| 1. |
- Alm, Jens, et al.
(författare)
-
Capacity in municipalities : Infrastructures, maintenance debts and ways of overcoming a run-to-failure mentality
- 2021
-
Ingår i: Local Economy. - : SAGE Publications. - 0269-0942 .- 1470-9325. ; 36:2, s. 81-97
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a growing maintenance debt of ageing and critical infrastructures in many municipalities in European welfare states. In this article, we use the multidimensional concept of local capacity as a point of departure to analyse how and in what ways Swedish municipalities work with the routine maintenance of infrastructures, including municipal road networks as well as water and sewage systems. For the road networks, maintenance is generally outsourced to contractors and there is also a large degree of tolerance for various standards on different road segments within and between the municipalities. Less used road segments are not as prioritised as those with heavy traffic. For the water and sewage systems, in-house technical capacity is needed as differences in water quality are not tolerated. Economies of scale mean that in-house capacity is translated into the creation of inter-municipal bodies. As different forms of capacities tend to reinforce each other, municipal capacity builds up over time in circular movements. These results add knowledge to current research by pointing to the ways municipalities are overcoming a run-to-failure mentality by building capacity to pay off the infrastructural maintenance debt.
|
|
| 2. |
- Bergström, Ola, 1968, et al.
(författare)
-
Industrin och pandemin
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Industrins Ekonomiska Råd (IER) utses av Industriavtalets parter och består av fristå- ende ekonomer. Varje år tar IER fram en rapport på uppdrag av parterna. I år fick man i uppdrag att analysera pandemins långsiktiga effekter på svensk industri, sambanden med trender inom geopolitik, handelspolitik, klimatpolitik och hållbarhetsfrågor samt vilken betydelse statens motåtgärder haft. Kapitel 1 fokuserar på den inledande och mest dramatiska fasen av krisen, med betoning på konsekvenser för industrin samt effekten av de statliga åtgärder som inrättats för att dämpa de ekonomiska konsekvenserna av krisen. Kapitlet avslutas med en diskussion om åtgärderna varit tillräckliga och de risker som finns med en långvarig stödpolitik. Kapitel 2 tar upp pandemin tillsammans med en rad andra omvärldsfaktorer som kastar sin skugga över den internationellt verksamma delen av näringslivet som motsättningarna USA-Kina, oenigheten om klimatpolitiken samt störningarna av de internationella leveranskedjorna. Rapporten ställer och försöker också besvara frågan om industrin kommer att få en ny spelplan. Kapitel 3 gör avspark i de exceptionellt stora krispaketen globalt och diskuterar vad det trendskiftet får för konsekvenser för den ekonomiska politiken på tio års sikt samt de effekter det kan ge på inflation och makroekonomisk stabilitet.
|
|
| 3. |
- Geissinger, Andrea, et al.
(författare)
-
Digital Disruption beyond Uber and Airbnb – tracking the long tail of the sharing economy
- 2020
-
Ingår i: Technological Forecasting and Social Change. - : Elsevier BV. - 0040-1625 .- 1873-5509. ; 155
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The sharing economy can be regarded as a discontinuous innovation that creates increased abundance throughout society. Extant literature on the sharing economy has been predominantly concerned with Uber and Airbnb. As little is known about where the sharing economy is gaining momentum beyond transportation and accommodation, the purpose of this paper is to map in what sectors of the economy it is perceived to gain traction. Drawing on data from social and traditional media in Sweden, we identify a long tail of 17 sectors and 47 subsectors in which a total of 165 unique sharing-economy actors operate, including sectors such as on-demand services, fashion and clothing, and food delivery. Our findings therefore point at the expanding scope of the sharing economy and relatedly, we derive a set of implications for firms.
|
|
| 4. |
- Hermansson, Cecilia, 1962-, et al.
(författare)
-
The impact of financial literacy and financial interest on risk tolerance
- 2021
-
Ingår i: Journal of Behavioral and Experimental Finance. - : Elsevier B.V.. - 2214-6350 .- 2214-6369. ; 29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigate and compare the effects of financial literacy and financial interest on risk tolerance, evaluating not only at the means, but also the whole distribution. We use a unique sample of 12,156 Swedish bank customers combining bank-register data with survey data. Results show that both financial literacy and financial interest are associated with higher risk tolerance. They further show that the impact of financial interest is significantly higher than the impact of financial literacy. Differences are also observed across the distribution. Quantile regressions show that financial interest has its greatest association at the medium-to-high range of risk tolerance, whereas financial literacy shows its greatest association at the lower range of risk tolerance. Findings contribute to the literature on risk tolerance, specifically pointing to the relevance of the noncognitive trait; interest, to individuals’ risk tolerance.
|
|
| 5. |
- Jensen, Febi, et al.
(författare)
-
New ventures in Cleantech : Opportunities, capabilities and innovation outcomes
- 2020
-
Ingår i: Business Strategy and the Environment. - : John Wiley & Sons. - 0964-4733 .- 1099-0836. ; 9:3, s. 902-917
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Facing the challenge of climate change, innovations that imply environmental benefits create business opportunities for entrepreneurs. This paper analyzes innovation capabilities of startups in Cleantech and how the innovation outcomes of those startups develop over time. Based on the Mannheim Foundation Panel and applying propensity score matching, a cohort of 567 Cleantech startups is analyzed and compared with a control cohort of non‐Cleantech startups. We find that startups in Cleantech have, on average, higher technological capabilities compared with all other startups. Our econometric evidence shows that Cleantech startups are more likely to combine existing technology in a novel way. Finally, we find that Cleantech startups develop more market novelties in subsequent years when compared with their control group peers.
|
|
| 6. |
- Johansson, Dan, 1964-, et al.
(författare)
-
Family business : A missing link in economics?
- 2020
-
Ingår i: The Journal of Family Business Strategy. - : Elsevier. - 1877-8585 .- 1877-8593. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Family firms account for a substantial share of economic activity and deviate from standard economic assumptions on firmbehavior. However, little is known about how these firms are represented in economic theory. This article examines the inclusion of family business in the curricula of economics doctoral programs in the United States and Sweden as well as professors’ and textbook authors’ views and research on family business. Textbooks, articles and course offerings used in doctoral programs are considered to indicate the state of established knowledge in the field. The findings show that family business is not included in the examined curricula. Furthermore, professors and authors do not publish research on family business and generally do not see a need to incorporate it into economic theory. This article concludes that family business is excluded from ‘core’ economic theory due to a lack of paradigmatic pluralism, axiomatic incompatibility, path dependency, institutional bias and data constraints. Lastly, it is speculated that integration of family business theory into standard economic modeling is likely to occur outside prestigious universities due to path dependency in research.
|
|
| 7. |
- Bergström, Ola, 1968
(författare)
-
Statens förändrade roll vid omställning efter större nedläggningar – En analys utifrån ett historiskt och internationellt perspektiv
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanfattning Statens roll i samband med omställning efter stora nedläggningar och neddragningar har förändrats de senaste femtio åren. Vilken roll staten ska ta i framtiden är inte självklart. Syftet med denna studie är att belysa: • hur har statens roll i samband med omställning förändrats över tid? • hur hanteras omställning i andra europeiska länder? • hur det svenska omställningssystemet kan anpassas till nya utmaningar som globalisering, ny teknologi och klimatförändringar? Hur har statens roll i samband med omställning förändrats? En central iakttagelse är att statens roll i samband med omställning successivt har omvandlats till att understödja och komplettera omställningsåtgärder som finansieras och organiseras av arbetsmarknadens parter. Genom kollektivavtal har arbetsmarknadens parter skapat självständiga trygghetsråd som erbjuder olika former av stöd till anställda som förlorat jobbet. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder har utformats med hänsyn till parternas omställningsavtal, samtidigt som parterna har uppmanats av staten att skapa överenskommelser inom nya områden som inte täckts av parternas avtal. Statens roll har således förändrats i riktning mot att understödja, komplettera och samverka med parternas olika åtgärder för omställning. Det finns flera möjliga förklaringar till denna utveckling. EU-medlemskapets begränsningar av statens handlingsutrymme i samband med näringslivets omställning är en viktig förklaring. En annan möjlig förklaring är strukturomvandlingens förändrade karaktär där allt fler företag har erfarenhet av att säga upp anställda samtidigt som uppsägningar inte uppfattas som en krissituation på samma sätt som tidigare, utan som en möjlighet att omlokalisera arbetskraften till mer produktiva företag. Det har även blivit vanligare att tjänstebaserade eller kunskapsintensiva företag gör nedskärningar vilket medfört ett ökat behov av skräddarsydda omställningsinsatser för högkvalificerad arbetskraft, något decentraliserade omställningsorganisationer tycks kunna leverera på ett mer ändamålsenligt sätt än statliga aktörer. Hur hanteras omställning i andra europeiska länder? En internationell jämförelse visar att svensk omställningspolitik är unik. Inget annat land har en omställningspolitik med ett lika tydligt fokus på att erbjuda stöd till uppsagda för att komma till en ny sysselsättning. Även det faktum att arbetsmarknadens parter har en så betydande roll ter sig unikt. Jämförelsen visar att länder skiljer sig åt med avseende på hur mycket och på vilket sätt staten investerar i olika former av åtgärder för att understödja företagens anpassning samt för uppsagda att ta sig till ett nytt arbete. Det framkommer även att det finns fördelar och nackdelar med olika typer av åtgärder och att andra länder använder åtgärder som inte varit så vanliga i Sverige i och med stora nedläggningar och neddragningar. Det handlar exempelvis om lönesänkningar, tidigarelagd pensionering och korttidsarbete. Samtidigt finns det vissa länder där statens insatser för att hantera konsekvenser av företagens nedskärningar är mycket begränsade. Det finns även exempel på länder där statens insatser framförallt är inriktade mot att bevara existerande industristrukturer. I flera länder pågår dock, liksom i Sverige, en process mot ökad decentralisering av omställningspolitiken och en ökad involvering av arbetsmarknadens parter. Det finns inget givet svar på vilket som är det bästa sättet att bedriva omställningspolitik. Detta eftersom politiken är beroende av dominerande aktörers målsättningar, historiska händelser och landets ekonomiska struktur. Om omställningspolitiken ska förändras i någon riktning bör man således ta hänsyn till dessa förutsättningar. Vad innebär EU:s reformerade globaliseringsfond? Villkoren för att EU-länder ska kunna söka stöd till uppsagda från den Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekters (EGF eller globaliseringsfonden) håller på att ändras. Under den kommande budgetperioden 2021–2027 kommer det troligtvis att krävas att länder kan visa att en neddragning eller nedläggning orsakats av globalisering, införande av ny teknologi, såsom automatisering eller digitalisering eller omställning till ett fossilfritt samhälle. Stöd från EGF kommer, på samma sätt som idag, även att förutsätta att den svenska regeringen godkänner ansökan och medfinansierar delar av de åtgärder som man söker medel för. Det blir därför upp till staten att avgöra vilka uppsägningstillfällen som ska vara berättigade till stöd samt vilken typ av åtgärder som staten ska medfinansiera. Vår analys visar att det finns flera svårigheter förknippade med att urskilja orsakerna till ett företags beslut att säga upp medarbetare eller lägga ned en verksamhet. Orsakssambanden är ofta komplexa och det förekommer att flera faktorer samverkar. Att fördela statliga medel till uppsagda med utgångspunkt från, på förhand definierade orsaker, kan därför anses vara vanskligt. Därmed inte sagt att det inte finns tillfällen då staten kan urskilja att det är lämpligt att ansöka om medel från EGF. En möjlig linje skulle vara att Sverige endast söka medel från EGF om en nedläggning eller neddragning kan anses vara en direkt följd av EU:s politik. I den mån stöd från EGF kan kombineras med det omställningsstöd som erbjuds i partsgemensamma kollektivavtal bör sådant stöd kunna beviljas. Samtidigt är de åtgärder som kan finansieras genom EGF inte alltid effektiva och det kan finnas behov av andra statliga åtgärder för att hantera näringslivets omställningsbehov. EGF-stödet är till exempel inte utformat för att hantera omedelbara och tillfälliga omvandlingstryck i form av produktionsstopp eller efterfrågeminskningar till följd av extrema väderförhållanden eller pandemier. Vägval för svensk omställningspolitik Studien pekar på flera möjliga framtida handlingsalternativ för omställningspolitiken. En återgång till 1970-talets omställningspolitik förefaller inte vara varken möjlig eller önskvärd. Ett alternativ är däremot att staten fortsätter ha en relativt begränsad roll och där merparten åtgärder organiseras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Strategins framgång är dock beroende av hur relationerna mellan arbetsmarknadens parter utvecklas. Ett annat alternativ är att staten i större utsträckning än idag förlitar sig på marknadsmekanismer och lämnar över ansvaret till privata aktörer, liksom i andra länder. Med tanke på omställningspolitikens centrala roll för näringslivets konkurrenskraft, tillväxt och välfärdens utveckling, förefaller ett fullständigt överlämnande av omställningspolitiken medföra stora risker. Stora grupper av företag och anställda skulle exempelvis kunna lämnas utan stöd i samband med större kriser. Ytterligare ett alternativ är att stärka statens roll som kompletterande aktör. Staten skulle då få ett utökat ansvar att säkerställa tillgången till relevanta åtgärder i de fall andra aktörer inte erbjuder det. Detta för att öka landets produktivitet, samhällets välstånd och en stabil tillväxt. Statens roll skulle då vara att skapa en balans mellan, och komplettera, de åtgärder som erbjuds inom ramen för partsgemensamma avtal och de åtgärder som exempelvis erbjuds inom ramen för EU:s globaliseringsfond. Baserat på den historiska analysen, genomgången av forskningslitteraturen samt den internationella utblicken är vår slutsats att det svenska omställningssystemet fungerar relativt bra. Det finns således ingen uppenbar anledning att ändra den nuvarande modellen där en stor del av omställningsinsatserna arrangeras och finansieras av arbetsmarknadens parter. Staten bör fortsätta att understödja samverkan mellan parterna inom områden där åtgärder saknas eller där arbetsmarknadens parter ännu inte skapat partsgemensamma lösningar. Det kan till exempel röra sig om insatser i branscher eller sektorer där arbetsmarknadens parter inte har träffat omställningsavtal. Som redan nämnts bör den svenska regeringen även överväga möjligheten att medverka till stöd från EGF under vissa förutsättningar, till exempel i samband med nedläggningar och större neddragningar som är tydligt associerade med EU-kommissionens beslut vad gäller till exempel handel, ekonomiska sanktioner och klimatomställning. En annan fråga för politiker att ta ställning till i framtiden är hur statens insatser i samband med omställning ska organiseras. I nuläget är statens ansvar för åtgärder i samband med omställning utspritt på flera myndigheter.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Sjölander Lindqvist, Annelie, 1970, et al.
(författare)
-
Craft beer – building social terroir through connecting people, place and business
- 2020
-
Ingår i: Journal of Place Management and Development. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1753-8335 .- 1753-8343. ; 13:2, s. 149-162
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- © 2019, Emerald Publishing Limited. Purpose: This paper aims to propose the concept of social terroir to help navigate phenomenological and epistemological conditions of small-scale food entrepreneurship. Design/methodology/approach: This study used a qualitative research approach and was implemented in the peripheral region of Jämtland in northern Sweden. The study interrogated the ambitions of craft brewers when starting up, their long-term goals and visions, including questions about the reason for starting up a brewery, how the different brewers cooperate and how and why the products are designed and labelled the way they are. Findings: This study shows that the production of craft beer is an inherently social practice that is part of a particular sociocultural milieu. This milieu informs production in distinct and interrelated ways: through connecting to place and locality in the different aspects of production and marketing, through cooperation to develop production and overcome barriers, and through embedding their work in sustainability discourses. Originality/value: The study addresses how, in the context of craft beer, terroir or taste of place, is a matter of social ties to place and community–social terroir. What is novel is the way in which social terroir becomes a critical ingredient in the production of craft beer. This illustrates how small-scale food production and gastronomic efforts can link people, places and businesses.
|
|
| 10. |
- Andersson, Johnn, 1983
(författare)
-
Shape it until you make it: A conceptual foundation for efforts to analyze and shape technological innovation
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- These are times of accelerating climate change and mass extinction of species on planet Earth. We are in the midst of an ecological crisis that will have profound consequences for human society and its natural environment. While the conditions for life have changed abruptly in the past, the current situation is characterized by the increasing power of a single species. Human beings are not only to blame for the unsustainable practices that brought us here, but also capable of harnessing their combined ingenuity to develop technology that may reduce environmental impacts and provide additional benefits for society. At the same time, the answer to the ecological crisis and other grand challenges is not found in the blind expansion of new technologies. Our success in accomplishing social and environmental objectives rather depends on how, where and when innovation influences patterns of production and consumption. This calls into question the focus of academics and policymakers on stimulating technological innovation. And it highlights the need for analytical tools that can be used to explore how policymakers and other actors may shape the direction of change. The research presented in this thesis therefore aims to develop a conceptual foundation for analyzing and shaping technological innovation. This effort draws on three qualitative case studies that investigate emerging renewable energy technologies from a Swedish perspective. The thesis is situated in the sustainability transitions research community and takes the literature on technological innovation systems as a theoretical point of departure. However, the research adopts a critical perspective and gradually departs from the core concepts used in this literature, over the course of a learning process that unfolds in five appended research papers. In the end, the thesis proposes the technological systems framework as a set of concepts that offers a multidimensional perspective on the dynamics and outcomes of technological innovation. It also presents empirical findings that demonstrate different development trajectories, reveal some of their underlying dynamics and highlight policy implications. This will hopefully contribute to an ongoing shift in academia and politics – from stimulating the expansion of new technologies, to shaping the direction of change.
|
|
