SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;lar1:(liu)"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Linköpings universitet

  • Resultat 1-10 av 19
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Wolmesjö, Maria (författare)
  • Ledningsfunktion i omvandling - Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen.
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Under 1990-talet har många kommunala verksamheter ställts inför ökade kostnader av äldre- och handikappomsorgen och flera organisatoriska förändringar har genomförts. Nya problem och dess lösningar beskrivs ofta förlagda till chef- och ledarskapsområdet. Chefer och ledare inom offentlig verksamhet har under de senaste åren tillskrivits en nästan magisk betydelse för verksamheten genom att de förväntas hitta lösningar på organisatoriska problem. Denna avhandling handlar om tre olika tendenser till förändring och utveckling inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen som är gemensamma för flera kommuner. Den första är utvecklingen mot en marknadsorientering. Ett sätt att hantera detta har varit att försöka öka effektiviteten, bl.a. genom införandet av en så kallad beställar-/utförarmodell. I detta sammanhang har biståndshandläggarmodellen, dvs. åtskiljande av biståndsbedömning och verksamhetsansvar i en handläggarroll och en arbetsledarroll studerats. Den andra tendensen som kan ses som ett uttryck för förändring i organisationen är att allt fler vård-, omsorgspersonal som chefer på olika nivåer tycks uppleva en pressad arbetssituation och arbetsotillfredsställelse. Detta är bakgrunden till att införandet av flexiblare arbetsorganisation genom så kallade självstyrande grupper och årsarbetstid studerats. Den tredje tendensen som studerats i denna avhandling är decentralisering av socialtjänsten, dvs. delegering av beslut och utlokalisering av administrative enheter. Denna förändring kan knytas till ökade krav på ökad brukarmedverkan/inflytande från dem som använder sig av dessa tjänster, här äldre och personer med funktionshinder. Syftet med avhandlingen var att belysa hur politiker och chefer ser på och upplever chef- och ledarskap inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Fokus sattes på hur kraven på, och arbetsinnehållet för första linjens chefer formuleras i tre organisationsformer. Avhandlingen innehåller tre former av empiriskt material. Den första är en enkätstudie till politiker och tjänstemän i ledande befattningar på olika nivåer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Den andra materialinsamlingen består av kvalitativa intervjuer med politiker och chefer på olika nivåer. Den tredje materialinsamlingen består av en dokumentstudie av kommunala dokument såsom riktlinjer och utvärderingar som ligger till grund för organisationsförändringarna. Analysmetoden, en kvalificerad innehållsanalys är inspirerad av diskursanalys och fokuserar på jämförelser mellan olika kommuner, mellan politiker och tjänstemän och mellan kvinnor och män. Resultatet visar att organisationsförändringarna gav oväntade effekter för chef- och ledarskapet och att förväntningar och krav på ledningsfunktionen skiljer sig åt mellan politiker och tjänstemän och mellan olika organisationer. Politiker och högre tjänstemän förväntar sig i första hand av arbetsledarna att de ska vara chefer för verksamheten, och anställda förväntar sig i första hand att arbetsledarna ska vara ledare. Lösningen tycks vara kompetensutveckling, men vilka kompetenser ska då dagens och morgondagens chefer inneha och utbildas i? Två mönster kunde urskiljas. Det första kan relateras till kraven på effektivitet och det andra kan relateras till kraven på kommunikation. Avhandlingen belyser villkoren för chef- och ledarskap där chefskapet trycks allt längre ner i organisationen. Det innebär dock inte att det inbyggda dilemmat, som består i att vara både chef och ledare försvinner ur organisationen. Någonstans i organisationens ledningsfunktion måste effektivitetsperspektivet och kommunikationsperspektivet mötas. Detta ska kanske ses som ett dilemma som inte går att upplösa ? enbart förlägga på olika nivåer i en verksamhet.
2.
  • Hofvendahl, Johan (författare)
  • Riskabla samtal en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna avhandling används samtalsanalys (”conversation analysis”) för att studera ”riskstrategier” i samtal mellan lärare, elever och föräldrar i grundskolan. Materialet består av 80 samtal som insamlats vid två olika tidpunkter: 45 st. inspelade 1992–93 (kvartssamtal, eller den mer formella benämningen enskilda samtal) och ytterligare 35st. inspelade 2004 (utvecklingssamtal, den benämning som gäller sedan den senaste läroplanen). I avhandlingen används elevsamtal som ett samlingsnamn. Alla elevsamtal i materialet gäller elever i årskurs 5, dvs. när eleverna är 11–12 år gamla.Varje år genomförs ca. 2,6 miljoner elevsamtal i grundskolan och gymnasieskolan sammantaget, möten som involverar ca. 5,5 miljoner samtalsdeltagare. Även om elevsamtalen förekommer flitigt, vet vi nästan ingenting om vad som egentligen händer i dessa möten, dvs. hur de genomförs. Denna avhandling kan därför betraktas som ett bidrag till ambitionen att fylla detta tomrum något; hur samtalsdeltagarna genomför elevsamtal.Avhandlingens syfte är att studera kommunikativa strategier som tas i bruk för att hantera ”risk”, dvs. ett moment vars utgång är oviss och som potentiellt kan skapa eller leda till problem. Med strategi avses återkommande tillvägagångssätt och omfattar inte nödvändigtvis talarens medvetenhet. Strategier är en del (och materialiseringen) av vardagskulturella normer, umgängesregler och habitualiserade ”sätt att göra”. De används ”för talaren själv”, ”för någon annan” eller ”för alla” och bör betraktas i ljuset av Goffmans begrepp ”face-work”, dvs. vad talaren gör för att motverka potentiellt ansiktshotande ”incidenter”. I avhandlingen fokuseras tre specifika talsituationer av väsentligt analytiskt värde: (1) hur samtalet startas, (2) hur man initierar tal om problem och (3) hur samtalet avslutas, eller närmare, möjligheten för elever och föräldrar att lyfta egna ”övriga frågor”.Resultaten visar att elevsamtalets inledning är en koordinerad prestation som i synnerhet är orienterad mot eventualiteten att eleven är nervös. Elevsamtalet är ett ”vanligt samtal” och lärarens inledande frågor är ”vad jag brukar fråga alla andra elever”. När en talare inleder tal om ett potentiellt problem (problemmoment) går tempot ner och yttrandena omfattar ofta ”störningar och upphakningar”, dvs. pauser, pausfyllnader, förmildrande uttryck, övergivna turstarter och omstarter, ”reparationer”, etc.. Dessa egenskaper (och andra) gör det möjligt att ”förutse” handlingen som (potentiellt sett) en probleminitierande handling. Vid elevsamtalets avslutning är det vanligt att eleverna och föräldrarna erbjuds möjligheten att lyfta sina egna frågor och funderingar. En analys av lärarnas olika sätt att erbjuda möjlighet att förlänga samtalet visar emellertid att sådan möjlighet ofta är starkt begränsad, t.ex. beroende på frågeyttrandets form.
3.
  • Urban, Susanne, 1966- (författare)
  • Att ordna staden : Den nya storstadspolitiken växer fram
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The sociology of the city has two faces: one of threat and one of promises. Originally, the city was portrayed as a threat to social life and individual identity, while, in contrast, the neighbourhood was seen to include the promise of restoring basic social relations to the web of city life. Later, the neighbourhood itself came to be perceived as a threat, as it was seen to separate people from one another. The solution to this dilemma was that the neighbourhood should be an arena for meetings between different groups, supplying not strong ‘excluding’ bonds, but subtle ‘bridge-building’ ones.The aim of the first part in the thesis is to study the public view of the neighbourhood and its significance for social integration. The aim of the second part is to investigate the new metropolitan policy approach to attain the challenging goal of integration at the local municipal level. This is explored using the theoretical model of a democratic welfare society, as developed by Jürgen Habermas.Ethnic housing segregation, as a social problem, has evolved in several stages. In 1990 the promise became to combat ”problem areas” through various methods for integration, commitment, improved reputation, an increasing sense of community and environmental improvement. More recently, since 2000, the question of ethnic housing segregation appears to be being dealt with through a process of delegation of responsibility to various authorities with different areas of expertise and to local municipal authorities. This suggests a possible fragmentalization of approaches to ethnic housing segregation. In official discussion of ethnic housing segregation, an acknowledgement of the relational approach has been severely lacking. A review of the literature of neighbourhood effects shows that ethnic clustering can result in positive as well in negative effects. In a relational perspective, local networks are one of several other relations that, in combination with different structures and power distributions, effects integration between ethnic groups in the society.Principles from new metropolitan policy, referred to as ”bottom-up”, are similar to Habermas’ ideal. However, the concrete experiences highlight the difficulty in offering possibilities for rational communication, development of communicative knowledge, and even less communicative power. The new metropolitan policy has posed a new formulation of threat and promise. The dichotomy of segregation versus integration has developed into one of exclusion versus participation. The ideal has changed from formal to subjective integration, which includes civil participation in state business. The neighbourhood has served as one arena to start inclusive processes. The practice, on the contrary, is still dominated by measures aimed at making society work more efficiently through state intrusion into private matters i.e. governmentalization.
  •  
4.
  • Becevic, Zulmir (författare)
  • Utsatthetens röster
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den här avhandlingen handlar om ungdomar i samhäilsvård och deras livsberättelser, om erfarenheter av att växa upp under kaotiska livsvillkor som karaktäriseras av psykiska problem, trasiga relationer, och andra fotmer av social utsatthet. Syftet är att undersöka hur ungdomar som är placerade i samhällsvård använder sina erfarenheteter för att skapa mening och sammanhang kring sig själva och sina liv. Genom att fokusera på röster, interaktioner och emotioner synliggörs livsvillkor samtidigt som kunskapen om ungdomar i samhällsvård och deras livserfarenheter fördjupas. Ungdomarnas berättelser analyseras i relation till identitet, relationer och emotioner, och framtiden. Avhandlingen tar avstamp i en interaktionistisk och erfarenhetsorienterad ansats, som ger ontologiskt företräde åt den tolkande, meningsskapande, kännande och betiittande individen och individens upplevelse av den sociala verkligheten. Avhandlingen bygger på empiriskt material insamlat genom semistrukturerade livsberättelseintervjuer på fyra samhällsvårdande institutioner. Sammanlagt genomfördes 20 enskilda imervjuer med 13 deltagare, sex tjejer och sju killar i åldrarna 13-21. Analysen har fokuserat på tolkningar av interaktioner som berättelsernas grundläggande byggstenar, vilka på olika sätt spelat en viktig roll i berättarnas syn på sig själva i relation till en bredare social kontext. Analysen visar hur erfatenheter kopplade till problem och avvikelser görs till dominerande erfarenheter genom vilka berättarna förstår sig själva och sina liv. Dessa berättelsers övergripande funktion är att skapa ordning som väger upp mot den sociala oordning som berättarna på ett existentiellt plan upplever att de befinner sig i och behöver förklara och motivera. Resultaten tyder på att tillvaron i institutionell kontext tenderar all förstärka synen på en själv och ens liv som problematiskt och avvikande. Detta ses som en inbyggd motsättning i den problemhmterancle verksamhet vars övergripa nde syfte är att kompensera for och "arbeta bort" problem. Analysen visar att tillvaron i en institutionell kontext istället förstärker orinteringen mot erfarenheter av problematisk karaktär. Andra resultat är att berättelser om relationer får sin huvudsakliga karaktäristik från negativa, emotionella erfarenheter, vilket pekar på vikten av att etablera tillitsfulla relationer i utformningen av hjälpinsatser. Slutligen, berättelser om framtida planer och förväntningar handlar i huvudsak om anpassning till traditionella normer. Livet efter samhällsvården handlar om att passa in i vad som definierns som samtidens vedertagna syn på normalitet och ordning.
  •  
5.
  • Lundqvist, Catarina, 1977- (författare)
  • Möjligheternas horisont Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Den här avhandlingen handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete. Syftet med avhandlingen är att analysera hur möjlighetshorisonter i relation till karriärskapet – de processer som genererar olika typer av karriärval – framträder i individuella berättelser. Studiens empiriska material grundar sig på fältarbete i en gymnasieskola under ett års tid. I fokus står två klasser med elever som studerats genom deltagande observationer och intervjuer.Studien belyser hur familjens sociala position och föräldrarnas karriärer är en viktig hållpunkt mot vilken ungdomarna bedömer sina egna framtidsmöjligheter. Studien pekar på hur en av både social klass och etnicitet, strukturerad individualisering påverkar ungas karriärval och färgar deras möjlighetshorisonter. Dessutom belyser studien hur karriärval måste förstås i relation till en möjlighetshorisont som har både en temporal och en rumslig dimension. Ungdomarnas möjlighetshorisonter fördunklas dock av en uppfattad etnisk diskriminering på arbetsmarknaden men även av de etniska kategoriseringarnas påverkan på karriärskapet i skolan. När ungdomarna i narrativ mening positionerar sig i (föräldrarnas) hemlandssammanhang vidgas handlingsutrymmet i symbolisk men även i praktisk mening. Genom att ta hänsyn till en translokal position kan vi förstå hur positioneringar i skilda rumsliga sammanhang hänger samman med skiftningar i den möjlighetshorisont som karriärval relateras mot.
6.
  • Andersson, Kjerstin, 1975- (författare)
  • Talking Violence, Constructing Identity Young Men in Institutional Care
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingens övergripande syfte är att undersöka hur unga män konstruerar identiteter kring berättelser om eget våldsutövande. Den bygger på en studie gjord vid ett särskilt ungdomshem i Sverige. Såväl enskilda intervjuer som videoinspelningar av behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training (ART) har utgjort analysmaterialet. Ingående analyser har gjorts av samtalen mellan de unga männen, mellan de unga männen och behandlingspersonalen, och berättelserna i de enskilda intervjuerna. Avhandlingen bygger på en socialkonstruktionistisk ansats där identitet analyseras i social interaktion med andra. Ett viktigt analytiskt perspektiv i studien är hur sociala kategorier och underkategorier skapas. Ett särskilt fokus ligger på genus och då främst maskulinitet, men även ålder och etnicitet lyfts fram som viktiga perspektiv.Avhandlingen omfattar fyra delstudier. Studien visar hur de unga männen konstruerar en positiv självpresentation när de talar om våldshändelser. Våldsberättelserna är antingen erfarenhetsbaserade eller utgår ifrån tal om hypotetiskt våld. Det erfarenhetsbaserade våldet problematiseras och legitimeras genom att talas om som självförsvar, försvar av kompisar, återhållsamt eller rättmätigt. Studien visar att våldsberättelser är interaktionella resurser för de unga männen. Genom att tala om våld reglerar de sociala relationer och positionerar sig i relation till vissa maskulinitetsdiskurser. Den specifika förståelsen av vad det innebär att vara en man, möjliggör användandet av våld avhängigt andra sociala kategorier, så som ålder, etnicitet och kriminell identitet. Studien indikerar också att behandlingsprogrammet ART ger möjlighet att underlätta upprätthållandet av en kriminell identitet.
7.
  • Bennich, Maria (författare)
  • Kompetens och kompetensutveckling i omsorgsarbete Synen på kompetens och lärande – i spänningsfältet mellan samhälleliga förutsättningar och organisatoriska villkor
  • 2012
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling med syfte att studera om synen på kompetens är relaterad till lärmiljön och strategier för kompetensutveckling. Parallellt med syftet har jag analyserat och diskuterat kompetensutveckling ur ett samhälleligt och interorganisatoriskt perspektiv. Fokus ligger här på styrprinciper, brukarinflytande och nationella utvecklingsprogram. Avhandlingen utgörs av en lokal studie som bygger på 22 intervjuer och 74 enkäter, en forskningsöversikt samt en studie som bygger på utvärderingar av det nationella utvecklingsprogrammet Kompetensstegen.Resultatet från den lokala studien – två vårdboenden och två hemtjänstverksamheter – visar att förutsättningarna för lärmiljön skiljer sig åt beroende på verksamhetstypen. Inom hemtjänstverksamheterna var stöd och engagemang från ledningen mer central för kompetensutveckling än inom vårdboendena. Samtidigt visar resultatet att i de verksamheter där det fanns en mer utvecklad lärmiljö och en integrerad strategi – dvs. en kombination av icke‐formella och formella läraktiviteter – för kompetensutveckling, var uppfattningarna om omsorgspersonalens kompetens mer utvecklade. Fokus låg här på att utveckla både kompetens och verksamhet. Det som förenade samtliga verksamheter var uppfattningen att personalen behöver en förmåga att utveckla relationer till brukaren.Analysen av Kompetensstegen – en stor nationell satsning – visar på en brist i samspel och jämlika relationer mellan arbetsplatserna och utbildningsanordnare. Denna brist hade implikationer för hur väl satsningen på kompetensutveckling lyckades. Inom de verksamheter där arbetsplats‐ och utbildningssystem samverkat, ledde detta samspel till att arbetsplatslärandet blev mer flexibelt, effektivt och användbart för deltagarna. Exemplet visar att kompetensfrågor behöver analyseras ur ett samhälleligt perspektiv.Den samhälleliga analysen visar att kompetensfrågor lätt kommer bort eftersom dessa inte är integrerade i styrprinciper som konkurrensutsättning, upphandlingsförfaranden och kundval. Kompetensutveckling inom äldreomsorgen är en komplex, svårbestämbar och krävande process som behöver synkroniseras på olika nivåer. De nationella satsningar, där formell utbildning dominerar, har sällan fått något genomslag i verksamheten. Perspektivet har oftast varit kortsiktigt och individinriktat. Tillfälliga resursförstärkningar och projektsatsningar leder inte heller till att frågan om kompetensutveckling prioriteras och att nödvändiga resurser avsätts lokalt. Nyckelord: omsorgspersonal, kompetens, kompetensutveckling, äldreomsorgen, interaktiv forskning, interorganisatorisk samverkan
8.
  • Kings, Lisa (författare)
  • Till det lokalas försvar : Civilsamhället i den urbana periferin
  • 2011
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Hur ser det civila samhället ut i dagens Förortssverige? Vilka frivilliga organisationer är verksamma i de områden som omväxlande utmålas som segregerade och som terroristcentraler, och som ibland visas upp som den svenska modellens integrationspolitiska mönstersamhällen?Föreställningarna är många, mediebilderna vridna och vardagsverkligheten en annan. I kontrast till demonisering och exotisering skildrar Lisa Kings ett vardagsnära och sekulariserat föreningsliv som i nygammal föreningsdräkt verkar lokalt för att täcka upp där offentliga och privata alternativ inte räcker till. Hon ger en bred skildring av civilsamhället och de frivilliga organisationernas förekomst och verksamhet i Rinkeby och Tensta från Assyriska föreningen och Rinkeby folkets hus till Tensta-Hjulsta kvinnocenter och Turkisk-svenska kulturföreningen.Avhandlingen är rik på teori och empirisk analys och utgör ett viktigt bidrag till förståelsen av ett nytt och omdebatterat samhällsfenomen.
  •  
9.
  • Lundström, Catrin, 1970- (författare)
  • Svenska latinas : Ras, klass och kön i svenskhetens geografi
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This dissertation examines diasporic narratives of Swedish national belonging among a group of young women of Latin American descent, born and/or raised in Sweden, and adoptees. Based on individual interviews, pair interviews, and focus group discussions with twenty-nine high school girls in the Stockholm region, the study aims to understand how mechanisms of exclusion and inclusion operate through intersecting power structures of race, class, gender, sexuality, and age, in the increasingly multi-ethnic Sweden. The analysis suggests that the imagined community of Sweden was constructed mainly around boundaries of whiteness, with non-whiteness becoming the main marker for non-Swedishness, meaning "foreign". The borders of whiteness appeared most salient for the adopted girls who identified themselves as culturally Swedish, yet experienced exclusion from national belonging on racial grounds. Swedishness and the sense of national belonging further operated through notions of space and place. In multi-ethnic contexts, the young women could identify themselves as Swedes in relation to other ethnicities, while they encountered scrutinity and a sense of being "out of place" in Swedish-dominated settings. The girls raised in middle-class environments in the "white" inner-city area, however, could use this background and transform it into an ethnic symbolic marker of Swedishness. Thus, race, class, and place were for them intimately intertwined as markers of difference and social stratification in the Swedish society. Another arena for identification was found in the emerging popularity of Latina artists in Sweden. While the Latin music boom had the ability to evolve transnational diasporic links, it was nonetheless fused with projections of exoticism and contrasted to Swedish white subjectivity in ways that contributed to a sense of otherness. Appearing Swedish thus required distancing themselves from Latin American cultural arenas, pointing to the need to critically approach the role of stereotyping discourses in the process of subject formation.
  •  
10.
  • Nordzell, Anita (författare)
  • Samtalat skolledarskap kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion
  • 2007
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Syftet med denna studie är att visa hur skolorganisation, skolledning och skolledaridentiteter produceras, formas och omformas i samtalad interaktion samt att visa vilka diskursiva metoder som de samtalande använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier och samtidigt göra dem socialt acceptabla i sitt sammanhang. Jag har tagit teoretisk och analytisk utgångspunkt i etnometodologi, socialkonstruktionism och kategoriseringsanalys. Det empiriska materialet består av inspelade ledningsgruppsmöten, som transkriberats noggrant, från en grundskola och två gymnasieskolor, samt intervjuer med tre skolledare.De empiriska studierna presenteras i fyra delstudier, där delstudie I visar hur intervjuare och intervjuad gemensamt bygger upp relevanta ategorier med hjälp av bland annat tidsbegrepp. I delstudie II analyseras hur skolledare i ett arbetslagsledarmöte gemensamt skapar den lokalt producerade organisationen-i-handling. Delstudie III fokuserar hur citeringar av sig själv och andra används i mötessamtal för att forma kategorier och delstudie IV inriktas mot att se hur deltagarna i de probleminriktade samtalen orienterar emot teamet och hur ’vi’ som grupp formas.I samtliga delstudier fokuseras hur kategoriserandet samtidigt är identitetsskapande. De samtalande framställer sig själva som bland annat problemlösare, nytänkare, förändrare och annorlunda än ’de andra’. Kategoriseringsarbete har visat sig ha stor betydelse för interaktionen och identitetsarbete är en viktig del av det som sker i mötessamtal. Skolledning framstår som bland annat gemensamt producerat och inte enbart som ett heroiskt ensamarbete. Tal och samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 19
 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy