| 1. |
- Bengtsson, Erik, 1984, et al.
(författare)
-
Wages, Income Distribution and Economic Growth: Long-Run Perspectives in Scandinavia, 1900-2010
- 2021
-
Ingår i: Review of Political Economy. - : Informa UK Limited. - 0953-8259 .- 1465-3982. ; 33:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article views analysis of the influence of capital-labour income distribution on economic growth from a historical perspective, using data from 1900 onwards. We study the three Scandinavian countries of Sweden, Denmark and Norway, where conventional accounts of the postwar growth miracles in these small, open economies have emphasized the role of wage restraint, favouring profits and investment over consumption. Instead, we show that the 1950s and 1960s saw growing wage shares, and use the Bhaduri-Marglin model to econometrically analyse the effects on consumption, investment, exports and imports and the total effects on GDP. Furthermore, we estimate the effects of wage pressure on labour productivity. Growing wage shares have had a small positive effect on GDP growth in Sweden, Denmark and Norway, and the positive effect was larger in the postwar period than in other times. However, the positive growth effects of wage pressure were modest as the demand was only weakly wage-led. In contrast, supply side effects were large. Labour productivity was stimulated by vigorous wage increases, as argued by the Swedish Rehn-Meidner model as well as by post-Keynesian economists. The present investigation opens several further avenues for research on the distribution-growth nexus.
|
|
| 2. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
|
|
| 3. |
- Hultman, Johan, et al.
(författare)
-
A Resourcification Manifesto: Understanding the Social Process of Resources Becoming Resources
- 2021
-
Ingår i: Research Policy. - : Elsevier BV. - 0048-7333. ; 50:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In times of major global interconnectedness and environmental change, the pressure to identify, create, and exploit new resources is certain to intensify. Given that there are unavoidable trade-offs, conflicts, and arenas for violence involved when increasingly more material and immaterial things are turned into resources, we call for explicit research on the very process – a process that we label resourcification. The concept of resourcification shifts attention from essentialist queries about the nature of resources to a focus on the social processes through which things are turned into resources. In search of a better understanding of resources in the Anthropocene and, in particular, an understanding about the way resources emerge and are used, resourcification offers a new conceptual framework that allows for a systematic search for knowledge about the diversity of contexts, conditions, modes, and temporalities of resourcification. This Resourcification Manifesto offers a theoretical and empirical framework for a radical and disruptive approach to innovation, sustainability, and management studies and policies.
|
|
| 4. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Unga kvinnor i Luleå
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luleå kommun har i förhållande till många jämförbara kommuner en låg andel kvinnor i befolkningen. Så har det varit under relativt lång tid. Det gäller även Norrbotten generellt i förhållande till andra län i Sverige. Luleå kan jämföras med Linköping. Båda städerna har i förhållande till sin befolkning en relativt hög andel män. Båda har universitet som signalerar en teknisk profil. Totalt sett är däremot inte LTU ett universitet med en starkt manlig studentgrupp. Endast en tredjedel av studenterna läser teknik och könsfördelningen bland studenterna på LTU är jämn.Den största enskilda mantalsskrivna åldersgruppen med kvinnor Luleå var 2016 de som är 23 år. Det är en i Sverige stor åldersgrupp och i den åldersgruppen fanns även betydlig fler män i kommunen. I åldrarna mellan 40 och 60 år råder huvudsakligen balans mellan könen medan andelen kvinnor är som störst efter sjuttioårsåldern. Framförallt är Luleå underrepresenterat med kvinnor i åldrarna 25 till 40 år. Det pekar på att fokus när det gäller åtgärder för att skapa ökad balans mellan män och kvinnor i Luleå bör riktas mot åtgärder som ökar möjligheten för familjebildande par, att efter studietiden bli delaktiga i och känna sig attraherade av Luleås bostads-, arbets-, kultur- och fritidsmarknader.En åtgärd för att åstadkomma det kan vara att öka rörligheten på arbets- och bostadsmarknaderna, öka risktagande och stärka entreprenörskapet bland de relativt stora kohorterna av invånare i medelåldern i Luleå. Det kan öppna upp för de yngre att komma in på arbets- och bostadsmarkanerna.Luleå bör framförallt sträva efter att växa snabbare och nå 100 000 invånare. Med ökat byggande blir det lättare för yngre att etablera sig och för äldre att söka nya utmaningar. I ett tillväxtprogram för kommunen bör andelen kvinnor växa snabbare än andelen män. Endast genom att sätta explicita delmål för detta kan hinder och flaskhalsar för att nå målet identifieras.
|
|
| 5. |
- Grodecka-Messi, Anna, et al.
(författare)
-
Predictors of Bank Distress : The 1907 Crisis in Sweden
- 2021
-
Ingår i: Explorations in Economic History. - : Elsevier BV. - 0014-4983 .- 1090-2457. ; 80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper studies the Swedish experience of the international crisis of 1907, which is often compared with the crisis of 2008. By constructing a new dataset from previously unanalyzed monthly bank-level data, we document high-frequency changes in bank outcomes throughout the 1907 crisis. While distressed banks suffered substantial withdrawals of foreign funds and liquid domestic liabilities, we show that banks’ asset structures, along with observable fundamentals and institutional characteristics, played a more significant role in their subsequent fate. Higher shares of non-performing assets and lending against equities were the most important balance sheet predictors of distress. These balance sheet fundamentals, as well as over-extended branch networks, significantly shortened the lifespan of Swedish banks in the aftermath of the 1907 crisis.
|
|
| 6. |
- Gustavsson, Martin, 1966-
(författare)
-
From Dismantling the Class Society to Investing in Human Capital : The Rise and Fall of the Selective Student Finance System in Sweden 1939-1964
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 8:2, s. 187-218
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article highlights the history of the early gift-based and selective student finance system of the social democratic welfare state in Sweden, targeting students from the working classes. This lesser-known system, introduced in 1939, preceded the present loan-financed and universal system established in 1965 designed to reach students from all classes. The arguments for launching the selective system, how this system met the objective of broadening the social recruitment of students and the arguments behind the dismantling of the system are analysed. The equalising effect of the selective system was strong, but student loans were nevertheless more compatible with an emerging idea, imported from the Chicago School, that education could be considered an (loan-financed) investment in human capital, that provides future yields rather than a right. Historical institutional theory is used to analyse the shift between two diametrically opposed models that took place within the same Social Democratic regime.
|
|
| 7. |
- Lönnborg, Mikael, 1966-, et al.
(författare)
-
Swedish Insurance Institutions and Efficiency, 1920-1980
- 2020. - 1
-
Ingår i: Risk and the Insurance Business in History. - Madrid : Fundación Mapfre. - 9788498447538 ; , s. 157-177
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- According to previous research, the insurance market accounted for a key role in the welfare policies in post war, corporatist Sweden. It became the norm that 16 insurance should be distributed in a similar way to all public utilities. However, since the industry was considered to be too decentralised and too market oriented to meet the requirements of serving the public, new regulations were introduced. Shortly thereafter, the new legislation developed oligopolistic features, which are commonly associated with inefficiency problems. Was the regulation successful in light of its purpose? By quantifying the asset flows, we examine the impact of the regulation on the market structure, the market efficiency, and the market profitability of the Swedish insurance industry.
|
|
| 8. |
- Secher, Åsa, et al.
(författare)
-
Var finanskrisen David Bowies fel?
- 2020
-
Ingår i: Podden Kapitalet. - : Monopol Media.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I slutet av 1990-talet ville David Bowie förvandla sina framtida royaltyintäkter till obligationer. Han behövde pengar för att köpa ut sin tidigare manager. Obligationen blev en succé och sålde slut på nolltid. Drygt tio år senare ställer en brittisk tabloidtidning frågan om Bowies finansiella genidrag kan ha varit med och bidragit till den globala finanskrisen 2008. Hur hamnade vi i en värld där avkastning på David Bowies framtida intäkter skulle kunna orsaka en ekonomisk härdsmälta vars effekter vi fortfarande ser? Hör Oskar Broberg, docent i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Göteborg
|
|
| 9. |
- Subramanian, S. V., et al.
(författare)
-
Geo-mapping of COVID-19 Risk Correlates Across Districts and Parliamentary Constituencies in India
- 2020
-
Ingår i: Harvard Data Science Review. - 2644-2353.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In the current stage of the COVID-19 pandemic, as countries open up after an extended period of lockdown, it is important to assure the population that their health is not being sacrificed. In this article, we develop a geomapping approach to identify high-risk areas by considering four nonclinical risk correlates for COVID-19. These are population density, percentage of the population that is exposed to crowding in a household, percentage of the population without access to handwashing facilities, and percentage of the population over 65 years of age. We provide an empirical proof-of-concept demonstration for this approach for India at two critical geographic units: districts and parliamentary constituencies, collectively responsible for policy administration and governance. Our findings suggest that the geographies of the four nonclinical risk correlates are largely independent of one another (i.e., at most, there is a small correlation between measures). We avoid applying differential weights to the four measures or combining these measures into a single index, as there is an intrinsic rationale for viewing them separately since they represent mostly independent dimensions of risks that require different responses. Our primary objective was to leverage currently available data to provide decision makers detailed information and geovisualization, identifying areas with potentially differential susceptibilities to COVID-19. The information provided here can be used as a means for further ground verification and, when appropriate, for impact planning and intervention, as well as providing a rationale for eventual efficacy assessment of different nonpharmaceutical interventions. While this exercise is primarily descriptive at this stage, the estimates generated are new, rigorous, and have high relevance for timely policy discussions. We use data from the Demographic and Health Surveys, which have extensive geographic coverage and high level of standardizations, making our highly accessible approach easy to extend to other low- and middle-income countries. We share this conceptualization of geomapping, and all the data and codes used for this exercise, to encourage wider applications and advancements.
|
|
| 10. |
- Ögren, Anders, 1967-
(författare)
-
The political economy of banking regulation : interest groups and rational choice in the forming of the Swedish banking system, 1822 – 1921
- 2021
-
Ingår i: Business History. - : Informa UK Limited. - 0007-6791 .- 1743-7938. ; 63:2, s. 71-291
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We studied the implementation of banking regulation in Sweden from the origin of the commercial banking system until the important Banking Act of 1911. We also looked at the effects of these regulations. We found that regulations were often influenced by banker interests rather than by macroeconomic rationale, to the extent that banking legislation was an endogenous part of the banking business. Regulatory regimes that were rule-based (non-discretionary) and open for competition by providing clear and general benchmarks for establishments were more beneficial for financial and economic development than more protective and discretionary legislation. On the other hand, protective and discretionary legislation went hand in hand with bankers having greater influence on legislation.
|
|
