delområdet som rör samisk innovation och klimatförändringar. Förstudien syftar till att initiera en process att undersöka förutsättningarna i svenska Sápmi för samiska innovation och att fördjupa företagets kunnande om urfolk och mänskliga rättigheter. I denna process ingår att lyfta fram de ursprungliga innovatörernas grundidéer och deras produkt som en samisk innovation. På så sätt kan Tánnak International stärka sitt varumärke genom att profilera sig som ett samiskt innovationsföretag som kombinerar ny teknik med traditionell ekologisk kunskap. Certifieringar och märkningar kan vägleda konsumenter och underlätta för företag i att profilera sin produkt. Finns det behov av att certifiera samiska innovationsföretag? För att kunna undersöka förutsättningarna för att ta fram ett certifieringssystem för samiska innovationsföretag behövs en kartläggning av vilka certifieringar och märkningar som finns och hur dessa fungerar i svenska Sápmi idag.
|
|
