SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;hsvcat:4"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Lantbruksvetenskap

  • Resultat 1-4 av 4
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Nilsson, Kerstin (författare)
  • To work or not to work in an extended working Life
  • 2013
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In most of the industrialised world, the proportion of older and retired people in the population is continuously increasing. This will have budgetary implications for maintaining the welfare state, because the active working section of the population must fund the non-active and old population. Aim: The overall aim of this thesis was to obtain knowledge about older workers’ work and life situation in association with their planning and decision to retire from working life. Method: The thesis includes one qualitative and three quantitative studies conducted in Sweden. Result: Self-rated health was found to be a better measure than diagnosed disease of whether older workers believed they could work until 65 years or beyond. Health seems not to be a general impediment to working in old age if older workers are satisfied with their work situation and have enough time and opportunities to recover from fatigue. In one of Sweden’s most hazardous work environments, older workers were not injured significantly more often than younger workers. Good mental and physical work environment, moderate working pace and working time, and the right competence and possibility for skills development were factors determining whether older workers believed they can extend their working life. Attitude to older workers in the organisation, motivation and work satisfaction were factors determining whether older workers want to extend working life. Health, personal economic incentives, family/leisure pursuits and attitude to pension in society affected both whether people believed they can and wanted to extend their working life. In their final retirement decision, older workers considered: i) their possibility to balance and adapt functional ageing and health to a sustainable work situation; ii) their economic situation; iii) possibilities for social inclusion and coherence; iv) and possibilities for meaningful activities. Whether these requirements were best fulfilled in or outside working life determined the decision to continue working or to retire. Conclusion: If it is desirable for society that people will to extend their working life, both the “can work” and the “want to work” factors need to be met. It is important to provide a good fit inside working life. This requires a focus not only on older workers, but also on organisations and managers in order to provide incentives that keep older workers in the work force.
2.
  • Kollnig, Sarah (författare)
  • The Coloniality of Taste : A political ecology of middle class food practices in a Bolivian city
  • 2018
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Staden Cochabamba kallas för “Bolivias kulinariska huvudstad”. Många kulinariska traditioner och kulturer möts där. Den här avhandlingen handlar om hur den vardagliga matkulturen är en del av reproduktionen av historiska ojämlikheter mellan olika delar av befolkningen, särskild mellan ursprungsbefolkningen och befolkningen som betraktar sig som ”västerländsk”. Avhandlingen utgörs av en inledande del (”kappa”) och tre artiklar.Jag analyserar maten som ett symboliskt och materiellt fenomen och knyter därmed samman matproduktion och –konsumtion. Det grundläggande perspektivet är kritisk realism, såsom utvecklat av Roy Bhaskar. Det är ett ramverk som bidrar till förståelsen av sambandet mellan det symboliska och det kroppsliga och ekologiska. Perspektivet innebär också att betrakta det vardagliga som resultatet av djupare mekanismer och strukturer.Den empiriska analysen tar sin utgångspunkt i det faktum att konsumtionen av industriellt producerat kycklingkött har ökat markant i Bolivia de senaste åren. Jag betonar de ekologiska och hälsorelaterade effekterna av denna utveckling, en utveckling som inte påverkar alla delar av befolkningen på samma vis. Analysen visar också att den ökade konsumtionen av kyckling är en del av mer övergripande sociala, kulturella och gastronomiska förändringar i Bolivia.Jag analyserar också den priviligierade medelklassens konsumtionsmönster och visar på hur matkonsumtionen är en del av en historisk önskan om att skapa socialt och kulturellt avstånd till de som kallas ”indigenas”, ursprungsbefolkningen. Reproduktionen av dessa ojämlikheter tar sig olika uttryck, såsom i segregationen mellan grupper när man äter ute eller i de priviligierades negativa syn på marknadsförsäljarna, speciellt de som betraktas som en del av ursprungsbefolkningen. Jag argumenterar i avhandlingen att matkulturen visar att koloniala sociala mönster inte försvann i och med att den formella kolonialismen tog slut. En analys av matproduktion och –konsumtion i Bolivia idag visar att 1) vissa dominanta matpreferenser (såsom att äta kyckling) överförs till mindre priviligierade delar av befolkningen; 2) vissa delar av ursprungsfolkens kultur (till exempel produkter såsom quinoa) appropieras av mäktiga aktörer; och 3) att endast vissa delar av befolkningen tillåts ta del av de mer priviligierade gruppernas konsumtionsvanor. Den här logiken kallar jag för ”smakens kolonialitet”. Avslutningsvis föreslår jag ett nytt sätt att tänka kring matkulturen i Cochabamba - att aktivt använda matkulturen som ett sätt att prata om och om möjligt gå bortom historiskt villkorade ojämlikheter.
3.
  • Paju, Martin, 1956- (författare)
  • Hälsingegården i omvandling en studie av världsarvsprocessen i Hälsingland
  • 2016
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Under våren 2012 väntade ett stort antal människor runt om i landet på ett besked som bekräftade att ett antal jordbruksfastigheter och kulturmiljöer, i Gävleborgs län skulle kunde klassas som världsunika och föras upp på listan över världsarv. En lista vars innehåll styrs av konventionen om skydd av världens kultur- och naturarv, världsarvskonventionen, som är ett av FN-organet Unescos normativa instrument på natur- och kulturområdet.I avhandlingen beskrivs och diskuteras processer och förhandlingar som uppstod i samband med att nomineringen av dessa fastigheter genomfördes. Ett samlande begrepp för denna agrara byggnadstradition är hälsingegårdarna. Med stöd från olika projektaktiviteter skapade enskilda personer, ideella organisationer och myndigheter uppmärksamhet kring gårdarnas kulturvärden. Studien visar på att arbetet med nomineringen till världsarvslistan blir grund för förhandlingar om definitionsrättigheter och positioner i ett socialt fält och att bruk och förvaltning av ett kulturkapital som hälsingegårdarna sker inom ramen för särskilda sociala ordningar.Världsarvsarbetet i Gävleborgs län visar på två olika styrkepositioner. En utvecklingsorienterad där besöksnäringens aktörer, med världsarv som en del av en regionalpolitisk agenda antas kunna driva en ekonomisk utveckling. Här fanns också en position orienterad kring bevarande, där kulturvärden anses utgöra ett symboliskt kapital som inte kan underkastas instrumentella krav. De sociala fält inom vilket aktörerna söker positionera sig är i många stycken formade av formella regelverk som hävdas av en nationell och internationell kulturmiljövård.Diskussioner kring landsbygdens förändringspotential är ofta inriktade på näringslivets utveckling och när världsarvsfrågan i Gävleborg initierades såg många aktörer detta som en möjlighet att artikulera sina ståndpunkter för hälsingegårdarnas och världsarvets roll för regionens ekonomiska framtid.Exemplet hälsingegårdarna visar hur lokal mobilisering kan utvecklas i samband med en världsarvsnominering, där enskilda och organiserade aktörer på lokal och regional nivå möter en förvaltningskultur som för fram och bevakar byråkratiska och formella aspekter på världsarvet.Hälsingegårdarna kom att utvecklas till ett viktigt verktyg för att organisera regionens utvecklingsintressen och blev en konfliktfylld symbol i samspelet mellan deltagande aktörer där varje enskild gård har en egen, unik karriär, som privatbostad, som produktionsenhet eller som en del av besöksindustrin.
  •  
4.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-4 av 4
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy