SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;lar1:(hh)"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Högskolan i Halmstad

  • Resultat 1-10 av 14
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Berg, Martin, 1977- (författare)
  • Självets garderobiär: självreflexiva genuslekar och queer socialpsykologi
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Det övergripande syftet med föreliggande studie är tudelat. För det första syftar den till att på teoretisk väg etablera en dialog mellan queerteoretisk och socialpsykologisk teoribildning om aktörer och aktörsskap med utgångspunkt i en kritisk läsning av Judith Butler och George Herbert Mead. För det andra syftar den till att på empirisk väg utveckla och fördjupa denna dialog i syfte att demonstrera och resonera kring de möjligheter som uppstår i spänningen mellan dessa teoretiska perspektiv. På detta sätt är avsikten att föra ett bidrag till såväl den queer- och genusteoretiska debatten som dess socialpsykologiska motsvarighet. Ambitionen är att detta sammantaget kan utgöra ett ramverk i vilket möjligheterna med en queer socialpsykologi skisseras. I jämförelsen mellan dessa teoretiska perspektiv fokuseras på frågan om hur människor antas bli till som aktörer och under vilka villkor och genom vilka processer detta äger rum. I centrum för denna diskussion positioneras relationen mellan deras respektive antagande om struktur och aktör samt hur denna relaterar till och förutsätts vara uppburen genom något slags praktik. För det andra diskuteras individens möjlighet att omförhandla sitt förvärvade aktörsskap och genom vilka processer och praktiker detta eventuellt kan göras möjligt. Avhandlingen är uppdelad i fyra delar. Den inledande delen (del 1: Inledande ord) introducerar studiens övergripande bakgrund, teoretiska position, syfte, material och de metodologiska överväganden som har gjorts under forskningsresans gång. Den andra delen (del 2: Teoretiska interventioner) utvecklar i tre kapitel den diskussion om spänningen mellan queerteori och socialpsykologi som påbörjades i avhandlingens första och inledande kapitel. I ett första kapitel fokuseras på Judith Butler för att ringa in och granska några centrala argument och faktorer i hennes tänkande. I ett andra kapitel diskuteras George Herbert Mead för att, i likhet med föregående kapitel, presentera hans övergripande argument och huvudsakliga tankegångar. Avslutningsvis avrundas avhandlingens andra del med ett kapitel som syftar till att summera och utveckla den spänningsrelation som hittas mellan dessa två teoretiker samtidigt som en diskussion förs om de möjligheter en empirisk utveckling av den teoretiska problematiken skulle kunna bidra med. Den teoretiska spänning som lokaliseras mellan Mead och Butler kretsar i första hand kring deras förståelse av relationen mellan aktör och praktik och med utgångspunkt i denna formuleras arbetsbegreppen transaktör och transpraktik som genomgående används i presentationen av det empiriska materialet. Avhandlingens tredje del (del 3: Empiriska nedslag) är i första hand av empirisk karaktär och är uppdelad i två kapitel. I det första av dessa förs en diskussion om hur de självreflexiva genuslekarna inbegriper formulerandet av ett särskilt transgenus och på vad sätt det är möjligt att förstå iscensättandet av genus som en i första hand självkommunikativ praktik. Gradvis demonstreras hur det går att utläsa en önskan om att iscensätta genus tillsammans med andra människor och därför kretsar det följande kapitlet kring en diskussion om betydelsen av social interaktion för detta iscensättande. Med andra ord går det att utläsa en rörelse från självkommunikation till (önskad) social interaktion och detta är ett tema som tydligt ringar in en stor del av den teoretiska problematik som genomsyrar denna studie. I den fjärde och avslutande delen (del 4: Avslutande reflektioner) knyts i tre kapitel de resonemang som hittills har presenterats och diskuterats ihop. Det inledande kapitlet för en teoretiskt orienterad diskussion om den föregående genomgången av det empiriska materialet. I ett därpå följande kapitel fokuseras på olika aspekter av självreflexiva genuslekar i relation till den klädda kroppen för att visa hur den tidigare presenterade praktik- och aktörsproblematiken är avhängig den klädda kroppens genusprägling. I detta sammanhang visas hur det är möjligt att upprätta en relation mellan självets framväxt, subjektivitet och den klädda kroppen. Avslutningsvis förs ett kortfattat resonemang kring avhandlingens huvudsakliga argumentationslinjer och vilka möjligheter ett tänkande inspirerat av queer socialpsykologi för med sig.
2.
  • Eriksson, Helena (författare)
  • Befolkning, samhälle och förändring: Dynamik i Halmstad under fyra decennier
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Förändringar i samhället diskuteras ofta på en aggregerad nivå där det argumenteras för att samhället förändras från ett modernt industrisamhälle till ett postindustriellt samhälle. Genom att studera samhället på en lokal nivå är det möjligt att studera komplexitet och variationer av de aggregerade teorierna kring samhällsförändring, det vill säga studera förändring i ett kontext av tid och plats. Utgångspunkten i denna studie är att analysera förändring i ett lokalsamhälle. Studien är en fallstudie av Halmstad, en kommun på Sveriges västkust, mellan åren 1968 och 2006. Det empiriska materialet består av analyser av demografisk statistik och arbetsmarknadsstatistik där offentlig statistik har används. Dessutom har analyser av officiella och historiska dokument samt intervjuer med personer aktiva i Halmstad gjorts. Tre tidsperioder identifieras i analysen, vilka karaktäriseras av olika mönster i befolkningen. Perioderna karaktäriseras även av förändringar på arbetsmarknaden och i befolkningens sysselsättning. Dessa förändringar analyseras genom samspelet mellan aktörer i lokalsamhället och aktörer och influenser som kommer utifrån. Genom analyser av reflexivitet visas hur förändring och stabilitet influeras av samspelet mellan det nya och det existerande, eller innovation och tradition.
3.
  • Hilding, Lars-Olof, 1963- (författare)
  • "Är det så här vi är". Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter
  • 2011
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingen, baserad på intervjuer med 58 studenter vid tre olika program vid Högskolan i Halmstad, behandlar de skäl olika studentgrupper beskriver för att börja studera, deras upplevelser av mötet med högskolemiljön, och vilken betydelse de en lokal högskola kan ha. Trots olika åtgärder var den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i stort sett oförändrad mellan 1960 och 1990. Under 1990-talet skedde en utjämning, men 1999 kom fortfarande bara 24% av studenterna vid svenska universitet från arbetarklasshem, trots att de utgjorde 35% av hela befolkningen. Studenter med högutbildade föräldrar uppger att de egentligen inte träffar ett aktivt val att börja högre studier, det uppfattas snarare som en naturlig del av vuxenblivandet. Barn från hem utan utbildningstraditioner ger en annan beskrivning. De beskriver valet att utbilda sig som ett val bland flera andra, och att de fått stöd från föräldrarna oavsett vad de valt. För barn till lågutbildade var det ofta fråga om en särskild händelse som gjorde att utbildning blev ett aktuellt alternativ. I studien har det varit möjligt att jämföra hur både klassresenärer och arvtagare beskriver mötet med och vistelsen på högskolan. Båda grupperna beskriver hur de upplever miljön som förvirrande och otrygg. Arvtagarna utvecklar emellertid strategier för att hantera situationen, eftersom den är svårare att ifrågasätta för dessa - utbildningen är ju en naturlig del av vuxenblivandet. Klassresenärerna är däremot mer benägna att ifrågasätta studierna. Klassresenärerna beskriver hur de upplever att de förändras ifråga om språk och förhållningssätt under studierna, männen i mer positiva ordalag, kvinnor med en viss tvehågsenhet.
4.
  • Isaksson, Anna (författare)
  • Att utmana förändringens gränser En studie om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I den här avhandlingen är det övergripande syftet att analysera föreställningar om förändring med utgångspunkt i texter som tagits fram inom ramen för tre utvecklingspartnerskap som finansierades av den Europeiska socialfondens Equal-program 2001-2007. Utvecklingspartnerskapen, som bestod av flera samverkansparter från privat och offentlig sektor, syftade till att utveckla nya metoder och idéer för att motverka diskriminering och all slags ojämlikhet i arbetslivet. Avhandlingen utgår från frågeställningarna: Hur beskrivs de problem som utvecklingspartnerskapen avsåg att motverka? Vad framstår som viktigt att förändra för att diskrimineringen i arbetslivet ska minska? På vilka sätt antas förändringar, som anses leda till minskad diskriminering och ökad jämställdhet och mångfald i arbetslivet, vara möjliga? Vilka motiv framträder bakom visionerna om att skapa ett arbetsliv utan diskriminering? Hur konstrueras kön och andra sociala kategorier och hur inverkar dessa konstruktioner på de föreställningar om förändring som framträder? Med hjälp av teorier om hur samhällets styrformer förändrats ”från government till governance” och teorier om hur kön görs åskådliggörs vad det är för idéer, perspektiv och intressen som karakteriserar förståelsen av förändringar i arbetslivet i de rapporter, filmer, utbildningar och metodböcker med mera som studerats. Utifrån den institutionella etnografin och begrepp som sociala relationer och styrningsrelationer analyseras vidare varför vissa perspektiv och idéer framträder och konsekvenserna av dem. Avhandlingens analys pekar på hur den konsensusbaserade organiseringsformen partnerskap och den politik och de principer som reflekteras i Equal-programmet tillsammans med föreställningar om tillväxt, ledarskap och kön skapar gränser i föreställningarna om förändring. Gränser som i vissa avseenden innebär att samhällets relationer av makt och ojämlikhet – istället för att utmanas – reproduceras. Utifrån studiens resultat poängteras vikten av att ständigt ta utgångspunkt i att identifiera och utmana gränserna för hur det går att tala om förändring eftersom dominerande föreställningar om förändring kan vara ett uttryck för samhällets styrningsrelationer.
5.
  • Nilsén, Åke, 1962-, et al. (författare)
  • "En empirisk vetenskap om duet": om Alfred Schutz bidrag till sociologin
  • 2000
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Denna avhandling behandlar Alfred Schutz (1899-1959) sociologiska ansats, tidigt av honom själv benämnd som en empirisk vetenskap om duet, med fokus på den teori han utarbetade i syfte att förstärka den förstående sociologin. Baserat på metodologiska resonemang om möjligheten att nå en vetenskaplig kunskap om den meningskontext den andre, duet, handlar utifrån fördjupade Schutz den förstående sociologins teoretiska utgångspunkter i Edmund Husserls fenomenologi. Schutz insats inom sociologisk teori har inspirerat till efterföljare, vilka endera har försökt integrera viktiga moment både från den förstående sociologin och en funktionalistiskt anlagd sociologi i sina teoretiska ansatser, eller valt en språklig interaktion som utgångspunkt. Avhandlingen uppmärksammar Schutz bidrag till sociologin både vad gäller egna skrifter och inflytandet på efterföljarna, exemplifierat av Peter Berger & Thomas Luckman, Harold Garfinkel, samt Jürgen Habermas. Syftet är att analysera vilka förtjänster och brister Schutz sociologiska ansats har samt att sätta denna och efterföljarnas ansatser i relation till sociologins metodologiska grunder. Avhandlingen behandlar främst två vetenskapsteoretiska problemställningar som är relaterade till läsningen av Schutz sociologiska ansats samt efterföljarnas ansatser. Den första problemställningen berör förhållandet mellan den teoretiska fördjupning Schutz företar, genom en fenomenologisk analys av vardagslivets verklighet, och den förstående sociologins grunder. Den andra problemställningen berör relationen mellan Schutz och hans efterföljares ansatser och sociologins metodologiska grunder. Avhandlingen är uppdelad i tre delar, där del I behandlar Schutz liv och sociologiska ansats. Del II består av en analys av Schutz bidrag till sociologin och inflytande, med fokus på hans verksamhet inom sociologisk teori. Del III behandlar frågeställningar om sociologisk teori och sociologins metodologiska grunder.
  •  
6.
  • Schmitz, Eva, 1949- (författare)
  • Systerskap som politisk handling. Kvinnors organisering i Sverige 1968 till 1982.
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Den andra vågens kvinnorörelse uppstod i Sverige med Grupp 8 1968 under en växande antikrigsrörelse mot USA:s krig i Vietnam. En ny generation kvinnor gick ut på gatorna och krävde fri abort, gratis daghem, organiserade kampanjer mot kvinnors låga löner och sexuell exploatering. Med denna avhandling försöker jag för det första visa vad som karakteriserar den nya kvinnorörelsen i Sverige från 1968 till början av 1980-talet och vad som händer när kvinnor bestämmer dig för att gå ut och kämpa mot orättvisor ur ett köns och klassperspektiv. För det andra hoppas jag att den ska ge en bättre förståelser för de sociala drivkrafter som kämpade för en förändring av existerande könsrelationer under 1970-talet, parallellt ned det jämställdhetsarbete som bedrevs av olika aktörer i riksdagen. Det var en rörelse som skakade om grundvalarna om kvinnors roll i samhället. En rörelse som jag argumenterar för att den omfattades av såväl ett antal självständiga kvinnogrupper runt om i Sverige som kvinnokollektiven ASAB-städerskor och Algotssömmerskor. Dessa gruppers erfarenheter av kollektiva aktioner och av organisering kan inte marginaliseras menar jag. Jag hoppas vidare att den här studien ska ge ett bredare perspektiv på studier av sociala rörelser och kollektiva handlingar. Det sociala landskapet under 1960 och början av 1970 underlättade uppkomsten av en ny kvinnorörelse. För att en radikalisering ska fördjupas krävs politiska möjligheter och öppningar. För Grupp 8 var det den internationella kontexten ? både antikrigsrörelsen och kvinnorörelsen i USA. Andra öppningar var socialdemokraternas klasspolitik där Grupp 8 såg möjligheter att synliggöra situationen särskilt för de lågavlönade kvinnorna i det kapitalistiska samhället. Grupp 8.s politik riktade sig såväl mot detta system som mot olika regeringar. De patriarkala relationerna avslöjades på alla nivåer i samhället. Möjligheten att frigöra sig själva från en förväntad roll som först och främst hustru och mor blev en utmaning för många kvinnor att gå med i rörelsen. Det övergripande fokus i denna avhandling är kvinnors kollektiva handling och sociala protester. Genom att göra en empirisk undersökning av några kvinnogruppers politiska arbete på olika orter i Sverige och några kvinnors kollektiva aktioner på sina arbetsplatser, fokuserar jag på de kollektiva strategier som rörelsen använder sig av för att utmana kvinnors situation inom såväl produktionen som reproduktionen. Kvinnorörelsen som en viktig social kraft var ett resultat av deras kreativa och aktiva hängivenhet och deras förmåga att mobilisera. Den antihierarkiska och antiauktoritära organiseringsformen inte bara underlättade skapandet av en kvinnosolidaritet utan fördjupade även kvinnors medvetande. Den svenska kvinnorörelsen var en politisk kraft utanför de parlamentariska institutionerna och ska förstås inom ramen för den kontexten. Kvinnoaktivisterna agerade för en politik som låg i den stora majoritetens kvinnors intresse och behov. Här kom de omfattande kollektiva aktionerna i form av demonstrationer, appellmöten kombinerad med tidningsförsäljning och uppvaktningar av kommunpolitiker spela en stor betydelse. Det kollektiva handlandet kan karakteriseras som att få kvinnor medvetna om förtryck och diskriminering. Det gjordes med sensationella paroller och slagord. Jag vill argumentera för att det var dessa utåtriktade aktiviteter av kvinnor på olika orter runt om i Sverige som ledde till ett feministiskt mottagande av kvinnorörelsens krav och idéer långt utanför deras egna medlemsled.
  •  
7.
  • Svensson, Ove, 1945- (författare)
  • Ungdomars spel om pengar. Spelmarknaden, situationen och karriären.
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Spel om pengar har blivit ett utbrett fenomen i Sverige under 1990-talet, med spelbutiker, spelhörnor i varuhusen, spelmaskiner och spel med kort och på roulette på pubar, pizzerior och restauranger, samt spel på Bingo-Lotto hemma i vardagsrummet. Förutom den ökade tillgången till legala spelformer blir det allt vanligare med spel i miljöer och sammanhang där det inte förekom spel tidigare. Konsekvenserna av detta har ännu inte blivit beskrivna och analyserade av spelforskningen. Det är emellertid sannolikt att ungdomar i ökad omfattning involveras i spel redan under de tidiga tonåren. Det huvudsakliga syftet med denna avhandling är att uppmärksamma och diskutera de sociala konsekvenserna av ungdomars ökade tillgång till spel i samhället, och bidra till en ökad förståelse av spelandet bland ungdomar. En kritisk genomgång av forskningslitteraturen kring spel är en viktig del av avhandlingen. Den försöker att organisera begrepp, teorier och forskningsresultat utifrån olika perspektiv och konstruera en handlingsteoretisk tankeram för att förstå ungdomars spelande. Avhandlingen baseras även på empiriska data som samlades in genom nationell undersökning av svenska folkets spelande. Den första fasen av undersökningen utgjordes av en telefonintervju med slumpmässigt urval av befolkningen i ålder 15 till 74 år. Den andra fasen utgjordes av face-to-face intervjuer med samtliga respondenter som hade spelproblem och en matchad kontrollgrupp, sammanlagt 324 individer varav 96 ungdomar. Spelproblem mättes vid den första fasen av undersökningen och sedan efter två år vid den andra fasen med SOGS-R. Avhandlingen uppmärksammar att spelandet blivit en institutionaliserad del av ekonomin och att många intressenter, inklusive staten, idrottsvärlden och föreningslivet blivit beroende av spelintäkter. Begränsningar och åldersrestriktioner sätter gränser för de ungas spelande, men de förhindrar inte spel, och allmänhetens inställning till spel kan närmast beskrivas som ambivalent eller positiv till spel. Ungdomar verkar se introduktionen i spel som en naturlig del av vuxenblivandet och tillägnelsen av vuxna vanor. De flesta ungdomar spelar oavsett ålder, kön eller socioekonomiska förhållanden för nöjes skull. Men omkring fem till tio procent utvecklar ett mer problematiskt spelande med negativa konsekvenser. En tankeram utvecklas i avhandlingen som relaterar de ungas spelande till, 1) personlig bakgrund och levnadsförhållande, 2) spelsituationen och upplevelsen av rummet, tiden och pengar, 3) konsekvenserna av spelandet i form av upplevelser av flow och begäret att upprepa spelhandlingarna, och 4) intentioner med spelandet. Trots lägre involvering i spel är spelproblem tre gånger så vanliga bland ungdomar i åldern 15 till 17 år än bland övriga deltagare i undersökningen. Det framgår dock av avhandlingen att spelproblemen för de flesta ungdomar är av övergående natur, åtminstone när det gäller mindre omfattande spelproblem.
  •  
8.
  • Kindblad, Christopher, 1968- (författare)
  • Gift and Exchange in the Reciprocal Regime of the Miskito on the Atlantic Coast of Nicaragua, 20th Century
  • 2001
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Avhandlingen är en historisk-komparativ analys av en konflikt som har uppstått i Miskito's ekonomiska system under 1900-talet avseende exploateringen av kommunalt ägda resurser. Studien är baserad på empiriskt material insamlat i en Miskito/Creole by på Atlantkusten i Nicaragua på 1990-talet. Under den s k enklavperioden (1860-1960) tjänade Miskito män pengar som lönearbetare vid utländska bolag (bananplantage, skog- och gruvindustri), och sände hem pengar och köpta varor till kvinnor, som arbetade i jordbruk. Vid denna tid var de kommunala resurserna i huvudsak reserverade för självhushållning och matgåvor. Detta tillät en symbolisk omvandling av pengar och köpta varor, som distribuerades i ett bredare nätverk av släktskapsrelaterade kvinnor. Perioden kännetecknas av en relativt stabil samexistens av kortsiktigt utbyte och långsiktig gåva, som fortlöpande hänvisas till som en reciprok regim. Men övergången till den s k kommersiella perioden (1960-) resulterade i en kommersiell exploatering av kommunala resurser, som på allvar började att konkurrera med självhushållning och traditionen med matgåvor på 1970-talet. En motsättning uppstod mellan kortsiktigt utbyte och långsiktig gåva, som hänger samman med en dubbel och motsägelsefull kodning av kommunala resurser. Denna utveckling avbröts på 1980-talet - årtiondet för den Sandinistiska revolutionen - men fortsatte på 1990-talet, då även nya aspekter tillkom pga ökat befolkningstryck, extern exploatering och begränsade möjligheter till lönearbete. Även om den reciproka regimen är hotad av instabiliteter, finns det en marginal för en konfliktuell samexistens av gåva och utbyte, som är potentiellt kreativ för framtiden.
  •  
9.
  •  
10.
  • Ranagården, Lisbeth, 1947- (författare)
  • Lärares lärande om elever : en sociologisk studie av yrkespraktik
  • 2009
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This is a study of how professional teachers’ learning about students takes place in relation to changed requirements and new organisational preconditions. Based on an approach from the theory of professions with inspiration by Lipsky’s concept of street level bureaucrats, it examines which strategies or methods teachers develop in order to cope with the changes. Important points of departure for the study are theories of organisation, professions and knowledge. The three phases that are considered to distinguish professional work – diagnosis, inference, treatment – organise the disposition of the work. The study is empirically based on interviews with primary school teachers, recorded development conversations, and teachers’ written documentation for the latter. The teachers’ own accounts of their learning process, as well as how they interpret what is experienced, form an interpretive and analytical foundation together with analysis of the development conversations. Teachers’ meetings with students usually occur with the entire class as a collective, which makes the teaching profession special. Other professionals normally meet their clients individually. At the same time, teachers are expected to individualise the instruction. The study shows how the organisation creates obstacles by intensifying the teachers’ work. This diminishes the leeway for teachers to work professionally. A recurrent problem for the teachers’ teaching is therefore lack of time. They have to find standardised forms such as the categorising of students. The analyses demonstrate that there is great uncertainty about the measures’ effects, and that teachers do not have enough knowledge. One develops new knowledge by trial and error, and the study points to a need for the teachers’ teaching in and through its practice to be given room to develop. In this context the study discusses teachers’ professional language as a hindrance to professional development. As the study also shows, leeway for conversations is a prerequisite for learning about students. This in turn influences the possibilities of creating good relations. The study discusses teachers’ interest in relation-building from a power perspective and as an important tool for successful instruction. But teachers lack tools for handling certain students who challenge the teaching role, and the analysis reveals deficiencies in both the organisation in the profession. According to the study’s results, teachers do not have support for coping with the changes that were made in the schools. Especially the profession’s social dimensions prove to be a weakness for newly educated teachers, who need continued learning in professional practice, but more experienced teachers also lack tools for being able to individualise the instruction. While the causes are numerous, the bottom line is a scarcity of resources – in terms of time, institutional measures for solving problems, and knowledge about how the problems should be solved.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 14
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy