1.
Wolmesjö, Maria
(författare)
Ledningsfunktion i omvandling : Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen
2005
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
During the 1990s many of the local authorities have been forced to reduce expenditure on the care of the elderly and people with disabilities, and many organisational changes have been carried out. New problems and their solutions are often related to leadership and management. This dissertation deals with three trends in the development of the organisation: The first trend is a market orientation, one example of which is the attempt to increase effectiveness and efficiency by utilising a purchaser/provider model in the organisation. Here the needs assessment model is studied. The second trend is the response to the pressed situation due to heavy workloads that staff members and their managers express, exemplified by self-managing work teams and a year-based working hour system. Here called flexible work organisations. The third trend focused in this dissertation is the decentralisation of social services. It is connected to increased demands on involvement in, and participation from those who use the services, i.e. the elderly and people with disabilities. The aim of this dissertation is to shed light on how politicians and managers view, experience and describe management and leadership in three types of local authority organisations. The focus is on the demands on managers and how the working conditions for managers are described in the different organisations. The material includes three different empirical methods. The first is a questionnaire to politicians and local authority officials, mainly managers at different levels in the care of the elderly and persons with disabilities. The second method consists of qualitative interviews with politicians and managers. The third method involved a document study of local authority documents, e.g. official guidelines, plans and evaluations. The method of analysis, a ?qualified content analysis? is inspired by discourse analysis and focuses on a comparison between the different local authorities, between politicians and managers and between women and men. This dissertation shows that the organisational changes brought about unexpected consequenses for management and that the demands differ between politicians and managers and between different organisations. Politicians and higher-level management expect the managers to manage the organisation, and employees expect them to lead. The solution seems to be a high level of competence, but which competence is needed? There are two different ideals for leadership. One is associated with focus on effectiveness and efficiency and the other associated with focus on communication. The dissertation highlights the conditions of a management, which is currently being pushed further down in the organisation. The dilemma of leadership ? being a manager or a leader will not disappear. Somewhere in the organisation the perspective of effectiveness and efficiency and the perspective of communication have to meet. It might be seen as a dilemma that will not go away ? only be placed in different levels in the organisation.
2.
Thelin, Angelika, 1970-
(författare)
Äldrefattigdom : Ekonomisk utsatthet i yngre ålderspensionärers vardag
2013
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
I Sverige omfattas äldre personer av ett historiskt och internationellt sett generöst offentligt ekonomiskt grundtrygghetssystem. Trots det ökade risken för relativ fattigdom bland unga ålderspensionärer (65 till 74 år) under 2000-talets första decennium. Det nya pensionssystemet, tillsammans med den demografiska och ekonomiska utvecklingen, förväntas bidra till att denna trend fortsätter.Inom ramen för dessa omständigheter undersöker avhandlingen yngre ålderspensionärers relativa ekonomiska utsatthet, vad den får för konsekvenser i deras vardag och hur de hanterar situationen. Särskilt vikt läggs vid hur människors livshistorier inverkar på problematiken. Avhandlingen baseras på 30 intervjuer med ekonomiskt utsatta och 17 intervjuer med ekonomiskt trygga yngre ålderspensionärer. Ekonomisk utsatthet preciseras till att motsvara ekonomiska förutsättningar som återfinns bland yngre ålderspensionärer med bostadstillägg. Ekonomisk trygghet definieras följaktligen som bättre ekonomiska förutsättningar än så.Tidigare forskning förklarar ekonomisk utsatthet i ålderdomen med att socioekonomiska nackdelar samverkar och följer på varandra i en negativ spiral över tid. De ger intryck av att det finns en väg fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen. Denna väg tar sin början i en svår ekonomisk situation i barndomen som sedan förvärras allt eftersom tiden går. I kontrast till det visar denna avhandling på fyra vägar fram till ekonomisk utsatthet i ålderdomen – kontinuitet, sluttning, fall och berg- och dalbana. Tre av dessa inkluderar erfarenheter av relativt goda ekonomiska förutsättningar tidigare under livshistorien.Tidigare forskning visar även att äldre personer som lever med ekonomisk utsatthet har anpassat sina preferenser efter små ekonomiska förutsättningar över tid och därför är nöjda med sina vardagsliv trots ekonomisk utsatthet i ålderdomen. I kontrast till det är målen i vardagen likartade bland ekonomiskt utsatta och ekonomiskt trygga pensionärer i avhandlingen. Ju sämre ekonomiska förutsättningar pensionärerna har, desto mer exkluderas de från möjligheten att nå mål om ett hälsosamt åldrande, oberoende, valfrihet och meningsfullhet. Avhandlingens visa också hur äldre personer hanterar den ekonomiska utsattheten på flera olika sätt – genom att hushålla med resurser, försöka öka inkomsterna, använda tillgångar, acceptera situationen, fokusera på positiva aspekter av vardagslivet och anpassa anspråken efter vad som blivit möjligt att uppnå. Hanteringen framträder företrädesvis som resultatet av yngre ålderspensionärers inlåsning i ekonomisk utsatthet under den resterade förväntade livstiden och inte som resultatet av deras tidigare livshistoria.I avhandlingen diskuteras slutligen hur 40-talisternas eller den så kallade rekordgenerationens ålderspensionering kan komma att påverka den ekonomiska utsatthetens betydelse i ålderdomen. Dessutom lyft standardindexering av den skäliga levnadsnivån för äldre personer samt ytterligare subventioner på utgiftssidan fram som möjliga socialpolitiska insatser mot social exklusion bland yngre ålderspensionärer.
