| 1. |
- Linke, Sebastian, 1974, et al.
(författare)
-
More than just a carding system: Labour implications of the EU’s illegal, unreported and unregulated (IUU) fishing policy in Thailand
- 2021
-
Ingår i: Marine Policy. - : Elsevier BV. - 0308-597X. ; 127
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Globally, the EU plays a leading role in combating Illegal, unreported and unregulated (IUU) fishing activities. Specifically, the EU exercises normative power to influence regulatory strategies and governing frameworks in third countries. In 2015, the EU issued Thailand a yellow card, indicating that economic sanctions would be implemented unless IUU fishing practices were eliminated. Concurrently, revelations about ‘modern slavery’ in Thailand's fishing industry had received international attention, through media and NGOs, exposing slavery-like practices among migrant fishworkers. Conventionally, the EU IUU policy addresses only issues of catch and environmental sustainability. This paper explores how an initial bilateral dialogue was bifurcated into two dialogues: a Fishery Dialogue and a Labour Dialogue. Drawing on semi-structured interviews with involved actors, expert opinions, field-visits and secondary documents, we ask: How were labour issues integrated into the bilateral dialogue, and what consequences emerged from the IUU policy for Thai fisheries management? Tracing the bilateral dialogue between EU and Thai governments, we argue that Thailand's fisheries reform was a result of both fisheries’ sustainability concerns and the kind of labour rights valued by the EU. Our Normative Power Europe approach shows how norms of labour rights shaped the reform through policies and implementation. We maintain that this unique case-study reveals how the EU incorporates a broad-based normative approach that goes beyond catch sustainability.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(författare)
-
Regntunga skyar – inledningskapitel
- 2020
-
Ingår i: 978-91-89673-47-2. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 11-24
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Det finns ett före och ett efter. Ett före, som var världen såsom vi kände den innan den stora stormens härjningar drog in över land. Ett efter, som vi ännu inte vet hur det kommer att te sig. Någonstans däremellan en skärseld av osäkerhet, oro och trevande försök att hitta nya förhållningssätt. Det var nog få som kunnat föreställa sig att det var så det nya årtiondet skulle börja; att förödel-sen av en viruspandemi så tvärt skulle stänga gränser och sätta stopp för den fria rörligheten, att så många verksamheter och arbetstillfällen skulle gå förlorade, att en av de viktigaste uppmaningarna skulle vara att hålla social distansering.Så här en bit in på 2020, kan det nästan vara svårt att föreställa sig vad det var som låg i fokus under 2010-talets sista år, vilka de politiska trätomålen var, vad vi pratade om och vad vi egentligen tyckte. En blick i det gångna årets nyhetsbevak-ning visar en dagordning med fokus på Europaparlamentsvalet, brexitförhandlingar, klimatförändringar, gängkriminalitet och skjutningar. Det är mot bakgrund av denna verklighet som årets forskarantologi från SOM-institutet har fått sitt namn:Regntunga skyar. Titeln knyter an till de nya orosmoln och konfliktlinjer som vi kunnat skönja i det svenska samhället vid 2010-talets slut. Det svenska partiland-skapet har befunnit sig i en omstruktureringens tidevarv, där den politiska kartan successivt ritas om. Vänster och höger är inte längre den givna blockindelningen, snarare kan skymtas konturer av ett nytt, konservativt block. Kulturella värderingar har fått en allt viktigare betydelse, där frågor om identitet, globalisering, kultur och gränsdragning av nationalstatens ansvarsområden är centrala. Prognoser för hur de politiska vindarna blåser låter sig inte lätteligen göras.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dahlström, Carl, 1972, et al.
(författare)
-
Bureaucracy and Quality of Government
- 2021
-
Ingår i: In Monika Bauhr, Andreas Bågenholm, Marcia Grimes and Bo Rothstein (eds.), The Oxford Handbook of Quality of Government. Oxford: Oxford University Press.. - : Oxford University Press. - 9780198858218
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
- Dahlström, Carl, 1972, et al.
(författare)
-
Partisan Procurement. Contracting with the United States Federal Government, 2003-2015
- 2021
-
Ingår i: American Journal of Political Science. - : Wiley. - 0092-5853 .- 1540-5907. ; 65:3, s. 652-669
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The U.S. federal government spends huge sums buying goods and services from outside of the public sector. Given the sums involved, strategic government purchasing can have electoral consequences. In this article, we suggest that more politicized agencies show favoritism to businesses in key electoral constituencies and to firms connected to political parties. We evaluate these claims using new data on U.S. government contracts from 2003 to 2015. We find that executive departments, particularly more politicized department‐wide offices, are the most likely to have contracts characterized by noncompetitive procedures and outcomes, indicating favoritism. Politically responsive agencies—but only those—give out more noncompetitive contracts in battleground states. We also observe greater turnover in firms receiving government contracts after a party change in the White House, but only in the more politicized agencies. We conclude that agency designs that limit appointee representation in procurement decisions reduce political favoritism.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Skoog, Louise, 1984
(författare)
-
Where did the party conflicts go? How horizontal specialisation in political systems affect party conflicts
- 2021
-
Ingår i: Politics & Policy. - : Wiley. - 1555-5623 .- 1747-1346. ; 49:2, s. 390-413
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article shows that political conflicts are expressed in different arenas and between different actors depending on the degree of horizontal specialisation in a political system. In political organisations with a low degree of horizontal specialisation, more issues are depoliticised and the discretion of the administration increases. One factor that spurs political conflicts is prioritisation between policy fields, rather than within fields. The study is based on an analysis of minutes from assembly meetings as well as interviews with leading local politicians and chief executive officers in three Swedish municipalities.
|
|
| 8. |
- Bager, Simon L., et al.
(författare)
-
Eighty-six EU policy options for reducing imported deforestation
- 2021
-
Ingår i: One Earth. - : Elsevier BV. - 2590-3322 .- 2590-3330. ; 4:2, s. 289-306
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Despite the importance of tropical forest conservation in achieving global sustainability goals and the key role of forest-risk commodity trade in driving deforestation, consumer country policy options for reducing imported deforestation have received limited scholarly attention. Drawing on gray literature and a European Commission public consultation, we identify 86 policy options for the European Union to address deforestation. We assess the political feasibility and map the “theory of change” (TOC)—the causal chain through which the policies address deforestation—for each of these policy options, identifying a trade-off between feasibility and potential impacts: information-based and cooperative policies, which dominate our sample, typically exhibit high feasibility, but mostly lack convincing TOCs, while more stringent regulatory and market-based policy options generally have lower feasibility. We propose three principles for overcoming the feasibility-impact dilemma: (1) build policies on proven TOCs, (2) use policy mixes, and (3) work with key stakeholders, supply chains, and regions. Images of distressed orangutans in Indonesia and forest fires in Brazil have increased public awareness of deforestation across the globe. Still, deforestation continues more or less unabated, driven by demand for forest-risk commodities, such as palm, soy, cocoa, and beef. What can the European Union (EU) and other consumer regions do to address this problem? Here we present 86 policy options for the EU to address tropical deforestation, identified through a review of gray literature and EU stakeholder consultation responses. Analyzing these, we show that policy options that are politically feasible policies tend to have a weaker theory of change—the causal chain through which the policies address deforestation—setting up a trade-off between feasibility and impact. However, there are exceptions, such as mandatory due diligence, which show potential impact and appear politically feasible. Through policy mixing and working with key stakeholders, supply chains, and producer regions, these barriers can be overcome. Images of distressed orangutans in Indonesia and forest fires in Brazil have increased public awareness of deforestation. Still, deforestation continues unabated, driven by demand for forest-risk commodities, such as palm and soy. Here, we present 86 policy options for the EU to reduce imported deforestation. We identify a trade-off between policy feasibility and potential impact. Mixing different policies and working with key stakeholders, supply chains, and producer regions can help overcome this trade-off.
|
|
| 9. |
- Cras, Patrik, et al.
(författare)
-
Att sätta fokus på landsbygder : del 2: Lärdomar från kommuner och regioner
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den nationella landsbygdspolitiken pekar ut vikten av landsbygdsperspektiv i offentlig sektor. I den studie som ligger till grund för denna rapport har vi undersökt vad detta kan innebära på kommunal och regional nivå. Strukturer för att aktivt bedöma och försöka påverka utfallet av all typ av politik generellt utifrån dess inverkan på landsbygder kan kallas integrering av landsbygdsperspektivet, eller landsbygdsintegrering. Den konkreta bedömningen av om, och i så fall hur, landsbygden utgör en relevant dimension i en specifik politisk fråga kallar vi landsbygdsbedömning. I rapporten har vi fokus på de kommunala och regionala företrädarnas erfarenheter av hur landsbygdsintegrering kan organiseras som praktik.Syftet med rapporten är att beskriva landsbygdsintegrering som praktik på kommunal och regional nivå, samt lyfta fram lärdomar som kan bidra till förståelsen av landsbygdsintegrering i offentlig verksamhet generellt. Studien är baserad dels på kvalitativa intervjuer med 40 företrädare för kommuner och regioner (tjänstepersoner och politiker), dels på analyser av kommunala och regionala landsbygdspolitiska dokument.På kommunal nivå har landsbygdsintegrering kommit att kallas landsbygdssäkring medan regionerna utvecklar hållbarhetsbedömning som paraplybegrepp där territoriella/geografiska perspektiv eller platsperspektiv pekas ut som en del av flera vid bedömningen. I rapporten konstateras att förekommande landsbygdsbedömningar skiljer sig åt i två dimensioner. Dels gällande bredden i analysen, dels gällande formen av territoriellt fokus.Rapporten redogör även för hur de kommunala och regionala företrädarna uppfattar betydelsen av andra typer av strukturer och arbetssätt inom organisationen som kan samverka med strukturerna för landsbygdsbedömning. Vi lyfter betydelsen av landsbygdsinriktat dialogarbete, politisk förankring av landsbygdsperspektiven samt förvaltningssamordning.Rapportens övergripande slutsatser presenteras i form av en diskussion om ett antal identifierade principfrågor gällande hur landsbygdsintegrering kan utformas, samt i form av en tankefigur som illustrerar variationer i kunskapsgrunden för landsbygdsbedömningar. Vi finner stor variation gällande hur olika tjänstepersoner kombinerar vetenskaplig kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap och politiska bedömningar som underlag för landsbygdsbedömningar. De utrycker dock närmast samstämmigt att en betydande utmaning gällande att göra landsbygdsbedömningar är att finna relevant kunskapsunderlag som belyser geografiska dimensioner. Landsbygdsbedömningar kan dock inte reduceras till en fråga om kunskap. Flera informanter uttrycker att rutiner för landsbygdsbedömning tenderar att bli tandlösa utan politiskt tryck för en viss landsbygdspolitisk ambitionsnivå, det vill säga landsbygdsbedömningar kräver också landsbygdspolitiska målsättningar. I slutänden är landsbygdsbedömningen en politisk bedömning.
|
|
| 10. |
- Funck, Elin K., Docent, 1979-, et al.
(författare)
-
Handbok för systematiska litteratur- och dokumentstudier inom samhällsvetenskapen
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport syftar till att inspirera studenter (och forskare) att pröva på att använda systematiska litteratur- och dokumentstudier i sina uppsatser. Rapportens struktur följer en generell arbetsprocess för en uppsats som använder dessa metoder. Faser som planering, genomförande och sammanställning av studier beskrivs och problematiseras. I rapporten exemplifieras och konkretiseras de metodologiska diskussionerna med syften, frågeställningar, teoretiska inramningar, resultatbeskrivningar och analyser hämtade från såväl studenters uppsatser som vår egen forskning. En viktig del i rapporten är synliggörandet av studenters egna röster och åsikter. Tidigare studenter har bjudits in att för att reflektera över sitt arbete med litteratur- eller dokumentstudier. Studenternas reflektioner har vävts in löpande i rapporten, men redovisas också separat i ett eget kapitel.
|
|
