| 1. |
- Borrion, Hervé, et al.
(författare)
-
The Problem with Crime Problem-Solving : Towards a Second Generation Pop?
- 2020
-
Ingår i: British Journal of Criminology. - : Oxford University Press (OUP). - 0007-0955 .- 1464-3529. ; 60:1, s. 219-240
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In his 2018 Stockholm prize winner lecture, Goldstein highlighted the need for problem-oriented policing (POP) to be not only effective but also fair. Contributing to the development of POP, this study examines how a wider perspective on problem-solving generally, and scoping in particular, can be adopted to address some of the growing challenges in 21st century policing. We demonstrate that the concept of ‘problem’ was too narrowly defined and that, as a result, many problem-solving models found in criminology are ill-structured to minimize the negative side-effects of interventions and deliver broader benefits. Problem-solving concepts and models are compared across disciplines and recommendations are made to improve POP, drawing on examples in architecture, conservation science, industrial ecology and ethics.
|
|
| 2. |
- Söderholm, Patrik, 1968-, et al.
(författare)
-
Metal markets and recycling policies : impacts and challenges
- 2020
-
Ingår i: Mineral Economics. - : Springer. - 2191-2203 .- 2191-2211. ; 33:1-2, s. 257-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An increased understanding of the existing markets for recycled (secondary) metals, including interactions with virgin material production, is essential for public decision-making processes concerning the implementation and evaluation of different categories of recycling policies. In this paper, we review the existing literature with the purpose of discussing (1) the impacts of various recycling policies on metal markets in which aggregate demand can be met by both primary and secondary production, and (2) a number of challenges that policy-makers need to confront in choosing between various types of recycling policies and policy designs. A simple partial equilibrium model is used as a pedagogical tool for shedding light on the impacts of tradable recycling credits, virgin material taxes, and recycling subsidies. In a second step, the paper identifies and discusses a few key challenges that policy-makers will need to address in recycling policy-making. These challenges include improving the functioning of secondary material markets by addressing various non-environmental market inefficiencies; identifying and designing (second-best) policy mixes due to the presence of incomplete monitoring and enforcement of waste disposal behavior, and regulating environmental impacts through price- or quantity-based policies. Throughout the analysis, we consult the empirical literature on the functioning of scrap metal markets (e.g., steel, copper, and aluminum).
|
|
| 3. |
- Granstrand, Ove, 1944
(författare)
-
Towards a Theory of Innovation Governance and the Role of IPRs
- 2020
-
Ingår i: GRUR International. - : Oxford University Press (OUP). - 2632-8550 .- 2632-8623. ; 69:4, s. 341-354
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper theorizes about innovation governance, especially about governance of open innovation and the nature and role of IPRs. A reinterpretation of open innovation is offered in terms of the emergence of various types of markets for inputs to and outputs from innovative activities. These open innovation markets are typically markets for ideas, technologies, knowledge and data such as licensing markets, equity markets, and matching markets for innovation collaborations and correspond to various types of open innovation strategies viewed from the inside out in a focal firm's perspective. Open innovation-seen as a set of quasi-integrated organizational forms for innovative activities in between market and hierarchical firm organizations-is then explainable in terms of determinants of supply and demand. Intellectual property rights (IPRs) then play a new role as tools for innovation governance, thereby economizing on governance costs in an extended transaction cost framework. Licensing of usage rights is key to using IPRs for innovation governance. The by now standard property rights approach to rights in intellectual resources has to be challenged, however, and referred to as 'intellectual rights' rather than IPRs. In addition, the governing role of IPRs can be improved by combining them with liabilities into a hybrid approach. Organizational responsibilities provide still another institutional arrangement for innovation governance, and integration of rights, liabilities and responsibilities provide a new theoretical perspective on innovation governance-a perspective that also can provide links between organization theory, transaction cost economics and property rights theory.
|
|
| 4. |
- Bröchner, Jan, 1948
(författare)
-
Smart kravställande i markanvisningar: Bostadsmark i Göteborg
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Liksom i fråga om bygglov har kritik riktats från branschhåll mot att Göteborgs stad ställer särkrav i sina markanvisningar jämfört med många andra kommuner. Av stadens budget 2020 framgår att det inte ska ställas några kommunala särkrav som driver kostnader och hämmar utvecklingen, och man hänvisar där till Boverkets och Plan- och bygglagens regelverk. Projektet syftar till att analysera ekonomiska konsekvenser för bygg- och fastighetsföretag av de krav som Göteborg ställer i markanvisningar för bostadsbyggande, främst för flerbostadshus. De ekonomiska konsekvenserna uppstår genom krav som antingen är i snäv mening kostnadsdrivande eller leder till lägre intäkter. Kostnader avser både produktionskostnader och administrativa kostnader i företagen. Undersökningen rör däremot inte kommunala principer för markprissättning eller genomförandeavtal. Projektet har genomförts under januari – februari 2020. Relevanta lagar inklusive förarbeten, tidigare utredningar och studier av markanvisningsfrågor i Sverige har gåtts igenom och kompletterats med en kort internationell utblick. Därefter har de sex medverkande företagen besvarat en enkät om kostnadsdrivande krav som kan förekomma i Göteborgs stads markanvisningar. Varje kravexempel har klassats efter uppfattad grad av kostnadsdrivande effekt. Företagens kommentarer till de olika kraven har sammanställts och analyserats. Vad ska man mena med smart kravställande i markanvisningar? Rimligtvis bör utgångspunkten vara aktuella politiska mål och effektiva medel för att förverkliga dem. En kommun som anvisar mark bör klargöra varför de olika kraven ställs och vilka aktuella politiska mål som de är kopplade till. När nya kommunala krav införs bör det göras en bedömning av ekonomiska konsekvenser för exploatörer och även av hur deras processer påverkas. Som framgår av den brittiska studie som redovisats här kan höga kravnivåer påverka kommunens ekonomi genom att betalningsviljan för mark reduceras. Det är också en fråga om administrativ resursförbrukning inom en kommun. Samtidigt är det viktigt att en anvisningspolicy revideras när förutsättningar i omvärlden förändras så att tidigare ställda krav har förlorat i effektivitet. Det råder enighet hos de sex medverkande företagen om att det dyraste kravet är när staden kräver att en viss andel lägenheter ska ha lägre hyra. Bland de tio dyraste kraven återfinns stadens sätt att ställa krav på energihushållning. Det finns idag starka skäl att utgå från det nationella regelverket för energihushållning som successivt skärps av EU. I stället för att tillämpa särkraven i stadens Program för miljöanpassat byggande kan ett av flera urvalskriterier för markanvisningar vara hur sökande vill arbeta med den ekologiska hållbarheten. En möjlighet är att sökande anger vilket miljöcertifierings- eller miljömärkningssystem för byggnader detta motsvarar. Krav på verksamhetslokaler i bottenvåningar bör idag omprövas för att anpassas till den långsiktigt sjunkande efterfrågan på kommersiella lokaler, ett fenomen som har internationell räckvidd. En allmän synpunkt från flera av företagen är att krav på speciallösningar för Göteborg betyder att man inte kan återanvända bra och kvalitetssäkrade lösningar från resten av landet. Dessutom är hanteringen av kraven administrativt tung för såväl exploatörer som kommunen. När det gäller lämplig omfattning av markanvisningar kan man konstatera att olika projektområden har olika förutsättningar; innerstadsprojekt med komplicerade grundförhållanden och garage under mark kan bli mer effektiva om de omfattar fler bostäder än förortsprojekt. Med tanke på den framtida förvaltningen är det lämpligt med större markanvisningar för hyreshus än för bostadsrättsföreningar. Typiska volymer som nämnts är minst 100 à 130 lägenheter (hyra) och 60 à 65 lägenheter (bostadsrätt) med tanke på både produktion och förvaltning. För större områden med där det rör sig om stabila exploatörer med erfarenhet av planarbete kan marken anvisas redan efter att planbesked har erhållits. För mindre kapitalstarka exploatörer som inte har samma planeringserfarenhet kan det vara en fördel om detaljplanen har fått laga kraft när staden anvisar marken och att det rör sig om färre lägenheter.
|
|
| 5. |
- Granstrand, Ove, 1944, et al.
(författare)
-
Fairness in intellectual property valuation and value-sharing: Towards fair pricing in technology trade and licensing
- 2020
-
Ingår i: Stockholm Intellectual Property Law Review. - 2003-2382. ; 3:1, s. 6-15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In today's complex and digital business landscape, innovation is typically not an effort of a lonely genius or an activity confined to a single corporate R&D lab. Instead, the innovation process often involves open innovation, technology trade, and intellectual property (IP) licensing between multiple firms in what is sometimes referred to as an innovation ecosystem. While this interaction is conducive to value creation, it also creates a pressing need for better methods and principles for fairly capturing and sharing value among contributors. The purpose of this paper is to shed light on the plurality and specificity of fairness principles, how they appear in IP negotiation experiments with 105 participants, and what outcomes they generate compared to competitive behavior. The paper especially highlights how investments and the structure of innovation actors, artifacts (such as patents), and activities impact fairness.
|
|
| 6. |
- Kehoe, Laura, et al.
(författare)
-
Inclusion, Transparency, and Enforcement: How the EU-Mercosur Trade Agreement Fails the Sustainability Test Comment
- 2020
-
Ingår i: One Earth. - : Elsevier BV. - 2590-3322 .- 2590-3330. ; 3:3, s. 268-272
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Trade agreements could help to protect human rights, critical ecosystems, and the climate-but only if sustainability becomes a cornerstone of international trade. The EU-Mercosur trade agreement fails to meet our three tenets of sustainable trade agreements: (1) inclusion of local communities, (2) transparency mechanisms to trace commodities and provide open-access information, and (3) enforcement to legally uphold sustainability commitments.
|
|
