| 1. |
- Bowman, Jason E., 1967
(författare)
-
PARSE Journal Issue #2 The Value of Contemporary Art
- 2015
-
Ingår i: http://www.parsejournal.com/issue/2. - Göteborg : University of Gothenburg. - 2002-0953. ; 1:2
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- With Professor Andrea Phillips (University of Gothenburg) and Dr. Suhail Malik (Goldsmiths, University of London) , I co-edited the second edition of the peer-reviewed PARSE (Platform for Artistic Research Sweden) Journal. This edition dealt specifically with questions of value in contemporary art and included a total of 11 peer reviewed contributions.
|
|
| 2. |
- Carroll, Joseph, et al.
(författare)
-
A Cross-Disciplinary Survey of Beliefs about Human Nature, Culture, and Science
- 2017
-
Ingår i: Evolutionary Studies in Imaginative Culture. - 2472-9884 .- 2472-9876. ; 1:1, s. 1-32
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- How far has the Darwinian revolution come? To what extent have evolutionary ideas penetrated into the social sciences and humanities? Are the “science wars” over? Or do whole blocs of disciplines face off over an unbridgeable epistemic gap? To answer questions like these, contributors to top journals in 22 disciplines were surveyed on their beliefs about human nature, culture, and science. More than 600 respondents completed the survey. Scoring patterns divided into two main sets of disciplines. Genetic influences were emphasized in the evolutionary social sciences, evolutionary humanities, psychology, empirical study of the arts, philosophy, economics, and political science. Environmental influences were emphasized in most of the humanities disciplines and in anthropology, sociology, education, and women’s or gender studies. Confidence in scientific explanation correlated positively with emphasizing genetic influences on behavior, and negatively with emphasizing environmental influences. Knowing the current actual landscape of belief should help scholars avoid sterile debates and ease the way toward fruitful collaborations with neighboring disciplines.
|
|
| 3. |
- Bowman, Jason E., 1967
(författare)
-
Scavenging Surveillance
- 2015
-
Ingår i: WATCHED! Symposium 7-8 oktober. Surveillance Art & Photography in Europe post 9/11'.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jason E. Bowman will examine his 2009-10 project Untitled (on a day unknown), commissioned by the Whitworth Art Gallery. Bowman worked with Out in the City - a group of LGBTQ senior citizens - to exhume then re-iterate and interpret a court case of a group of 29 men tried for homosexual crimes in 1936 in a small English town. From multiple archival resources - newspaper reports, criminal and court records etc. – the trial, its mediation within popular press and its meanings within a culture of inter-war years surveillance were re-traced. Via a performative reiteration of the trial, held in private, a series of pinhole photographs and a suite of drawings, conducted from memory by a official court artist, were produced, then co-exhibited. Jason will discuss the relations between the psychoanalytic culture of shame, the performativity of the legal body, and of scavenging amidst an historiography of surveillance as a method to ingeminate the queered archive as a site of trauma, violence and inspection.
|
|
| 4. |
- Groglopo, Adrián, 1967
(författare)
-
Integrationens svarta bok och akademins vita murar - Intervju med professor Masoud Kamali
- 2019
-
Ingår i: Antirasistiska Akademin.
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Masoud Kamali är professor i social arbete vid Mittuniversitetet, och mest känd från att ha lett den statliga utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering som pågick 2004-2006 och som publicerade 13 volymer samt slutbetänkandet ”Integrationens svarta bok” (SOU 2006:79). Intervjuserie som finansierades av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. Projektet handlar om 17 djupintervjuer med både forskare som studerar rasism i Sverige och aktivister som arbetar med frågor om rasism och mänskliga rättigheter. Projektansvarig och intervjuare: Adrián Groglopo.
|
|
| 5. |
- Mindus, Patricia
(författare)
-
Realism Today: : On Dagan’s Quest Beyond Cynicism and Romanticism in Law
- 2015
-
Ingår i: International Journal for the Semiotics of Law. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0952-8059 .- 1572-8722. ; 28:2, s. 401-422
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper explores the contribution by the contemporary legal realist Hanoch Dagan. Dagan’s brand of realism defines law on the basis of its institutions or social practices, not of its norms or rules. The paper first provides a critical overview of this realist theory of law: It is not synonymous with the predictive theory of law, with Leiter’s theory of judges, or Frank’s “breakfast theory”. By focusing on the role of judges and the methodology of legal reasoning, we discover that the core difference between realism and positivism lies in the claim that law is affected by a strong form of indeterminacy, stemming from the plurality of legal sources, not from the open texture of legal language as expressed in rules; and we are also able to distinguish this form of realism from contemporary movements in legal theory, such as critical legal studies and law & economics. The normative dimension of realism is also addressed: This theory of law develops a specific concept of justice, on the ground of a cognitivist theory of value.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergström, Martin, et al.
(författare)
-
Insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn: En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter.
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn i utsatta situationer kan under kortare eller längre perioder behöva place- ras i en annan familj. Bland barn som växer upp i familjehem är det vanligare med psykisk och fysisk ohälsa. Det är därför viktigt att veta om stödinsatser till barn och familjehemsföräldrar kan hjälpa barnen. Slutsatser X Insatser till familjehemsplacerade barn och familjehemsföräldrar kan för- bättra barnens psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning går det inte att avgöra vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. X För följande tre specifika insatser finns något säkrare kunskap om effekter: • Attachment and Biobehavioral Catch-up är en utbildning för familje- hemsföräldrar som kan minska vissa psykiska symtom hos barnen • Föräldradelen av programmet Incredible Years kan minska barns beteendeproblem och öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen • Take Charge är en specialpedagogisk insats till ungdomar som kan förbättra deras självbestämmande, utbildningsgång och möjligheter till arbete. X Ingen av de insatser som används i Sverige har utvärderats i en studie. I Sverige läggs tonvikten på att utreda familjers lämplighet och att utbilda dem. Att erbjuda stödinsatser till barn eller familjehemsföräldrar under barnens placering är mindre vanligt. Personer som har växt upp i familje- hem, deras föräldrar och familjehemsföräldrar efterlyser stöd till barn och familjehem under placeringen. X Det behövs forskning som undersöker effekten av insatser inom familje- hemsvård. Samtliga insatser som identifierades i litteraturöversikten bör rimligtvis kunna användas i Sverige men deras effekter behöver följas upp och utvärderas i en svensk kontext. De insatser som redan förekommer i Sverige behöver också utvärderas och undersökas vetenskapligt. Det behövs även studier som belyser kostnadseffektivitet i insatser för svenska förhållanden. Bakgrund och syfte Mellan 3 och 4 procent av alla barn i Sverige placeras någon gång i ett familje- hem eller på en institution. Under sitt liv har dessa barn en förhöjd risk för suicid, psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, kriminalitet och behov av långvarigt försörjningsstöd. Syftet med denna rapport är att granska och sammanställa det vetenskapliga underlaget för stödinsatser till barn i familjehem och till familje- hemsföräldrar för att minska dessa risker. Metod Den systematiska utvärderingen genomfördes i enlighet med SBU:s metodik. Studierna skulle behandla insatser som utvärderats i kontrollerade studier med hög eller medelhög studiekvalitet. Studierna skulle vara publicerade mellan åren 1990 och 2017 och inkludera minst 40 personer. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader för barn två år eller äldre, och minst en månad för barn yngre än två år. Studier uteslöts om jämförelsegruppen utgjordes av grupp- boende eller om den till stor del bestod av barn som var placerade i släkting- hem. Den systematiska utvärderingen inkluderar även ekonomiska aspekter, en inventering av vilka insatser som används i Sverige, erfarenheter från brukar- organisationer samt en etisk analys. Resultat Effekter av insatser Sammanlagt granskades 5 298 artikelsammanfattningar. Relevans- och kvali- tetsgranskningen identifierade 23 studier av 18 insatser som motsvarade våra kriterier. Sammantaget visar de 23 studierna att det går att påverka familje- hemsplacerade barns psykiska och fysiska hälsa, sociala situation, livskvalitet samt placeringars stabilitet. På grund av olikheter mellan insatserna och studier- nas vetenskapliga utformning ger resultaten inte entydiga svar på vilka insatser eller vilka delar av insatserna som är verksamma. För tre av insatserna finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att de har effekt: Attachment and Biobehavioral Catch-up kan förbättra barns psykiska hälsa (t.ex. minskad stress); Take Charge kan förbättra barns förmåga till självbestäm- mande samt sociala situation (t.ex. fullföljd utbildning) och Incredible Years kan öka familjehemsföräldrars förmåga att klara föräldrarollen och minska barnens beteendeproblem. Effekterna av de övriga 15 insatserna går inte att bedöma eftersom de endast utvärderats i en studie vardera. Det saknas helt studier som belyser barns tandhälsa och förebyggande av ton- årsgraviditeter. Det saknas också studier av eventuella skadliga eller oönskade effekter av insatserna. Praxisundersökning En enkät skickades ut till ett slumpvis urval kommuner (svar från 80 av 106) och samtliga enskilda företag som arbetar på kommuners uppdrag (svar från 34 av 38). Enkäten identifierade 30 insatser. Ingen av insatserna återfinns i littera- turöversikten. Det framkom bland annat att insatserna fokuserar på bedömning av lämplighet av familjehemsföräldrar och på allmän utbildning av dem före barnen placeras. Det var mindre vanligt med stöd till barn eller familjehems- föräldrar under placeringen. Att döma av de insatser som används saknas kon- sensus om vilka insatser som uppfattas som effektiva. Kostnadseffektivitet Totalt granskades 2 120 artikelsammanfattningar. Två relevanta artiklar hittades men ingen uppfyllde SBU:s krav på kvalitet i den ekonomiska utvärderingen. Studiernas resultat går inte att överföra till svenska förhållanden. Brukar- och anhörigperspektiv Fyra organisationer som företräder barn med erfarenhet av familjehemsvård, deras föräldrar samt familjehemsföräldrar besvarade enkäter eller intervjuades. De efterlyser mer stöd utöver själva placeringen. Dessutom önskar familjehems- föräldrar bättre kunskap om barnets behov vid placeringen och ursprungsför- äldrarna efterlyser stöd för att få vara delaktiga i sina barns liv. sammanfattning och slutsatser 9 insatser för bättre psykisk och fysisk hälsa hos familjehemsplacerade barn Etiska och sociala aspekter När samhället övertar ansvaret för barns vårdnad så finns en särskild skyldighet att tillgodose barnens bästa. Att samhället inte alltid tagit sitt ansvar visar bland annat den så kallade Vanvårdsutredningen (SOU 2011:61). Ett problem är bristen på vetenskaplig kunskap om insatsers för- och nackdelar vilket äventyrar barns rättigheter. Ett annat problem är bristande dokumentation och uppfölj- ning av de insatser som används. Diskussion Vi bedömer att insatserna från litteraturöversikten kan användas i svensk familjehemsvård med överförbara resultat för barnen. Om beslut fattas att införa nya insatser bör man vara uppmärksam på att många kommuner är små med få placerade barn, vilket kan skapa problem med att upprätthålla tillräcklig kompetens. De som arbetar i familjehemsvården är många gånger ovana vid den systematik som insatserna kräver. Även med ökad tillgång på vetenskaplig kunskap om insatsers effekter behövs rutiner för att på ett ordnat sätt införa, vidmakthålla och utmönstra insatser inom familjehemsvården. Detta kan ske genom lokal uppföljning där både positiva och negativa effekter följs upp syste- matiskt och dokumenteras. I förlängningen ger det möjlighet till uppbyggnad av kvalitetsregister. Framtida forskning bör inriktas på att undersöka nyttan av de insatser som används idag eller som kan komma att införas.
|
|
| 8. |
- Fahlström, Gunilla, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på insatser inom det sociala området: En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dessa vägledande frågor är framtagna med syftet att utgöra ett stöd för att identifiera och reflektera kring etiska aspekter vid systematisk utvärdering av insatser inom det sociala området, dvs. socialtjänst och funktionshinderområdet. Syftet är att frågorna ska minska risken för att missa relevanta etiska aspekter avseende specifika insatser. Underlaget är tänkt att användas som ett av flera steg i arbetet med etiska aspekter i SBU:s rapporter.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Munthe, Christian, 1962, et al.
(författare)
-
Etiska aspekter på att lyssna på barn i familjehem – mål, komplikationer och konflikter
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det finns goda skäl för att samla in upplevelser från familjehemsplacerade barn eftersom det är de som bäst kan berätta om sin egen situation och om hur familjehemsorganisationen fungerar. Men att samla in sådan information medför också en rad möjliga etiska konflikter som analyseras i den här rapporten. Syftet är att ge en grund för utvärdering och jämförelse av olika mer specifika och konkretiserade förslag på hur en modell för att lyssna på barn i familjehem ska utformas. När man tar fram en modell för informationsinhämtning måste syftet tydligt klargöras. Om flera syften ska gynnas är det viktigt att analysera potentiella målkonflikter. De etiska hänsyn som vi belyser är främst sådana som aktualiseras när barn är informationsförmedlare snarare än mottagare av vård. Utöver detta presenterar vi vägar att behandla begreppsliga och etiska grundfrågor om tolkningen och värderingen av barns intressen. Barn i allmänhet och familjehemsplacerade barn i synnerhet utgör en särskilt sårbar och värnlös grupp. Det är därför viktigt att lyssna på dem och att då vara extra varsam. Det är särskilt viktigt att dels ta hänsyn till barns växande förmåga till självbestämmande, dels att utforma modellen så att den hjälper barnen att kunna berätta om såväl positiva som negativa erfarenheter. Den modell som används för att inhämta information från familjehemsplacerade barn måste syfta till att förbättra deras situation i allmänhet, samtidigt som man måste se till att detta syfte inte kommer i konflikt med enskilda barns intressen. Det gäller i synnerhet när barnen är så små att de inte kan ge giltigt samtycke och där forskningsetiken föreskriver skarpa krav på riskfrihet. Med äldre barn följer krav på att respektera och främja barnens självbestämmande. En viktig fråga är hur modellen ska förhålla sig till den reguljära familjehemsvården. Det finns goda skäl att hålla isär dem, både på grund av modellens syfte och för att de som använder modellen inte ska missförstå den. Samtidigt kan det vara bra att ha kvar kopplingar mellan modellen och den reguljära familjehemsvården, även om det aktualiserar en rad etiska frågor som rör integritet, partiskhet och risker för barnen. De etiska aspekterna förankras dels i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och Helsingforsdeklarationen – Etiska principer rörande medicinsk forskning som involverar människor (Helsingforsdeklarationen), dels i en etisk och filosofisk bakgrundsdiskussion med stöd i internationell forskning. Rapporten avslutas med en checklista till hjälp för att systematiskt analysera etiska aspekter av olika modeller som kan användas för att lyssna på barn i familjehem.
|
|
