| 1. |
- Edwardsson, Eva
(författare)
-
Fri rörlighet för välfärd : Rättsutvecklingen gällande den fria rörligheten för sjukvårdstjänster
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Enligt EG-rätten skall det råda fri rörlighet för tjänster. Sjuk- och hälsovård är sådana tjänster som omfattas av den fria rörligheten. Om allmän sjukvård i Sverige tidigare har uppfattats mer som en skyldighet för landstingen, har EG-rätten medfört att möjligheten att under vissa förutsättningar få vård i andra EU-länder utgör en rättighet för dem som är bosatta i Sverige.Rättsläget i EG-rätten är idag ganska klart. I fråga om sjukvård eller tand-vård som tillhandahålls utanför sjukhus kan en person som är bosatt i Sverige välja om den vill att vården skall utföras i Sverige eller i ett annat EU- eller EES-land. Förutsättningen är att det rör sig om vård som ges av den allmänna sjukvården i Sverige. Svenska myndigheter får ersätta utländska vårdgivare och patienten betalar endast sådana kostnader som den skulle ha betalat i Sve-rige.För vård på sjukhus har EG-domstolen godkänt att patienter får resa utom-lands för vård endast efter tillstånd från den egna staten eller försäkringskassa. Sådana tillstånd måste dock beviljas om patienten inte kan få vården eller minst lika effektiv vård i tid i den egna medlemsstaten. Sverige har ännu inte infört ett förhandstillståndssystem, men det finns planer på detta. När ett så-dant system införs, ökar myndigheternas möjligheter att avslå begäran om att få vård utomlands. Därmed begränsas svenska patienters möjligheter att söka sig till andra EU-länder. Samtidigt begränsas ovissheten om ersättning kom-mer att medges eller inte. De ekonomiska transaktionerna kring vården utom-lands behöver inte längre skötas av de enskilda patienter som får tillstånd.I den mån vårdens kringkostnader, som kostnad för resa, logi, att patienten behöver stöd av en medföljande etc. ersätts vid vårdresor inom Sverige, gäller i princip att sådana kostnader också skall ersättas när patienten reser utom-lands. Det skall råda likabehandling mellan patienter som får vård inom Sveri-ge och svenska patienter som får vård i andra EU-länder.EG-rätten innebär ett förändringstryck på svensk sjukvård. Vård skall i EU-länderna ges efter behov och inte efter betalningsförmåga. För att alla skall kunna få vård efter behov krävs någon form av kollektiv finansiering. I och med att EG-rätten gör det möjligt för enskilda patienter att ta med sig skatte-pengar utomlands utan att själva behöva betala annat än svenska patientavgif-ter, uppstår ett finansiellt utflöde. Om väldigt många patienter gör bruk av den fria rörligheten, skulle det kunna leda till dåliga finanser för sjukvården. Erfa-renheterna visar att det trots allt är ganska få patienter som verkligen söker vård utomlands. Den svenska sjukvården kan också möta ett eventuellt pati-entutflöde genom att erbjuda effektiv vård i tid i Sverige och förbättra vårdens tillgänglighet.Sammantaget kan inte rättsutvecklingen inom EU sägas utgöra ett hot mot den europeiska sociala modellen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Hult, Daniel, 1983-
(författare)
-
Fjärrvärmelagens disposivitet i förhållande till näringsidkare
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lagstiftaren har ansett att den rådande situationen på fjärrvärmemarknaden inte är godtagbar av den anledningen att det ansetts att fjärrvärmeföretagen generellt sett intar en allt för dominerande ställning gentemot sina kunder. För att motverka detta och i syfte att öka förtroendet för fjärrvärmebranschen antogs fjärrvärmelag (2008:263) (fjärrvärmelagen) som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syfte med det här arbetet har varit att undersöka om de civilrättsliga bestämmelserna i fjärrvärmelagen är tvingande i avtalsförhållanden mellan fjärrvärmeföretag och näringsidkande fjärrvärmekunder. Varken fjärrvärmelagen i sig eller dess förarbeten ger något direkt och otvetydigt svar på frågan och av den anledningen har en djupare analys av frågan varit nödvändig. Genom att sätta bestämmelserna i relation till fjärrvärmelagens överordnade syfte har framkommit att de är dispositiva i avtalsrelationer mellan fjärrvärmeföretag och näringsidkande fjärrvärmekunder. Detta konstaterande gäller dock endast bestämmelsernas formella status. När bestämmelsernas reella effekter har analyserats har det visat sig att bestämmelsernas dispositiva karaktär inskränks på olika sätt. Tillsynsmyndigheten som instiftats i samband med att fjärrvärmelagen trädde i kraft har bland annat till uppgift att tillse att lagens civilrättsliga bestämmelser följs. Denna uppgift har visat sig motverka de civilrättsliga bestämmelsernas dispositiva karaktär. Vidare har påvisats att bestämmelserna kan – men inte måste – få tvingande karaktär genom de generella avtalsrättsliga och marknadsrättsliga avtalslagarna. Detta ger anledning till att benämna bestämmelserna så som halvtvingande, snarare än dispositiva. Min övergripande slutsats är att fjärrvärmelagens utformning och effekter avseende de civilrättsliga bestämmelserna har skapat ett osäkert rättsläge både för fjärrvärmeföretagen och de näringsidkande fjärrvärmekunderna – något som går stick i stäv med lagens överordnade syfte. Mitt förslag till alternativ lösning är att fjärrvärmekunderna –framför allt de näringsidkande kunderna – organiserar sig på motsvarande vis som fjärrvärmeföretagen är organiserade genom Svensk Fjärrvärme AB. Dessa båda organisationer skulle ha möjlighet att utforma egna branschavtal sig emellan av karaktären agreed documents. Sådana gemensamt utformade avtal skulle enligt mig ha goda chanser att accepteras av både fjärrvärmeföretag och fjärrvärmekunder som skäliga och balanserade med effekten att förtroendet för fjärrvärmebranschen skulle stärkas utan statligt ingripande genom lagstiftning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
