| 1. |
- Frankelius, Per
(författare)
-
Innovationen som tog skruv
- 2015
-
Ingår i: Läkartidningen. - Stockholm : Läkartidningen Förlag AB. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 112:20–21, s. 985-987
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Läkaren och professorn emeritus Per-Ingvar Brånemark avled 20 december 2014. Han etablerade området osseointegration, strukturell förbindelse mellan levande ben och ytan av ett artificiellt material, som i dag utnyttjas för allt från höftleder och fästelement för silikonproteser till hörapparater. 2011 fick Brånemark priset European Inventor Award i kategorin Lifetime achievement av det europeiska patentverket. Men processen från uppfinning till berömmelse var tidvis turbulent – både i medicinskt och ekonomiskt perspektiv.
|
|
| 2. |
- Mešić, Nedžad, 1983-
(författare)
-
Framing solidarity in the unionisation of undocumented migrant workers
- 2017
-
Ingår i: Reimagineering the nation. - Bern : Peter Lang Publishing Group. - 9783631715185 - 9783631715208 - 9783631715192 ; , s. 303-325
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter explores the capacity of two Swedish trade union initiatives, SAC Syndicalists and LO-TCO centre, to extend solidarity to undocumented migrant workers. The author asks what solidarity linkages have been established since the shift of millennia and what obstacles encountered in forging solidarity between workers with strong versus weak legal status. He illuminates the emergence of a transformative form of solidarity, which may open for protection of new groups of disadvantaged workers.
|
|
| 3. |
- Behrendt Jonsson, Britta, 1973-
(författare)
-
The Solvency II Capital Requirement for Insurance Groups : On the Tension Between Regulatory Law and Company Law
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal Since 2016, supervision of insurance undertakings in the European Union has been based on the Solvency II legal framework. Insurance undertakings that are part of an insurance group must be sufficiently capitalized both at company level and at group level. For the calculation of the group solvency capital requirement, insurance groups are regarded as if they were a single economic entity, whereas company and insolvency law apply a legal entity perspective and focus on each single company that is part of a group. The underlying expectation that excess own funds within a group will be used to support a group undertaking in financial difficulties is not reflected by a corresponding legal obligation.This tension between regulatory and company law is discussed in the thesis. The rules on the calculation of the group solvency requirement and the eligibility of own funds at group level are analyzed against the background of German and Swedish company law and possible solutions to align the two areas of law are discussed de lege lata and de lege ferenda. Despite the full harmonization approach of the Solvency II Directive and the aim of reaching supervisory convergence throughout the EU, the study reveals differences in the application of Solvency II in Germany and Sweden.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Biszczanik, Kamila, 1984-
(författare)
-
Fängelsets historia
- 2018. - 1
-
Ingår i: Kriminalvården. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125787 ; , s. 19-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Schiratzki, Johanna, 1963-, et al.
(författare)
-
Redress in Context : The Swedish Redress Scheme forhistorical abuse of children incare – re-introducing inquisitorial procedure?
- 2019
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - Stockholm : Juridiska fakulteten, Stockholms universitet. - 2000-6500. ; :21-22, s. 97-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Lag (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall tillkom för att ge ekonomisk ersättning till den som i samband med vården utsatts för övergrepp eller försummelser av allvarlig art när personen varit omhändertagen för samhällsvård, under tidsperioden den 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980. En särskild nämnd, Ersättningsnämnden, inrättades för att under åren 2013–2016 pröva om en sökande var berättigad till schablonbeloppet om 250 000 kr. Den svenska processen har väckt uppmärksamhet bl.a. p.g.a. den stora andelen avslag och de komplexa kriterierna för ersättning. I artikeln presenteras resultaten från ett tvärvetenskapligt historiskt-rättsvetenskapligt forskningsprojekt: Gränserför upprättelse: välfärdsstatens historiska ansvar i upprättelseprocesser riktade till offer för vanvård i fosterhem och barnhem. I fokus är glappet mellan den politiska avsikten, att skapa ett rättssäkert system för en generös ersättning, och utfallet av den rättsliga processen, som innebar att majoriteten av de sökande nekades ersättning. Förklaringen, menar författarna, står åtminstone delvisatt finna i en sammanblandning av olika processformer och rättsprinciper. Detta kan relateras till en ojämn ansvarsfördelning mellan lagfarna ledamötermed expertis från allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol.Framställningen tar avstamp i socialrättsligt reglerade förhållanden och spänner sedan över skadeståndsrätt, förvaltningsrätt, processrätt, barnrätt och mänskligarättigheter.
|
|
| 7. |
- Bjurström, Erling, 1949-
(författare)
-
Det moderna smakspelet : Tid, smak, mode
- 2016. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mot slutet av 1600-talet växte det fram ett nytt modernt sätt att se på och förhålla sig till smak. Detta är författarens utgångspunkt för förståelsen av det moderna smakspelet, vars utveckling och omvandlingar följs upp från 1700-talet fram till nutiden. Smaken analyseras från denna utgångspunkt som ett spel, vars föränderliga regler kartläggs och ställs i relation till det mänskliga omdömet och förståelsen av mänsklig praxis. Boken består av tre delar, en inledande essä kring tid, rytm och estetik, en omfattande mittdel där smakspelet dissekeras ur en rad olika infallsvinklar och en avslutande essä där en unik händelse i modets historia analyseras: när hattmodet gick i graven som mass- och konfektionsmode på 1960-talet.
|
|
| 8. |
- Holgersson, Stefan, 1967-
(författare)
-
Justitieministern: “Sätta hårt mot hårt” : en studie av polisens användning av våld och förmåga att hantera konflikter
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport skulle kunna fylla en uppgift liknande en haveriutredning angående polisers förmåga att hantera konflikter och använda våld. När det gäller haveriutredningar, till exempel inom flygfarten väljer man att lyfta fram en situation som har gått fel och inte att studera alla lyckade landningar. I och med att fokus är på förbättringsbehov kan det finnas en risk att någon drar slutsatsen att övergrepp och otillåten våldsanvändning bland polispersonal är ett omfattande problem. Så är inte fallet. Det finns väldigt många bra poliser som mestadels gör bra ingripanden. Det hade gått att skriva en rapport om dessa ingripanden, men det finns en anledning att haveriutredningar inom flygfarten försöker lokalisera orsaker till problem och inte fokusera på bra landningar. Syftet med denna rapport är att komma tillrätta med problem och utveckla polisverksamheten. Därför är fokus på förbättringsbehov.Utbildning av poliser i konflikthantering och våldsanvändningI konfliktsituationer är det betydelsefullt att poliser har en god förmåga att kommunicera och om så behövs, en hög förmåga att bruka våld på ett väl avvägt sätt. Dessutom måste poliser ofta under stress fatta beslut med ett bristfälligt beslutsunderlag.Det förhållandevis nya konceptet POLKON (polisiär konflikthantering) lyfts i rapporten fram som ett stort steg i rätt riktning vad gäller polisens hantering av konflikter och användning av våld. Det framgår dock att det finns stora brister inom detta utbildningsområde. Det gäller både grundutbildning och fortbildning. Ett flertal av polisutbildningens praktiska moment skulle snarare kunna definieras som ett ”prova-på-tillfälle” än som övningar som syftar till att befästa kunskaperna. Exempelvis genomför en polisstudent i genomsnitt under hela sin utbildning en mörkerskjutning trots att de flesta skjutningarna inträffar under dåliga ljusförhållanden.Skjutträning är många gånger statisk för att klara av ett kompetensprov som inte är anpassat efter de krav som finns på hur poliserna ska agera i verkligheten. Det finns till exempel inget moment under kompetensprovet som handlar om att göra en bedömning om huruvida polis ska skjuta eller ej i en viss situation. Inte heller att skjuta ett varningsskott eller att skjuta i benet. Om en polis skjuter ett varningsskott eller träffar i benet under kompetensprovet får han eller hon underkänt. Övningar i taktisk reträtt förekommer sällan eller aldrig. Liksom träning att söka skydd framför att verka med vapnet och att deeskalera en situation. Både grund och fortbildningen brister även när det gäller andra typer av våldsanvändning. Det har bland annat vid intervjuer framförts att det är ett glapp/tomrum mellan de tekniker som övas för att hantera en relativt lugn person till de tekniker som övas för att kunna agera i ”värstascenarier”.En av de allvarligaste utbildningsbristerna i polisers konflikthantering är att praktiska moment i att öva kommunikation är så få att det inte finns förutsättningar att bygga upp en professionell kommunikationsförmåga i konfliktsituationer. Istället styr polisernas tidigare erfarenheter och personliga egenskaper denna förmåga. Att personer med en liten livserfarenhet rekryteras är därför ett problem i sammanhanget.Trots att nyutexaminerade poliser behöver utveckla ett antal förmågor har fortbildningen bara ambitionsnivån att utbildningen ska upprätthålla deras kunskap. I praktiken når man inte ens upp till detta mål. Polismyndigheten är beredd att frångå den absolut minsta mängd årlig fortbildning som myndigheten själva angett som nödvändig för att polispersonal ska upprätthålla en acceptabel kunskapsnivå inom ett område som man uttrycker är avgörande för polisers arbetsmiljö, medborgarnas rättssäkerhet och Polismyndighetens trovärdighet. Polismyndighetens hantering av utbildningsfrågor kan sammanfattas på det sätt en instruktör i polisiär konflikthantering gjorde: ”Det är fullkomligt vansinnigt”.Bristande kritisk reflektion och ett fokus på att presentera tilltalande bilder av verksamheten Ett problem i sammanhanget är att polisen har en låg förmåga att ta till sig av kritik och stora brister i att reflektera kritiskt kring sin egen del i situationer som uppkommit. Polismyndigheten är långt ifrån att vara en lärande organisation. I rapporten framgår att Polismyndigheten har en förkärlek till att skylla på externa faktorer för att förklara ett skeende och att stor kraft läggs på att presentera tilltalande bilder av verksamheten. Även om ett sådant förfaringssätt kan ge ett gott intryck av polisen, vilket ur vissa aspekter är positivt, undertrycker det ett behov av förändring (se t.ex. Holgersson och Wieslander, 2017; Holgersson, 2018b). Denna omständighet finns anledning att vara medveten om när Polismyndigheten hänvisar till framtida aktiviteter som exempelvis en utbildningsinsats eller ny inriktning på polisernas utbildning i polisiär konflikthantering. Man bör fästa samma tilltro till denna typ av budskap från Polismyndighetens sida som till information från ett kommersiellt företags marknadsavdelning (inom polisen kallad kommunikationsavdelning) som gör reklam för en produkt, där vare sig högsta ledning, kvalitetsansvarig, ansvarig för inköps- eller marknadsavdelningen behöver ta ansvar för om produkten inte lever upp till det som utlovats. Den som riskerar bli straffad om produkten visar sig vara farlig är den som arbetat i kassan och sålt produkten.Rekryteringsprocessen och att hantera signaler om olämpligt beteendeDet finns indikationer på att rekryteringsprocessen av poliser har brister. Frågetecken finns kring utformningen och utfallet av den inledande rekryteringsprocessen. Vidare har individer fått anställning som polis trots att tydliga signaler kommit under utbildningstiden på att de inte är lämpliga. Många som intervjuats har uppgett att det finns indikationer på att kravet på att få ett visst antal poliser har gjort att kvantitet går före kvalitet. Eftersom ett felaktigt beteende från en enskild polis kan få stora konsekvenser anges detta förhållande som problematiskt.Stor vikt fästs vid att en juridisk process ska visa om ett agerande från polisens sida var korrekt eller ej. Det gör det svårare för Polismyndigheten att komma tillrätta med olämpliga individer och olämpligt beteende. Det är olyckligt när polisers handlingsutrymme definieras som att det är acceptabelt att agera på ett visst sätt så länge inte en juridisk prövning leder till en fällande dom. Problemet är att det kan ha begåtts juridiska fel som är så stora att det borde ha lett till en fällande dom, men att polisens Avdelning för särskilda utredningar (SU) gjort ett dåligt arbete. Det kan ha begåtts juridiska fel som borde lett till en fällande dom, men att detta är svårt att bevisa (även när utredningsprocessen skötts på ett bra sätt). Det kan även ha begåtts fel som inte är av den arten att de ens ska leda till åtal.Flygbranschen har valt en annan väg och delvis frångått att straffa enskilda. Till exempel genom att man i flera länder, bland annat Sverige, har gjort det möjligt för anställda att rapportera fel som de själva har begått utan att löpa risk att lagföras. Målet är istället att snabbt identifiera och rätta till säkerhetsproblem (se t.ex. Brandel, 2002). Polismyndighetens nuvarande förhållningsätt innebär i normalfallet försvar och inte att försöka få fram vilka lärdomar som kan dras av en händelse. Ett problem i sammanhanget är polisers anmälningsskyldighet. Får polis kännedom om brott som hör under allmänt åtal ska det rapporteras enligt polislagen. Här behövs en förändring som inte ligger inom Polismyndighetens beslutsmandat för att skapa bättre förutsättningar för att den ska bli något som skulle kunna betecknas som en lärande organisation.Hårda tag som lösningenEn viss problematik kan ha olika orsaker som kan kräva olika åtgärder. Att mer eller mindre slentrianmässigt hävda att hårda tag är lösningen kan få motsatta effekter. Att agera på ett hårt sätt som inte är genomtänkt ökar risken för en polarisering, där förtroende och tillit till polisen och andra samhällsinstitutioner kan minska i vissa grupper. Att poliser i sin externa kommunikation om sitt arbete använder ord som ”utplåna”, ”neutraliserad” och ”anfall” kan ge intryck av att polisen är en stridande part i något som närmast kan liknas vid ett krig. Att måla upp polisen som en stridande part kan öka risken för angrepp mot poliser och även påverka hur polispersonalens agerar i vissa områden och mot vissa grupperingar. En ond cirkel kan uppstå.När polisen har utsatts för angrepp hävdar Polismyndigheten ofta att det är ett kvitto på att polisen har skapat ett tryck mot rätt personer och grupperingar. Angreppen tolkas inte sällan som att det finns anledning att öka trycket ytterligare. Att ensidigt tolka angreppen som ett bevis på lyckat polisarbete kan vara problematiskt om andra orsaker helt eller delvis ligger bakom angreppen. Att poliserna blir ”tuffare” kan få en motsatt effekt, förvärra en situation och exempelvis stärka gängidentiteten i löst sammansatta gäng. En genomgång av olika yttranden från Polismyndigheten visar att myndigheten ofta framställer sig själv som ett offer. Avsaknaden av kritisk reflektion kring att polisen faktiskt kan ha varit en medaktör till att en problematik har uppstått är tydlig i många fall. Hur strategiskt är det exempelvis att Polismyndigheten har upprättat en lista på särskilt utsatta områden när problemen verkar skilja sig åt mycket både i omfattning och i karaktär? Genom polisens definition finns en risk för stigmatisering och att det kan uppfattas finnas en likn
|
|
| 9. |
- Hydén, Margareta
(författare)
-
What Social Networks Do in the Aftermath of Domestic Violence
- 2015
-
Ingår i: British Journal of Criminology. - Oxford : Oxford University Press. - 0007-0955 .- 1464-3529. ; 55:6, s. 1040-1057
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Claims that domestic violence is best deemed a ‘hidden crime’ tend to equate being hidden with non-disclosure to social services, the police or other criminal justice professionals. However, the social worlds of domestic violence victims are much more intricate than this. Family, relatives, friends and neighbours usually form the immediate social world of domestic violence. They can be regarded as a ‘response network’ that may be mobilized in the aftermath of domestic violence. This article focuses on the analysis of three women’s narratives about what happened in their social networks in the aftermath of violence. In all three cases, the culturally based understanding of how to deal with unacceptable behaviour in the social network constituted a framework for the response action. The analysis shows how social networks can be both responsible enough to intervene in the violence and responsive enough to recognize how the violence affects women and their children.
|
|
| 10. |
- Lundberg, Anna, et al.
(författare)
-
Struggles over human rights in local government : the case of access to education for undocumented youth in Malmö, Sweden
- 2017
-
Ingår i: Critical Policy Studies. - : Taylor & Francis. - 1946-0171 .- 1946-018X. ; 11:2, s. 146-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article elaborates on struggles over the inclusion and exclusion of undocumented children and young people in the Swedish school system. Through conducting an in-depth case study on the issue of access to school in the city of Malmö in Sweden, our analysis demonstrates how the right to education for undocumented migrant children is subject to a process of struggle between divergent discourses on children’s human rights. Internal debates at the city level of governance are identified around, for example, whether the police could be denied access to schools or if contradictory messages from various authorities might lead to a legitimacy problem. Other questions are the registration of grades when the children concerned are reluctant to be put into a register due to the risks involved; and if fictitious names could be used on class lists that police officers can request. As the article shows, these local struggles are an expression of tensions between different levels of governance that are also affected by the migration control regime, as regards rights for children who are residing irregularly. In that respect, there is a struggle over the appropriate legalistic discourse – as in, to which level should it make reference. However, actors contesting a restrictive interpretation of the right to education also make substantial use of, what we call here, an ‘experiential’ discourse – that is, drawing upon the everyday experiences and feelings of those whose rights are in question. Struggles at the local governance level also have relevance for exploring substantial parts of the broader political context in which the human rights of undocumented migrants are (de)contested.
|
|
