| 1. |
- Dahlberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Democracy in context: using a distributional semantic model to study differences in the usage of democracy across languages and countries
- 2020
-
Ingår i: Zeitschrift fur Vergleichende Politikwissenschaft. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1865-2646 .- 1865-2654. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Cross-cultural survey research rests upon the assumption that if survey features are kept constant, data will remain comparable across languages, cultures and countries. Yet translating concepts across languages, cultures and political contexts is complicated by linguistic, cultural, normative or institutional discrepancies. Such discrepancies are particularly relevant for complex political concepts such as democracy, where the literature on political support has revealed significant cross-cultural differences in people's attitudes toward democracy. Recognizing that language, culture and other socio-political variables affect survey results has often been equated with giving up on comparative research and many survey researchers have consequently chosen to simply ignore the issue of comparability and measurement equivalence across languages, cultures and countries. This paper contributes to the debate, using a distributional semantic lexicon, which is a statistical model measuring co-occurrence statistics in large text data. The method is motivated by structuralist meaning theory, stating that words with similar meanings tend to occur in similar contexts, and that contexts shape and define the meanings of words. Compared to other methodological approaches aimed at identifying and measuring cross-cultural discrepancies, this approach enables us to systematically analyze how the concept of democracy is used in its natural habitat. Collecting geo-tagged language data from news and social online source documents this paper descriptively explores varieties in meanings of democracy across a substantial number of languages and countries, and maps ways in which democracy is used among online populations and regions worldwide.
|
|
| 2. |
- Karlsson, Rikard, Universitetslektor, 1984-
(författare)
-
Den digitala statsförvaltningen : rättsliga förutsättningar för automatiserade beslut, profilering och AI
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - Stockholm. - 0015-8585. ; :1, s. 51-80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Den ökade digitaliseringen av samhället påverkar även den offentliga förvaltningen. Syftet med digitaliseringen av offentlig sektor är inte sällan att göra den mer tillgänglig och effektiv, till exempel genom att öka graden av automation vid ärendehandläggning och beslutsfattande. I syfte att effektivisera en ärendeprocess kan en myndighet insamla uppgifter från andra myndigheter och enskilda och på grundval av dessa uppgifter fatta automatiserade beslut. Vid automatiserade beslut tar ingen enskild befattningshavare aktivt del i beslutsfattandet. Ett automatiserat beslut kan föregås av profilering. Profilering skulle kunna beskrivas som ett förfarande som bygger på en serie statistiska slutsatser. Profilering används ofta för att göra förutsägelser om personer, genom att med hjälp av uppgifter från olika källor sluta sig till något om en enskild person grundat på statistiskt likartade kvaliteter hos andra personer. Automatiserat beslutsfattande, med eller utan profilering, kommer med all sannolikhet att få en ökad betydelse inom den offentliga förvaltningen. Syftet med denna artikel är att utreda och analysera de rättsliga förutsättningarna för statliga förvaltningsmyndigheter att fatta automatiserade beslut som inbegriper profilering. En fråga som diskuteras i artikeln är huruvida förvaltningslagen (2017:900) lever upp till dataskyddsförordningens krav på lämpliga skyddsåtgärder.
|
|
| 3. |
- Karlsson, Rikard, Universitetslektor, 1984-
(författare)
-
En värld i kris : Statsförvaltningens digitalisering – rättsliga förutsättningar för automatiserade beslut, profilering och AI
- 2020
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Coronasituationen har påskyndat digitaliseringen av samhället. Den ökade digitaliseringen påverkar även den offentliga förvaltningen. Syftet med digitaliseringen av offentlig sektor är inte sällan att göra den mer tillgänglig och effektiv, till exempel genom att öka graden av automation vid ärendehandläggning och beslutsfattande. I syfte att effektivisera en ärendeprocess kan en myndighet insamla uppgifter från andra myndigheter och enskilda och på grundval av dessa uppgifter fatta automatiserade beslut. Vid automatiserade beslut tar ingen enskild befattningshavare aktivt del i beslutsfattandet. Ett automatiserat beslut kan föregås av profilering. Profilering skulle kunna beskrivas som ett förfarande som bygger på en serie statistiska slutsatser. Profilering används ofta för att göra förutsägelser om personer, genom att med hjälp av uppgifter från olika källor sluta sig till något om en enskild person grundat på statistiskt likartade kvaliteter hos andra personer. Automatiserat beslutsfattande, med eller utan profilering, kommer med all sannolikhet att få en ökad betydelse inom den offentliga förvaltningen. Inte sällan sägs att juridiken utgör ett hinder för digitaliseringen av offentlig sektor. I offentliga utredningar påtalas ofta att det råder en osäkerhet kring vilka rättsliga förutsättningar som föreligger när det gäller en övergång till förfaranden där stora datamängder används i förening med AI och anknytande maskininlärda algoritmer. Syftet med detta föredrag är att belysa rättsliga problem och utmaningar som myndigheter står inför när de ska övergå till automatiserade beslutsprocesser som inbegriper profilering, det vill säga automatiserade beslut som helt utgår ifrån en automatiserad bedömning av personliga egenskaper.
|
|
| 4. |
- Lindahl Toftegaard, Eva
(författare)
-
Anställdas bisysslor kan innebära en risk vid upphandling
- 2020
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vissa typer av bisysslor ökar risken för intresekonflikter och jäv. Arbetsgivare bör kontrollera anställdas bisysslor och ta tällning till om de är förenliga med anställningen. Avtal bör upprättas med konsulter för att minska risken för intressekonflikter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lindahl Toftegaard, Eva
(författare)
-
Offentlig upphandling : LOU och upphandlingsprocessen
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken ger en gedigen översikt av det regelverk och de principer som styr offentlig upphandling och bidrar till en praktisk förståelse för LOU och upphandlingsprocessen. Här behandlas frågor både före, under och efter själva upphandlingsförfarandet, inklusive kontraktsfrågor,leverantörsperspektivet och upphandlingsstrategier.Även sekretess, jäv, intressekonflikter och korruption berörs. Frågeställningarna illustreras med ett stort antal relevanta och användbara rättsfall.
|
|
| 7. |
- Lindahl Toftegaard, Eva
(författare)
-
Upphandling och idéburen välfärd - analys
- 2020
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I utrednigen Idéburen välfärd (SOU 2019:56) behandlas frågan om vilken roll idéburna aktörer kan ha i välfärden. Utredningen lägger fram lagförslag på olika områden, bland annat upphandlingsområdet. Förslagen påverkar LOU men sträcker sig längre än så. Eva Lindahl Toftegaard, universitetsadjunkt vid Mittuniversitetet sammanfattar utredningen.
|
|
| 8. |
- Smith, Troy, et al.
(författare)
-
Defining Cybercrime in Terms of Routine Activity and Spatial Distribution : Issues and Concerns
- 2020
-
Ingår i: International Journal of Cyber Criminology. - : K. Jaishankar. - 0974-2891. ; 14:2, s. 433-459
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- For the last twenty years, there has been an increase in literature on cybercrime due to growing awareness of its impact and economic cost. This literature is filled with debate by authors over the correlation between what has been dubbed cybercrime and ‘terrestrial crime’. Some have claimed that although cybercrime may be a new and distinctive form of crime in principal, it remains essentially like traditional crime. This argument suggests that traditional offenders have merely adjusted their tactics to utilize the advantages that cyberspace offers. However, other scholars argue that the uniqueness of the cyber environment creates key differences between cybercrimes and traditional crimes. These discrepancies can affect the applicability of general criminological theories previously used to explain terrestrial crimes. This research aims to identify the theoretical concerns surrounding the applicability of the Routine Activity Theory (RAT) of crime in cyberspace, highlighting the practical issues related to such application. Prior to this, the present study seeks to define “cybercrime”, as well as provide a comprehensive description of RAT, emphasizing on the correlation between these two concepts.
|
|
| 9. |
- Von Krogh, Torbjörn, 1948-
(författare)
-
Går PO och PON i takt?
- 2020
-
Ingår i: Ord och rätt. - Visby : Eddy.se. - 9789188929099
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
