| 1. |
- Knezevic, Zlatana, 1984-
(författare)
-
A Cry for Care But not Justice : Embodied Vulnerabilities and the Moral Economy of Child Welfare
- 2020
-
Ingår i: Affilia. - : SAGE Publications. - 0886-1099 .- 1552-3020. ; 35:2, s. 231-245
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study explores the pivotal role of the body for political recognition and rights claims in child welfare "moral" interventions. I examine how the bodily figures in child welfare assessments, linking these manifestations to the concept of the moral economy of care. A sample of assessment reports from a Swedish municipality, all addressing violations of children's bodies or integrity, are used as empirical material. I show how the psychosomatically suffering child is being best "heard" as vulnerable. I also argue that such a moral economy of care silences children's accounts of gendered and racial injustices. Furthermore, racialized moral divides are indicated when assessments of different child bodies are considered. A concluding remark points to need for a child welfare moral economy of social justice that responds to structural intersecting injustices in childhoods, including to those of a racialized child welfare and its individualized and symptom-oriented services.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Alfonsson, Johan, 1985-
(författare)
-
Arv, miljö eller både och? : En kritisk realistisk kritik av heritabilitetsmetodiken
- 2022
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 59:1-2, s. 127-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heredity, environment, or both? A critical realistic critique of the heritability methodologyWith heritability methodology researchers using twin studies, and during recent year also DNA studies, have claimed that heredity plays a crucial role in explaining social outcomes. Explaining what causes social outcomes is a strive to explain how reality is constituted, and is thus an ontological question. The purpose of this article is to examine the unspoken ontological assumptions in heritability studies from a critical realistic perspective. First I’ll explain the basics of the heritability methodology, the twin methodology and DNA studies that measure heritability, then I’ll describe the previous criticism of these studies. Thereafter I’ll argue that the heritability studies do not examine the actual causes of social events, but rather that the measures are driven by other underlying mechanisms, which thus are the ones possessing the generative power to influence social outcomes. Against this background, I argue that the studies commit the fallacy of misplaced concreteness and the epistemic fallacy. In conclusion, I argue that concrete social phenomena should be understood as an interplay between different generative mechanisms.
|
|
| 4. |
- Berg, Martin, 1977-, et al.
(författare)
-
Digital sociologi : Att undervisa i sociologi under en pandemi
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:4, s. 467-482
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Vi bad fyra sociologikollegor, verksamma vid olika svenska lärosäten, att svara på några frågor utifrån sina erfarenheter som lärare, utbildningssamordnare och forskare. I texten reflekterar de medverkande över sina undervisningserfarenheter. De förhåller sig till specifika kurser, exempelvis en masterskurs om befintliga och framtida medieteknologiers sociala, ekonomiska, kulturella samt tekniska uttryck och förutsättningar (Martin Berg) eller kurser i utbildningssociologi och vid lärarutbildningarna(Ida Lidegran). I Ulrika Schmauchs och Glenn Sjöstrands fall knyts reflektionernaäven till mer allmänna erfarenheter av undervisning på olika kurser, på olika program och vid olika fakulteter. Zhanna Kravchenko i Sociologisk Forsknings redaktion anordnade och modererade samtalet.
|
|
| 5. |
- Boström, Magnus, 1972-
(författare)
-
Social relations and challenges to consuming less in a mass consumption society
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:4, s. 383-406
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increasing numbers of people in welfare societies express worries about their ecological footprint. Some make efforts to significantly reduce their consumption. Because people have been socialized into a society of mass/excess consumption, there are great challenges. How can someone learn to downsize when society incessantly compels her to continue with mass consumption habits? This article demonstrates, theoretically and empirically, how social relations, within a societal context of mass consumption, shape the conditions for transforming lifestyles to reduce consumption. It contributes to sociology as well as a growing interdisciplinary literature on reduced consumption by focusing specifically on challenges related to social relations. The study uses a qualitative approach and an interview study of 24 people in Sweden making significant efforts to reduce their consumption. Findings – both perceived challenges and creative ways of coping with them – are related to four analytical themes: (1) the intersection of everyday rituals and consumption; (2) the norms and normality of mass consumption; (3) social comparison and status consumption; and (4) social and community support for reducing consumption.
|
|
| 6. |
- Danielsson, Erna, 1954-, et al.
(författare)
-
Sociologiska perspektiv på coronakrisen : Fyra sociologer om samhällets reaktion på covid-19
- 2020
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Annelöv : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 57:1, s. 67-76
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociologisk Forskning bad fyra sociologer i Sverige att svara på några korta frågor om coronapandemin och vårt samhälles hantering av den.Deras tidigare forskning har på olika sätt berört olika frågor såsom socialmedicin och medicinsk kunskapsproduktion, sociala nätverks betydelse för smittspridning, samhällets hantering av kriser och risker, genusaspekter av samhällskriser samt dynamiken mellan expertis, politiker och medborgare i beslutsfattande och debatter kring frågor där expertkunskap är centralt. Utifrån svaren på frågorna redigerade tidskriftens redaktörer en sammanhängande text, som de fyra forskarna sedan kunde ändra och göra tillägg i. Resultatet är en gemensam text som påminner om ett samtal. Den slutliga texten färdigställdes den 8 april 2020 .De fyra medverkande forskarna är Erna Danielsson, docent i sociologi vid Mittuni-versitetet och föreståndare för Risk and Crisis Research Centre (RCR), som forskar om samhällets krishantering vid såväl vardagskriser som större händelser och specifikt genus och krishantering; Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som genomförde sitt postdoktorprojekt på dåvarande Smittskyddsinstitutet tillsammans med nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell och i dag bedriver forskning om hur människors kontaktnätverk påverkar spridningsdynamik; Shai Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning om medicinsk kunskapsproduktion, läkemedelsindustrin, epidemiologi och folkhälsa; samt Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat om miljörelaterade risker och kriser samt om hur demokrati och deltagande förstås i anslutning till expertfrågor.
|
|
| 7. |
- Edlund, Jonas, et al.
(författare)
-
Att bedriva sociologisk forskning i en tid av byråkratiserad etikprövning
- 2022
-
Ingår i: Sociologisk Forskning. - Huddinge : Sociologisk Forskning, Swedish Sociological Association. - 2002-066X .- 0038-0342. ; 58:4, s. 455-466
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige är ett få länder i världen som reglerar forskningsetik i lag. Men vad händer när en enhetlig lagstiftning inte har hänsyn till olika forskningsdiscipliners särart, och forskningsetiken formaliseras i ämnesövergripande förordningar? Den formella process som etikprövning av forskning har utvecklats till kan innebära en utmaning för möjligheten att bedriva sociologisk forskning, både vad gäller anpassning till en byråkratisk diskurs och i kontakten med respondenter.Det här samtalet baseras på ett seminariesamtal som organiserades av sociologiämnet på Södertörns högskola den 17 november 2021, där Jonas Edlund, professor i sociologi vid Umeå universitet, Sara Eldén docent och lektor i sociologi vid Lunds universitet och David Wästerfors, professor i sociologi vid Lunds universitet deltog. En av tidskriftens redaktörer, Lena Sohl, var moderator.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Frödin, Olle, et al.
(författare)
-
Transnationalism, integration och etnisk organisering : En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling
- 2021
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 58:3, s. 311-338
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transnationalism, integration and ethnic organizations. A study of Swedish ethnic organizations in light of the transnationalization of civil society.This article explores the activities of Swedish ethnic organizations. More specifically it explores how this organizational field has changed in light of more wide-ranging transformations of the Swedish civil society. The article is based on a study of the annual reports of ethnic organizations (N=52) that received a grant from the Swedish Agency for Youth and Civil Society (MUCF) in 2017, as well as 17 interviews with representatives of the said organizations. The study found indications of both path-dependent continuity and change. The ethnic organizations had maintained a longstanding focus on cultural activities of various kinds. Moreover, the influence of the study associations (studieförbund), and thus, the popular movement model (folkrörelsemodellen), was still substantial. In terms of change, in order to promote integration, some organizations appear to have taken on the role of service-producer, primarily to help members to navigate in relation to various Swedish public authorities. In addition, the study found that some ethnic organizations had become involved in new types of transnational governance networks with Swedish authorities, sending states, transnational migrant organizations and aid organizations. There are also indications of a “transnationalization” of opinion formation-activities in that some of them are aimed at a broader, international audience.
|
|
| 10. |
- Hallonsten, Olof
(författare)
-
Järnburen smids på nytt : Ett klassiskt sociologiskt perspektiv på new public management och dess konsekvenser
- 2022
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Huddinge : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 59:1-2, s. 31-53
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The iron cage reforged. A classical sociological perspective on New public management and its consequences.New public management (NPM) is a prevalent feature of current sociological study of work life and society, but attempts to give the concept theoretical consistency are scarce. In this article, NPM is placed in a longer historical perspective that includes the rationalization and “disenchantment” of modern society. The impact of NPM on work life and society is discussed with the help of classical sociological theory that characterizes society as composed of value spheres with internal lawful autonomy (Eigengesetzlichkeit). This idea originated with Max Weber and was developed within sociological functionalism, and by Jürgen Habermas. In this article it is used together with latter-day critique against the management of professional activities that partly conflicts with the particularity of professions, which can also be understood as Eigengesetzlichkeit. By applying this framework, the article discusses the conflict that arises when NPM meets society’s value spheres, especially professions. The ambition is to explore the potential of using classical sociological theory to analyze a contemporaneous and controversial subject.
|
|
