| 1. |
- Henrikson, Ann-Sofie, 1969-, et al.
(författare)
-
Skuldsaneringslagarna : nu och i framtiden
- 2020
-
Ingår i: Vänbok till Mikael Mellqvist. - Stockholm : Jure. - 9789172238053 ; , s. 51-67
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, 1971-, et al.
(författare)
-
Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen
- 2020
-
Ingår i: Svensk Juristtidning. - : Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning. - 0039-6591. ; :5, s. 429-452
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I januari 2020 avgjorde Högsta domstolen det s.k. Girjasmålet, där rätten att upplåta småviltsjakt och fiske i fjällområdena prövats. Stridigheter om huruvida det är staten eller samebyn som har rätt att göra sådana upplåtelser har pågått i decennier och har inte gått att lösa politiskt. I artikeln analyseras domen och vilka konsekvenser den får; domens längd och komplexitet motiverar en längre rättsfallsanalys. Det konstateras att domen klargör viktiga förhållanden såsom att samiska markrättigheter upparbetats genom urminnes hävd och att ILO:s konvention nr 169 om urfolks rättigheter i delar är bindande även om den inte har ratificerats. Domen innebär att en betydande rättsutveckling skett inom det samerättsliga området.
|
|
| 3. |
- Brännström, Malin, 1973-
(författare)
-
The enhanced role of archaeological and historical research in court proceedings about Saami land rights
- 2020
-
Ingår i: Monographs of the Archaeological Society of Finland. - Helsingfors. - 1799-862X .- 1799-8611. ; 9, s. 177-188
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Within Swedish law, Saami land rights have been highly controversial since early in the 20th century. In case law, Saami land rights have been placed in the historical context, since it has been established that they are based on long-standing land use. This conclusion puts historical use of land at the very center of any judicial assessment. Herein, two lawsuits about Saami land rights, in which archeology has been used to validate pre-historic and historic land use are compared: the Härjedalen Case, initiated in 1991 and relating to winter grazing rights, and the Girjas Case about hunting and fishing rights. This article describes how archaeological and historical material has been interpreted within the lawsuits and analyzes the impact on the legal assessments. The comparison illustrates how it can be problematic to use archaeological arguments in court proceedings. Nevertheless, it is concluded that archaeology, as part of wider interdisciplinary research, may contribute with knowledge about past land use, thus allowing the understanding of Saami land rights to evolve. Furthermore, how researchers within archeologyand other disciplines could respond to the fact that the results of their work might be used outside academia and within the very different environment of judicial proceedings is discussed.
|
|
| 4. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Att bli jurist : råd för att lyckas och trivas på juristutbildningen
- 2020
-
Ingår i: Vänbok till Ulf Israelsson. - Umeå : Juridiska institutionen, Umeå universitet. - 9789178553174 ; , s. 25-41
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ulf Israelsson, mångårig studierektor, medarbetare och juridiska institutionens primus motor, vet vad som krävs för att bli en bra jurist. Ulf har, bland mycket annat, bidragit till juristutbildningens kvalitetsarbete genom att utföra enkäter med studenter som tagit examen. I enkäten som genomfördes 2018 kommenterade en tidigare student att "[d]et var 4,5 fantastiska år där jag lärde mig otroligt mycket". Det är naturligtvis tillfredställande för alla oss som undervisar på juristprogrammet när en student är nöjd med sin utbildning, men det viktiga är den senare delen av citatet. Att bli jurist kräver mycket arbete. Nio terminers hårt arbete kommer också att förändra de som börjar programmet. Vissa går så långt som att hävda att många juriststudenter upplever en intellektuell pånyttfödelse under första året på utbildningen. Det är inte möjligt att i detta sammanhang beskriva alla de utmaningar som studenter på juristprogrammet kommer att möta, men vi har identifierat tre centrala aspekter som alla juriststudenter måste förhålla sig till. Studenterna måste för det första lära sig att prata som en jurist, för det andra att arbeta som en jurist och för det tredje att hantera andra juriststudenter. Det kommer inte att vara enkelt, men vi lovar att det är värt det.
|
|
| 5. |
- Derlén, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Konstitutionell rätt
- 2020. - 2
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I turbulenta tider, då grundläggande rättigheter och begränsningar för maktutövning utmanas, ökar betydelsen av de gränser som den konstitutionella rätten ställer upp för utövandet av offentlig makt. Samtidigt blir det konstitutionellrättsliga läget allt mer komplext, inte minst på grund av europarättens inflytande.Konstitutionell rätt behandlar den konstitutionella rättens tre centrala teman: maktdelning och andra förutsättningar för utövande av offentlig makt, skyddet för grundläggande rättigheter samt rättsligt genomdrivande av konstitutionellrättsliga normer. Utifrån dessa tre teman behandlar författarna konstitutionella bestämmelser med ursprung i svensk nationell rätt, EU-rätten och Europakonventionen om mänskliga rättigheter.Boken är anpassad för att kunna användas som lärobok på juristutbildningen, men riktar sig också till en bredare publik. Konstitutionell rätt är relevant läsning för såväl erfarna jurister som läsare som är intresserade av konstitutionella frågor mer allmänt. Denna andra upplaga är påtagligt omarbetad och utvidgad.
|
|
| 6. |
- Edström, Örjan, 1952-
(författare)
-
Medbestämmandelagen : en kommentar
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken behandlar MBL:s regler om förhandlingar, kollektivavtal, medbestämmande, stridsåtgärder, medling och tvistelösning m.m. Rättsläget redogörs för med hänvisningar till lagens förarbeten, litteraturen och ett stort antal rättsfall. Olika tolknings- och tillämpningsproblem klaras ut. Dessutom berörs viktigare kollektivavtal på området.I anslutning till MBL:s regler behandlas även MBL:s tillämpning på den offentliga sektorn och den inverkan som främst EU-rätten och Europakonventionen har på tillämpningen av MBL.I slutet av boken finns ett sak- och rättsfallsregister samt hänvisningar till litteratur på området.
|
|
| 7. |
- Enarsson, Therese, 1984-, et al.
(författare)
-
Att undervisa i underbyggande rätt
- 2020
-
Ingår i: Vänbok till Ulf Israelsson. - Umeå : Juridiska institutionen, Umeå universitet. - 9789178553174 ; , s. 63-73
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Enqvist, Lena, Juris doktor, 1984-
(författare)
-
Den arbetslöse under kontroll : Rättssäkerhetsaspekter på Arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas kontroll och utredning av rätt till arbetslöshetsersättning
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :4, s. 589-611
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I fokus för denna artikel står Arbetsförmedlingens och a-kassornas olika roller i, respektive ansvar för, kontrollen och utredningen av rätt till arbetslöshetsersättning. Den särskilda inriktningen är Arbetsförmedlingens ansvar att uppmärksamma och underrätta a kassorna om omständigheter som kan påverka rätten till ersättning, å ena sidan, samt a kassornas skyldighet att tillse att beslutsunderlaget är tillräckligt, å andra sidan. I artikeln visas att ansvarsfördelningens utformning medför att de formellt separata ansvaren blir strukturellt sammanlänkade i ärendehanteringen på ett sätt som fragmenterar maktutövningen och kan försämra förutsebarheten från den arbetslöses perspektiv – samt att detta riskerar att påverka i vilken utsträckning det är den arbetslöse som får stå risken för en bristfällig utredning vid prövningen av rätten till ersättning.
|
|
| 9. |
- Enqvist, Lena, Juris doktor, 1984-
(författare)
-
HFD 2020 ref. 11. Rätt till omprövning i socialförsäkringsbalken
- 2020
-
Ingår i: Förvaltningsrättslig Tidskrift. - 0015-8585. ; :4, s. 713-720
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I HFD 2020 ref. 11, har Högsta förvaltningsdomstolen prövat om Försäkringskassan– sedan den ändrat ett avvisningsbeslut genom omprövning ochprövat en ansökan i sak – är skyldig att ompröva det sistnämnda beslutet.Domstolen fastslog att 113 kap. 7 § socialförsäkringsbalken, SFB, föreskriveren omprövningsskyldighet i dessa fall, och har tagit avgörande hänsyn tillatt bestämmelsen enligt motiven ska innebära att den enskilde har rätt att fåsamma fråga prövad två gånger. I kommentaren analyseras avgörandet utifrån att domstolen har därmed markerat att tyngdpunkten i ärendehandläggningen ska ligga hos förvaltningen.
|
|
| 10. |
- Enqvist, Lena, 1984-, et al.
(författare)
-
Mellan stolarna och utanför systemen : en rättsvetenskaplig analys av begreppen arbetsförmåga och arbetsförhet i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna
- 2020
-
Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift. - : Santérus Academic Press Sweden. - 2000-6500. ; :25-26, s. 9-35
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Sweden, unlike for example Norway, problems associated with people "falling between the cracks" and ending up outside the welfare systems has not led to extensive restructuring of the social insurance system. Instead, in many cases, cooperation between authorities and responsible actors is emphasized as a means to prevent social and economic exclusion. Since 2008, cutbacks in Swedish sickness benefits has increased the proportion of job seekers with weak ties to the labour market, thus also increasing the number of individuals potentially subject to such cooperation. However, our study shows that those denied of sickness benefits, as the Social Security Agency considered them capable of working, will not in all cases be eligible for unemployment benefits. One reason is that different work ability concepts apply, where the assessment of the right to sickness benefits is characterized by the purpose to insure those unable to work due to sickness, whilst the corresponding assessment in the unemployment insurance is characterized by the purpose to insure those who are able to work. It also shows that a clear assessment of the overlap between these respective work ability concepts is made difficult, especially due to unclarities regarding what constitutes work ability in the unemployment insurance. Therefore, the design of the insurance systems affects the potential to reduce exclusion through cooperation, and poses challenges to legal security for those in transition between the systems and to a well-informed management of insurance policies.
|
|
