SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;lar1:(hkr)"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Högskolan Kristianstad

  • Resultat 1-9 av 9
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Jannisa, Gudmund, 1951- (författare)
  • The Crocodile's Tears - East Timor in the Making
  • 1997
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • On 7 December 1975 Indonesian troops invaded the former Portuguese colony of East Timor, which had unilaterally declared itself independent on 28 November the same year. The immediate background to the Indonesian invasion of East Timor was that the old regime in Portugal was overthrown in April 1974, resulting in a decolonisation programme for Portugal's colonies. Immediately after the invasion Indonesia installed a provisional government and now regards East Timor (Timor Timur in Bahasa Indonesia) as the Indonesian Republic's twenty-seventh province. The period 1975-1989 was in East Timor characterised first by war, later by isolation and fear. From 1989, in which year East Timor was opened up for visitors by the Indonesian authorities, resistance against the occupation has been manifested in a multitude of ways, both by those living inside East Timor and among the East Timorese in exile. This was highlighted when, in December 1996, José Ramos Horta and Bishop Carlos Felipe Ximenes Belo were awarded the Nobel Peace Prize for their work in trying to resolve the conflict. The thesis presents the conflict in a historic perspective where the growth of Indonesian and East Timorese nationalisms are seen as two distinct historical processes which are shaped by their respective positions in the pre-colonial maritime trade of Asia, the impact of colonialism (Dutch and Portuguese respectively) and modern history in a global sense, especially from W.W.II onwards. The hypothesis of the study is that there exists among the East Timorese a sense of community feeling which by Benedict Anderson has been called an 'imagined community'. The aim of the thesis is to describe the historical background to the conflict and to establish the factors (historical/ethnic/linguistic etc.) which have led to the formation of this 'imagined community'in the sense that Benedict Anderson discusses this concept. The study ends with a discussion about the possibility to find solutions to the conflict, a possibility which is greatly enhanced by the East Timorese resistance' willingness to take part in 'talks without preconditions' under the auspices of the UN.
  •  
2.
  • Naranjo, Eduardo, 1947- (författare)
  • Den auktoritära staten och ekonomisk utveckling i Chile. Jordbruket under militärregimen 1973-1981
  • 1997
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The aim of this dissertation is to examine the institutional changes which occurred in Chile under the military regime from 1973-1981, and how these changes can be related to subsequent economic development in the country. The empirical material comprises of an investigation of the new economic policy in the agricultural sector, the political process behind this policy and the social and economic changes it led to. The study uses mostly secondary sources; official documents and publications as well as newspaper and journal articles. A number of interviews with civil servants and politicians were also conducted. The reason for choosing the agricultural sector is that precisely this sector has gone through a comprehensive structural transformation and experienced subsequent dynamic growth. The dissertation attempts to show that this institutional change was carried out by what I call an authoritarian developmentalist state, which both makes it possible for a special development oriented elite to strongly influence economic policy and legislation, and acts highly independently in relation to various particular special interest groups in society. First and foremost, the developmentalist state succeeded in neutralizing the old estate-owning class and its rent-seeking behaviour through a policy which favoured entrepreneurship and technical development in agriculture. In this dissertation I try to analyze the new economic policy and the institutional changes which created it. Empirically, this means that I have studied economic policy in the agricultural sector. The primary focus is on how the new economic policy developed and in what respects this has impacted the development of agriculture. Expressed more precisely, I attempt to answer the following question: How can it be that Chile, which for centuries has had a traditional estate form of agriculture supported by the state, so rapidly came to have new effective agricultural businesses which also became successful export enterprises? My answer is, as I try to show in this disssertation, that the military regime's new economic policy led to institutional changes which created entirely new conditions for agricultural production.
  •  
3.
  • Nyberg, Maria, 1977- (författare)
  • Mycket mat, men lite måltider - En studie av arbetsplatsen som måltidsarena
  • 2009
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Många människor tillbringar en stor del av dygnet på en arbetsplats, vilket innebär att det är en plats och en tid inte bara för arbete utan också för sociala relationer samt för mat och dryck. Maten, vare sig det handlar om lunchen klockan tolv, eftermiddagsfikan klockan tre eller chokladbiten under nattskiftet, bidrar till att skapa pauser i arbetet. Arbetsplatsen kan ha tydliga regler för vilka tider och platser som är avsatta för mat och dryck. I andra fall är det upp till den enskilde anställde att arrangera för var, när och med vem som maten ska intas. Många människor arbetar även oregelbundna tider, är knutna till flera fysiska arbetsplatser eller tillhör yrkesgrupper med mobila arbetsplatser, vilket också avspeglas i matvanornas oregelbundenhet i tid och plats. Måltiden är någonting mer än den mat vi äter och på arbetsplatsen är den omringad av speciella förutsättningar när det gäller den mat som finns tillgänglig, de tider och platser som är avsedda för mat och dryck, men också de omgivande sociala relationerna. I denna avhandling studeras måltidens villkor i dagens arbetsliv utifrån studier på ett sjukhus samt ett privat tillverkningsföretag. En tidigare pilotstudie där ett bussbolag samt ett vård- och äldreboende medverkade, har också bidragit med viktigt material till studien. Genom observationer, intervjuer samt en enkätstudie analyseras och problematiseras måltidens förutsättningar och begränsningar för de anställda på arbetsplatserna. Frågeställningarna handlar vidare om hur arbetsplatsernas olika måltidsaktörer, i studien definierade som de anställda, ledningen och matutbudets representanter, värderar och prioriterar mat och måltider. Tidigare måltidsforskning inom de samhällsvetenskapliga disciplinerna har sällan fokuserat på arbetsplatsen och forskning om arbete, arbetsmiljö eller organisationer har inte heller lyft fram måltidens betydelse. I avhandlingen används därför teoretiska perspektiv som hanterar såväl måltid som arbete och tid, vilka diskuteras i relation till arbetsplatsens måltid. Interaktionistiska perspektiv kopplade till tolknings- och meningsskapande processer, och mer specifikt till Goffmans analyser av vardagsnära möten och scenframträdanden, är även centrala, där maten och måltiden analyseras som sociala och kommunikativa verktyg. Arbetsplatsen är en mångfasetterad arena, ofta bestående av olika yrkesgrupper och skilda arbetstider, av män och kvinnor i olika åldrar och med olika etnisk bakgrund, vilket också innebär skilda förutsättningar i relation till måltiden. I studien framträder hur måltiden och dess ”ingredienser” ofta kommer i kläm eller rationaliseras bort på arbetsplatserna, då tiden och platsen för måltiden krymper. Detta innebär ett minskat intresse för och en nedprioritering av arbetstidens måltid. Då det finns konkurrens från familjen och hemmets relationer prioriteras ofta arbetsplatsmåltiden bort, vilket också förstärks av avsaknaden av strategier och engagemang för måltiden bland ledningens- och utbudets aktörer, inte minst för de anställda som arbetar utanför regelbunden dagtid. ”Måltiden” reduceras till att handla om ett ”ätande”, eller ett intag av mat och dryck där inga krav ställs och som präglas av ointresse, bristande planering och låga förväntningar.
  •  
4.
  • Pekkola, Sari, 1958- (författare)
  • Magical Flutes: Music Culture and Music Groups in a Changing Bolivia
  • 1996
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The main part of this dissertation consists of an ethnographic study of three music groups which are part of an urban music movement in Bolivia. I describe the groups Los Masis, Inkallajta and Flor Tani Tani, their experiences and their ideas about music-making. I also summarise their musical activities and give examples of the lyrics in each group's repertoire . My theoretical approach includes a discussion about how to study changing aspects of popular music and society in Bolivia. I propose that Raymond Williams' theory on culture and society and his concepts of dominant, emergent and residual culture are helpful in understanding some questions on cultural transformation and social changes. A social movement theory as developed by Alberto Melucci and others is used to analyse parts of this development as well. The method which I have used is ethnographic fieldwork. This includes participant observation and the case studies as well as the use of documentary materials. Finally, I discuss how musicians produce and reproduce the emergent culture and contribute to the construction of a music movement. The changing role of popular music and the rural-urban connection is taken up and the role of media is discussed. The discovery of a local culture is connected to the given process of globalisation and modernisation. I also take up the issue of 'a new ethnic awakening', which becomes evident through the emergent culture. In this process new definitions of what is Andean and Western are defined by the musicians. The thesis consists of three parts: i) a background to the empirical study (theory, method, historical and social framework), ii) a section about the music movement and urban musicians and, iii) a summary of the music culture and some reflections related to the proposed theoretical approach.
  •  
5.
  • Thelander, Joakim, 1964- (författare)
  • Mutor i det godas tjänst? Biståndsarbetare i samtal om vardaglig korruption
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish I denna avhandling studeras korruption och mutor som i första hand sociala och moraliska, snarare än ekonomiska, fenomen. Vilka beskrivningar och tolkningar ger svenska och danska biståndsarbetare av sina möten med vardaglig korruption? Hur fördömes, ursäktas eller rättfärdigas användandet av mutor? Går det att tala om en etikett för mutor, och hur ser denna i så fall ut? Biståndsarbetarna kan uppleva att de förväntas försvara eller leva upp till antikorruptiva normer. Samtidigt förväntas de genomföra sitt arbete så effektivt som möjligt i länder och regioner som ofta beskrivs som korrumperade. Det empiriska materialet i undersökningen består av intervjuer med svenska, i två fall danska, biståndsarbetare. Sammanlagt gjordes sjutton individuella intervjuer och i en gruppintervju medverkade fyra personer. Åtta av intervjupersonerna var kvinnor och tretton män. Samtliga intervjuer spelades in på band och transkriberades. Bland de intervjuade finns personer med erfarenheter av bistånd från såväl större som mindre organisationer och med olika typer av uppgifter, till exempel som volontär, projektledare, handläggare, regionansvarig och frilansande konsult. Flera regioner är representerade: Östeuropa, Afrika, Asien samt Latinamerika. Med hjälp av diskursanalytiska och socialkonstruktionistiska perspektiv analyseras hur biståndsarbetarna uttrycker sig när de talar om sina möten med korruption - hur deras beskrivningar fungerar retoriskt och hur de är uppbyggda. Biståndsarbetarna talar under intervjuerna om ett antal taktiker för att undvika att behöva använda sig av mutor. Dessa taktiker kan vara interaktiva eller administrativa. Samtidigt kan biståndsarbetarnas beskrivningar av hur de hanterar situationerna och framgångsrikt undviker att muta ses som tillfällen till gynnsamma självpresentationer under intervjuerna. Biståndsarbetarna talar emellertid inte bara om situationer där de med framgång ägnar sig åt undvikanden; de beskriver även tillfällen då de på något sätt blivit involverade i vad som kan vara vardaglig korruption. Dessa beskrivningar analyseras med hjälp av begreppet redovisande förklaringar eller "accounts". Genom att använda sig av ansvarsbefriande och rättfärdigande förklaringar kan handlingarna beskrivas och uppfattas som försvarliga och acceptabla. En annan dimension av hur biståndsarbetarna talar om mutor och korruption handlar om gränsdragningsarbete och kontrasteringar. Korruption är beroende av en social definitionsprocess för att kunna urskiljas som korruption; det är inte något fenomen med objektiva och allmängiltiga egenskaper. En form av gränsdragningsarbete kan till exempel handla om att dra upp gränsen mellan vad som är en gåva och vad som är en muta. I intervjuerna finns även beskrivningar av vad som kan betraktas som "mutans etikett". Mutor är ett socialt område med sina egna etikettskrav, som framför allt präglas av regeln om diskretion. Många forskare har pekat på problemen med att definiera och mäta korruption. Det är därför viktigt att studera hur fenomenet korruption tolkas och konstrueras av olika aktörer. Vad korruption betyder är en relevant och grundläggande fråga, och som sådan är den en förutsättning för att förstå fenomenet.
6.
  • Augustinsson, Sören, 1957- (författare)
  • Om organiserad komplexitet integration av organisering, lärande och kunnande
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The overall purpose of the thesis is how organisations can be understood according their own conditions instead of trying to make them more rational and structured than they actually are in practice. In order to accomplish this, the thesis includes theoretical discussions with support in the following central concepts: organisation, learning and knowing. The contents of these concepts are treated as details, but are also to some extent integrated in order to understand organised complexity, which in this case means organisations. A feature of organised complexity is the dynamic character of relations and the fact that the results can be unpredictable. The phenomenon in itself is neither organised nor disorganised, but its most distinguishing feature is what is in between. These perspectives are represented within theories of complex adaptive systems. In this way, the last mentioned theories are used as an entirety, with the three themes, in order to understand organised complexity. By having themes (in this case organisation, learning and knowing) as a starting point, the result is that these central parts can be integrated with support in complex adaptive processes, where nine principles are considered somewhat more important than others. These principles are: self-organising, the future is under constant construction – a never-ending creation, circular causality, process is focused rather than result, paradoxes exist simultaneously, change is normality, small events and fluctuations rather than larger ones lead to change, time aspects are always present, and positive as well as negative feedback is given. These nine principles are crucial, also for the outcome of rational reason. In addition to this, there are roles, relations and interactions, general important concepts in order to understand the process within the three themes and thus organised complexity. In order to look into these concepts and their integration, two case studies are used: a study of a tax office and an ethnographic study of machine operators. The stories, and thus the descriptions, that emerge from the interviews are more ambiguous than logical and rational. In each organisation respectively, different kinds of interaction take place between the different roles, but also between the individual and his or her idea of the content of the role he or she has. Thus, the individual paradoxically appears simultaneously as individual and role. Moreover, relations are ambiguous: to the task, the work management and to other roles. In all these relations, meaning is constructed from roles and interactions, meaning that tends to repeat itself in selforganising processes. First and foremost, these processes take place out of circular causality rather than a simple reasoning of cause and effect. The creation of meaning with the time aspects of the past, the present and the future exist simultaneously as vital parts of interactions. For the machine operator this takes place in relation to the task, the machine, the supervisor, technicians, other operators and others, for tax administrators in relation to staff reductions and other changes initiated by the management. If the nine principles constitute largest possible entirety, then details are represented by the themes and their contents. In all the themes and in theories of complex adaptive processes, role, relation and interaction are recurring concepts. Together, they constitute some of the concepts that enable an analysis of connections between action and interest that are characterised as organised complexity which is constructed by interaction of details.
7.
  • Andersson, Oscar, 1968- (författare)
  • Chicagoskolan - institutionaliseringen, idétraditionen och vetenskapen
  • 2003
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Forskarna inom Chicagoskolan var de första i ett akademiskt ramverk som systematiskt och etnografiskt satte gruppen och människan i centrum i en modern urban kontext. Det hade förekommit andra som skrivit om industrialism, modernism, urbanitet och de fattiga i slummen, men inte på ett lika systematiskt och genomträngande sätt som Chicagoskolan. Skolans strävan att förankra sina antaganden om det industriella, moderna och urbana i empiriska studier var banbrytande och hade antropologin, journalistiken och reformismens surveyundersökningar som etnografiska förebilder. William I. Thomas, Robert E. Park, Ernest W. Burgess och deras studenter gjorde empiriska studier om olika sociala situationer där konkreta människor interagerade, vilket fortfarande är något förhållandevis ovanligt inom urbana studier. I denna empiriska/historiska studie påvisar Oscar Andersson hur Chicagoskolan växte fram mellan 1915 och 1935, genom att i detalj kartlägga olika aktörers bidrag till framväxten av skolan samt hur institutionen gick ifrån att vara en förhållandevis löst sammanhållen organisation med spretande idéer och intresseinriktningar till att bli en fullfjädrad vetenskaplig institution med relativt homogent ämnesinnehåll och forskningsfokus. I merparten av samtida studier av Chicagoskolan tas det många gånger för givet att skolan företräddes av vissa personer och hade ett visst ämnesinnehåll, i denna studie kartlägger författaren genom en noggrann empirisk/historisk undersökning vilka personer som verkligen ingick i Chicagoskolan och vilket vetenskapligt förhållningssätt och vilka empiriska metoder de praktiserade i fältet. Genom att studien påvisar hur den sociologiska och antropologiska institutionen i Chicago utvecklade en empiriskt grundad vetenskap, framgår det också vilka förutsättningar som fordras för kunskapsproduktion i en akademisk miljö. I studier av kunskapsprocesser framhålls vanligtvis den idéhistoriska bakgrunden, i detta arbete visar författaren att det också krävs en administrativ och finansiell grund för att kunskap ska kunna ackumuleras, utvecklas, reproduceras och föras vidare till nya forskargenerationer vid ett universitet. Författarens främsta bidrag till studier av Chicagoskolan, är att på ett analytiskt och empiriskt plan visa på likheter respektive skillnader mellan antropologi och sociologi i Förenta staterna på 1920-talet. Skolan använde sig framför allt av filosofiska och sociologiska förebilder, men arbetade, enligt författaren, i en antropologisk anda. De förde samman antropologins etnografiska forskningsfokus, genom att i fältet studera verkliga människor, med sociologins komparativa och universella syn på samhället och människan. Dessutom var antropologi en del av den sociologiska institutionen mellan 1892 och 1929, vilket gjorde att det fanns unika kopplingar mellan ämnena redan från början. Detta faktum skulle sedermera sätta sin prägel på både antropologin och sociologin i Chicago. Trots att den urbana antropologin har hämtat inspiration och legitimitet från Chicagoskolan på 1920-talet har ingen tidigare i detalj undersökt vad som var ”antropologiskt” med skolan. Det tas ofta för givet inom antropologisk litteratur att Chicagoskolan hade en antropologisk prägling, denna studie går ut på att undersöka om så verkligen var fallet. Omvänt är det mycket ovanligt att någon mer i detalj har påvisat hur Chicagoskolan påverkade antropologin, annat än att skolans forskning utgör den historiska källan till urbanantropologi.
  •  
8.
  • Aspelin, Jonas, 1964- (författare)
  • Klassrummets mikrovärld
  • 1999
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Abstract This dissertation examines the educational situation from a social psychological perspective. The study is based on an empirical material from two school classes at a Swedish high school. The data have been collected through video documentation and direct observation. A number of brief episodes have been transcribed in detail, and are interpreted and analyzed in the light of interactionist theory, chiefly using as a basis Thomas J. Scheff’s theory of social bonds. The analysis concentrates on the relation between the smallest parts of communication (words and gestures) and interpersonal relations. Non-verbal communication is understood as a main source of emotional experiences. The general aim is to conceptualize the significance of the classroom microworld for the social life of the class. The study is directed towards understanding the unexpressed, implicit messages concealed in the classroom communication. When studying the imbedded, largely unconscious, almost invisible and perhaps also suppressed processes in teaching, the researcher may come close to the essence of the activity. The study shows that Scheff´s theory is useful for understanding classroom activity. It shows the significant role that social bonds, nonverbal communication and emotions play in the teaching situation. A general thesis that follows from the study is that messages of shame and pride are commonly denied in the teacher-student relation. The exploration of the microworld elucidates the notion that productive teaching is characterized by stable social bonds, differentiation between individuals, and by a social life where neither shame nor pride is suppressed. The question of why teachers and students conform to social norms is discussed, and the answer is formulated in terms of the deference-emotion-system (Scheff). Although the dissertation in great parts follows and gives strengh to Scheffs perspective, certain critical remarks are made on the foundations of Scheffs theory. A general idea in the dissertation is that insight into the classroom microworld is of decisive importance for understanding the process of socialization in school. It is moreover proposed that studies of the microworld could be a basis for developing what the author labels a relation-conscious education.
  •  
9.
  • Parker, Peter, 1969- (författare)
  • How Personal Networks Shape Business: an Anthropological Study of Social Embeddedness, Knowledge Development and Growth of Firms
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Avhandlingen behandlar informell organisation, m a o den uppsättning av sociala relationer som förbinder olika personer i företag och över företagsgränser. Det finns en lång tradition av att studera informell organisation. Man har länge förstått att dessa sociala system har betydelse för hur företag egentligen fungerar. Trots detta är den stiliserade bilden av företag som opersonliga hierarkier och marknader som opersonliga mötesplatser alltjämt den dominerande, förutom kanske när det är tal om skandaler och korruption. Avhandlingens fokus är dock på konstruktiva aspekter av personliga nätverk. Jag studerar förmågan att möta både alldagliga och stora utmaningar i små producerande företag. Studien visar att personliga nätverk är av avgörande betydelse för att kunna anpassa och utveckla företagets verksamhet. Detta faller sig kanske naturligt. För att möta komplexa utmaningar behöver vi tillgång till en bred uppsättning med olika expertkunskaper och detta kan vi bäst, eller kanske endast, få genom personliga kontakter. Vi är beroende av andras expertkunnande och det blir därför viktigt att ha en bred uppsättning pålitliga kontakter som vi kommunicera väl med. Avhandlingen utvecklar enkla metoder för att analysera nätverk i företag. Utifrån jämförelser mellan olika företag är det möjligt att visa att uppsättningen av personliga kontaktnätverk i ett företag är av stor betydelse både för individer och för företagets utveckling som helhet. På individuell nivå visar studien att det finns ett starkt samband mellan en persons nätverk och personens förmåga och vilja att delta i företagets kunskapsutveckling. På företagsnivå går det att visa ett starkt samband mellan den informella organisationen och företagets tillväxt. Avhandlingen visar fruktbarheten av en människocentrerad, kommunikativ syn på företag. Därmed är det inte sagt att formella strukturer saknar betydelse. Dessa utgör ett viktigt medel för att försöka styra den informella organisationen. I slutet på avhandlingen skisseras olika faktorer som påverkar utvecklingen av en gynnsam informell organisation. Uppsättningen och fördelning av kunder, rörlighet inom besläktade industrier i regionen och specifika insatser från företagsledning är alla av vikt. Sett ur ett bredare perspektiv skulle man kunna säga att studien behandlar kunskapsfördelning på mikronivå. Kunskapsfördelning bör förstås som en central komponent i den övergripande arbetsfördelningen. Fördelningen av olika kunskaper är viktig både i samhället i stort men även på mikronivå t ex i företag. I ett företag är man beroende av att olika personer har olika expertkunskaper och att dessa kunskaper nyttjas på bästa möjliga sätt. Om det förhåller sig så, som en betydande strömning i forskningen hävdar, att kunskap huvudsakligen överförs genom personliga kontakter, är det följdriktigt att kunskapsfördelningen på mikronivå kan göras synlig genom att man kartlägger de personliga nätverkens struktur. Företag som har en utvecklad kunskapsfördelning fungerar väl, de som inte har det fungerar mindre väl. Det är min förhoppning att avhandlingen ska kunna bidra till en bättre förståelse av hur företag fungerar och människors situation i dem. Med andra ord att bidra till att skapa bättre förutsättningar för människor att utvecklas i sitt arbete och för organisationer att nyttja deras kunnande bättre. Jag hoppas även att avhandlingen ska utgöra ett bidrag till den teoretiska diskussionen av socio-ekonomiska system.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-9 av 9
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy