SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;lar1:(lu)"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Lunds universitet

  • Resultat 1-10 av 260
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Eliassi, Barzoo, 1978- (författare)
  • A stranger in my homeland The politics of belonging among young people with Kurdish backgrounds in Sweden
  • 2010
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This dissertation examines how young people with Kurdish backgrounds form their identity in Sweden with regards to processes of inclusion and exclusion. It also sheds light on the ways these young people deal with ethnic discrimination and racism. Further, the study outlines the importance of these social processes for the discipline of social work and the ways social workers can work with disadvantaged and marginalized groups and endorse their struggle for social justice and full equal citizenship beyond racist and discriminatory practices. The empirical analysis is built on interviews with 28 young men and women with Kurdish backgrounds in Sweden. Postcolonial theory, belonging and identity formation constitute the central conceptual framework of this study.The young people referred to different sites in which they experienced ethnic discrimination and stigmatization. These experiences involved the labor market, mass media, housing segregation, legal system and school system. The interviewees also referred to the roles of ‘ordinary’ Swedes in obstructing their participation in the Swedish society through exclusionary discourses relating to Swedish identity. The interviewees’ life situation in Sweden, sense of ethnic discrimination as well as disputes over identity making with other young people with Middle-Eastern background are among the most important reasons for fostering strong Kurdish nationalist sentiments, issues that are related to the ways they can exercise their citizenship rights in Sweden and how they deal with exclusionary practices in their everyday life. The study shows that the interviewees respond to and resist ethnic discrimination in a variety of ways including interpersonal debates and discussions, changing their names to Swedish names, strengthening differences between the self and the other, violence, silence and deliberately ignoring racism. They also challenged and spoke out against the gendered racism that they were subjected to in their daily lives due to the paternalist discourse of ”honor-killing”.The research participants had been denied an equal place within the boundary of Swedishness partly due to a racist postcolonial discourse that valued whiteness highly. Paradoxically, some interviewees reproduced the same discourse through choosing to use it against black people, Africans, newly-arrived Kurdish immigrants (”imports”), ”Gypsies” and Islam in order to claim a modern Kurdish identity as near to whiteness as possible. This indicates the multiple dimensions of racism. Those who are subjected to racism and ethnic discrimination can be discriminatory and reproduce the racist discourse. Despite unequal power relations, both dominant and minoritized subjects are all marked by the postcolonial condition in structuring subjectivities, belonging and identification.
2.
  • Alkvist, Lars-Erik (författare)
  • Max Weber och kroppens sociologi
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Kroppen som socialt fenomen har inte varite ett dcentralt tema inom sociologin. Detta försöker Lars-Erik Alkvist komma till rätta med, på grundval av en omläsning av Max Webers sociologi utifrån temat kroppens sociologi. Författaren menar att det hos Weber finns en dold med dock närvarande förståelse av kroppens sociala sammanhang. Men Webers förståelse av kroppen sitter fast i ett dualistiskt och naturalistiskt tänkande. Kroppen betraktas som ett objekt som kontrolleras och formas av medvetandet och de strukturella sammanhangen.
  •  
3.
  • Carleheden, Mikael, 1958- (författare)
  • Det andra moderna: om Jürgen Habermas och den samhällsteoretiska diskursen om det moderna
  • 1996
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Jürgen Habermas uppfattas idag ofta som dagens ledande samhällsteoretiker. Samtidigt är hans tänkande svårtillgängligt och ofta utsatt för missuppfattningar. De flesta försök att klargöra och diskutera hans kritiska teori har varit filosofiskt och idéhistoriskt inriktade. Denna avhandling framställer däremot hans kommunikativa handlingsteori genom att 'positionera' den på dagens samhällsteoretiska arena. Detta görs genom att kontrastera hans kritiska samhällsteori mot andra samtida och centrala samhällsteorier; främst marxism, liberalism, kommunitarism och postmodernism. Avhandlingen är emellertid inte enbart en deskriptiv framställning av Habermas samhällstänkande, utan också - i den kritiska teorins tradition - en kritisk diskussion av både moderna samhällsteorier och dagens moderna samhälle. Habermas framstår då inte endast som en djupgående kritiker av social teknokratism och paternalism. Med sin teori om radikal demokrati framstår han även som en av de få som försöker utveckla en föreställning om det goda samhället i ett kulturklimat där framtiden blivit dystopiernas snarare än utopiernas marknad och där den cyniska civilisationskritiken närmast har blivit 'politiskt korrekt'.
4.
  • Elsrud, Torun (författare)
  • Taking Time and Making Journeys: Narratives on Self and the Other among Backpackers
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Att packa ryggsäcken och resa till tropikerna, till vad man ofta kallar ‘tredje världen’ för en längre tids vistelse anses ofta vara av avsevärd betydelse för en individs identitet och framtida liv. För många resenärer upplevs resan som ett sätt att ta kontroll över den egna tiden och rörelsen, en kontroll som betraktas som en bristvara i de miljöer resenärerna kommer från. Resan kan på så sätt ses som en reaktion mot ett samhälle där människor upplever en brist på kontroll över den egna identiteten, en brist på att vara sedd och uppskattad för den man är. Genom att ta kontroll över tiden och rummet manifesterar individen således en identitetsberättelse i vilken förmedlas ett budskap om individuell styrka och självkontroll. I synnerhet äventyrliga resor fungerar som tecken på en statusfylld och stark identitet och kan, tror flera resenärer, fungera som en identitetsmarkör långt efter att resan är avslutad. Dock fungerar inte äventyrsberättelsen lika väl för alla. I den här avhandlingen diskuteras också äventyrliga kvinnors balansakt mellan kulturella förväntningar på hur en kvinna bör och kan uppträda och på hur en riktig äventyrare ska agera. Avhandlingen beskriver hur kvinnliga resenärer hittar olika strategier för att förhålla sig till dessa motstridiga förväntningar. Medan några strategier tycks vidmakthålla beskrivningar av kvinnor som mindre modiga och rörliga än män får andra strategier en motsatt innebörd. Dessa utmanar det manliga äventyrsidealet och ger uttryck för en kvinnlig frigörelse från stereotypa förväntningar och beskrivningar. Resans olika aktiviteter är inte bara av stor betydelse för hur enskilda resenärer skapar sina egna identiteter och livsberättelser. Resans moment utgör också fundament för skapandet och upprätthållandet av en kollektiv ‘västerländsk’ identitet. Avhandlingen diskuterar hur den här typen av resande – liksom andra former av turism – innehåller flera primitivistiska drag. Dessa kommer till uttryck genom starka sympatier för men också fördomar mot de människor som lever i många av de länder resenärerna besöker. Idealisering och förlöjligande av människor som lever fattigare, annorlunda och mer ‘naturnära’ är två sidor av samma primitivismmynt som kommer till uttryck i såväl intervjuer som i resejournalistik. Dessa människor ställs i skarp kontrast till resenärens ‘västvärld’ som konstrueras som oäkta men dock framåt, progressiv och utvecklad. Givet den ekonomiska globala obalans som råder, där vissa grupper/nationer med ekonomins och teknologins hjälp kontrollerar både luftrummet och innehållet i många av de medier som profiterar på turism, så bidrar detta konstruerande av den ‘andra’ i ’tredje världen’ till en fortsatt skev maktfördelning. Således kan man se den här typen av resande, liksom andra turismformer som vitala delar i ett upprätthållande av en global maktstruktur och i en pågående konstruktion av ‘väst’ som den globala skapelsens krona. Avhandlingen bygger på ett kvalitativt, etnografiskt präglat arbetssätt, bestående av fältarbete, intervjuer med långtidsresenärer och analys av sådana medier som vänder sig till turistande nordvästeuropéer.
5.
  • Frank, Denis (författare)
  • Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen - en studie av invandringspolitiken i Sverige och rektryteringen av utländska arbetare 1960-1972
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This dissertation investigates the labour migration from Southern Europe to Sweden, and the changes in Swedish immigration policy between 1960 and 1972. The first part of the dissertation examines the role of the state in shaping the migration streams from Southern Europe to Sweden. From the beginning of the 1950s to 1966, Sweden’s borders were relatively open, and this facilitated a significant amount of immigration. A system of unregulated individual labour migration developed, where foreign citizens could enter Sweden as tourists and thereafter look for work and obtain a work permit. For a significant period of time there doesn’t seem to have been any strong opposition to this laissez-faire system. This all changed during the 1960s, however, when the liberal immigration regulations were called into question. An important factor was that immigration increased dramatically in the mid-1960s. In addition, the national composition of the migration streams to Sweden changed during these years. Immigration from Yugoslavia, Greece and also from Turkey increased, while the number of immigrants from the Nordic countries diminished. In connection with the changing immigration pattern, certain actors, such as the trade unions and Sweden’s central employment authority, AMS, called for more restrictive immigration regulations. Demands from the trade unions and AMS led to a more stringent immigration control in 1966, and again in 1967, when a new Swedish immigration policy was introduced.Swedish research into changes in immigration policy during the 1960s often emphasizes the considerable influence of the trade unions on the policy shift. An argument put forward in this dissertation is that the intensification of immigration control not only reflected the demands of the trade unions, but that significant demands also came from within the state apparatus, and particularly from AMS. AMS was a relatively autonomous actor when the immigration regulations changed in 1966-1967, and its demands and knowledge regarding the influx of migrant labour made a significant contribution to the formation of the new immigration policy.The second part of the dissertation investigates how industrial companies have shaped the migration streams from Southern Europe to Sweden. Immigrants from Yugoslavia and Greece were often recruited in order to perform the heavy and subordinate work in the manufacturing industries that native workers had either avoided or left at that particular time. The dissertation attempts to explain this concentration of Southern Europeans in subordinate positions in the manufacturing industries.During the 1960s, Yugoslavs became the largest non-Nordic group in the migration streams to Sweden. How did Sweden become connected with this emigration country situated in the Mediterranean? A conclusion is that, to a great extent, the requirements and actions of industrial companies shaped the national composition of the migration streams to Sweden.
6.
  • Jönhill, Jan Inge (författare)
  • Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori
  • 1997
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Sociologen Niklas Luhmann är en av få samhällsvetare som kommit att utveckla en egen teori. Det har skett genom en vidareutveckling av systemteorin och med otaliga inspirationer från klassisk och modern sociologi, filosofi, rättsteori, kommunikationsteori, kognitionsforskning osv. Luhmanns vittomfattande skriftliga verk gör honom till en av de mest betydande sociologerna överhuvudtaget. Denna studie är den första omfattande exposén över Luhmanns systemteori i Skandinavien. Framställningen innefattar bland annat teoriansatsens grundvalar och teorihistoriska avsnitt och diskussioner. Avhandlingens andra del utgörs av en övergripande systemteoretisk analys av de globala miljöproblemen.
  •  
7.
  • Lundberg, Anders, 1966- (författare)
  • Om gemenskap - en sociologisk betraktelse
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Olika rapporter har fastslagit att de traditionella svenska folkrörelserna (såsom arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen) tappar medlemmar. Istället för att ansluta sig till ett politiskt parti eller en kyrka söker sig politiskt eller religiöst intresserade individer till nya, individualiserade, former av engagemang. Denna avhandling studerar en grupp män och kvinnor som vidhåller ett kollektivt engagemang inom ramen för de traditionella folkrörelserna (se ovan). Den ställer frågor såsom "Hur ser deras engagemang ut?" "Vilken roll spelar upplevelsen av tillhörighet för engagemanget?" "Hur är det möjligt att vara individ och samtidigt vara en del av ett kollektiv?" "Vilka svårigheter stöter de på, i relation till motsättningen mellan individ och kollektiv?" "Hur löser de dessa problem?" Som en hjälp i försöken att förstå förutsättningarna för kollektivt engagemang i en post- eller senmodern era använder sig denna avhandling av två olika (delvis motstridiga) teoretiska skolor: postmodernism och kommunitarism. Genom att dra från dessa skolor, samtidigt som han förutsätter en nära kunskap om de traditionella folkrörelserna, konstruerar författaren två idealtypiska begrepp: stabil gemenskap (liknande den kommunitaristiska synen) och ledig gemenskap (liknande den postmoderna synen). Dessa idealtyper används för att förstå förutsättningarna för gemenskap och gemensamt engagemang idag. Empiriskt går det att hos de intervjuade finna ett antal strategier för hur de upprätthåller sitt engagemang. Dessa strategier innefattar: en privatisering av ideologin; ett försök att göra yrkesmässig karriär inom ramen för rörelsen; ett fenomen kallat ideella professionella; en betoning på att engagemanget kan vara en vinst för det personliga livsprojektet; att se livet som bestående av en rad faser där det är möjligt att vara olika mycket engagerad vid olika tidpunkter; att hålla organisatorisk strukturer i bakgrunden och att låta dessa främja närhet mellan och ett synliggörande av individer. Vidare visar denna avhandling empiriskt hur de intervjuades engagemang liknar det författaren kallar stabil gemenskap. Den visar hur de intervjuade uppfattar tillitsrelationer, vilka utgår från stabil gemenskap, som något viktigt. Den visar emellertid också hur det finns en tendens (främst bland de frikyrkliga) att förvänta sig för mycket av relationerna inom en gemenskap: det vore istället viktigt för dem att inse vikten av andra typer av relationer (till exempel frändskap, den typ av relation som författaren menar är typisk för ledig gemenskap; men också vad författaren definierar som ?vänskap?) för ett upprätthållande av engagemanget. Där finns också en tendens (främst bland de aktiva inom arbetarrörelsen) att alltför snabbt slussa alltför många nya individer in i den aktiva skaran. Tillit (stabil gemenskap) tar tid att skapa: när det går för snabbt riskerar upplevelsen av tillhörighet att utebli vilket i sin tur riskerar att resultera i bitterhet och desillusionering.
  •  
8.
  • Paulsen, Roland, 1981- (författare)
  • Empty Labor : Subjectivity and Idleness at Work
  • 2013
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This thesis is about how and why employees spend large proportions of their working hours on empty labor, i.e. private activities on the job. It is written against the backdrop of a highly debated subject within critical theory, namely the possibility of individuals resisting taken-for-granted power asymmetries. Critical theorists' stress on ideological power and the internalization of submission calls the idea of a free subject into question. Since labor often appears as the hub of instrumental reason in which all acts of resistance are suppressed, this stress becomes particularly obvious when worker subjectivity is discussed. Yet international statistics suggest that the average time of empty labor per employee is between 1,5 to 3 hours a day. With the overarching goal to understand if these statistics emanate from undercover employee resistance in the form of time appropriation, I interviewed 43 employees who spent around half of their working hours on empty labor. Four types of empty labor could be discerned depending on the employee's sense of work obligation and how much work the job actually entailed: soldiering is the active withdrawal of the employee despite high potential output; slacking is a combination of little to do and weak sense of work obligation in the employee; coping is when the employee wants to perform and there is much to do, but when empty labor is used as stress relief; enduring is when the employee is motivated to work, but work tasks are lacking. Although simulating work is essential to all types of empty labor, only soldiering represents resistance in the sense that subjective motives challenge the organization of labor. Among those with a weak sense of work obligation, the motives for time appropriation varied from personal to more political reasons. However, if empty labor can be incorporated into the organization of work, and the maximal efficiency that sometimes is ascribed to the capitalist production system is unwarranted, one might ask whether any type of empty labor signifies resistance. I conclude by pointing out how the phenomenon of empty labor challenges the very concept of work and its relation to production.
  •  
9.
  • Wolmesjö, Maria (författare)
  • Ledningsfunktion i omvandling - Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen.
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Under 1990-talet har många kommunala verksamheter ställts inför ökade kostnader av äldre- och handikappomsorgen och flera organisatoriska förändringar har genomförts. Nya problem och dess lösningar beskrivs ofta förlagda till chef- och ledarskapsområdet. Chefer och ledare inom offentlig verksamhet har under de senaste åren tillskrivits en nästan magisk betydelse för verksamheten genom att de förväntas hitta lösningar på organisatoriska problem. Denna avhandling handlar om tre olika tendenser till förändring och utveckling inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen som är gemensamma för flera kommuner. Den första är utvecklingen mot en marknadsorientering. Ett sätt att hantera detta har varit att försöka öka effektiviteten, bl.a. genom införandet av en så kallad beställar-/utförarmodell. I detta sammanhang har biståndshandläggarmodellen, dvs. åtskiljande av biståndsbedömning och verksamhetsansvar i en handläggarroll och en arbetsledarroll studerats. Den andra tendensen som kan ses som ett uttryck för förändring i organisationen är att allt fler vård-, omsorgspersonal som chefer på olika nivåer tycks uppleva en pressad arbetssituation och arbetsotillfredsställelse. Detta är bakgrunden till att införandet av flexiblare arbetsorganisation genom så kallade självstyrande grupper och årsarbetstid studerats. Den tredje tendensen som studerats i denna avhandling är decentralisering av socialtjänsten, dvs. delegering av beslut och utlokalisering av administrative enheter. Denna förändring kan knytas till ökade krav på ökad brukarmedverkan/inflytande från dem som använder sig av dessa tjänster, här äldre och personer med funktionshinder. Syftet med avhandlingen var att belysa hur politiker och chefer ser på och upplever chef- och ledarskap inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Fokus sattes på hur kraven på, och arbetsinnehållet för första linjens chefer formuleras i tre organisationsformer. Avhandlingen innehåller tre former av empiriskt material. Den första är en enkätstudie till politiker och tjänstemän i ledande befattningar på olika nivåer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Den andra materialinsamlingen består av kvalitativa intervjuer med politiker och chefer på olika nivåer. Den tredje materialinsamlingen består av en dokumentstudie av kommunala dokument såsom riktlinjer och utvärderingar som ligger till grund för organisationsförändringarna. Analysmetoden, en kvalificerad innehållsanalys är inspirerad av diskursanalys och fokuserar på jämförelser mellan olika kommuner, mellan politiker och tjänstemän och mellan kvinnor och män. Resultatet visar att organisationsförändringarna gav oväntade effekter för chef- och ledarskapet och att förväntningar och krav på ledningsfunktionen skiljer sig åt mellan politiker och tjänstemän och mellan olika organisationer. Politiker och högre tjänstemän förväntar sig i första hand av arbetsledarna att de ska vara chefer för verksamheten, och anställda förväntar sig i första hand att arbetsledarna ska vara ledare. Lösningen tycks vara kompetensutveckling, men vilka kompetenser ska då dagens och morgondagens chefer inneha och utbildas i? Två mönster kunde urskiljas. Det första kan relateras till kraven på effektivitet och det andra kan relateras till kraven på kommunikation. Avhandlingen belyser villkoren för chef- och ledarskap där chefskapet trycks allt längre ner i organisationen. Det innebär dock inte att det inbyggda dilemmat, som består i att vara både chef och ledare försvinner ur organisationen. Någonstans i organisationens ledningsfunktion måste effektivitetsperspektivet och kommunikationsperspektivet mötas. Detta ska kanske ses som ett dilemma som inte går att upplösa ? enbart förlägga på olika nivåer i en verksamhet.
10.
  • Hofvendahl, Johan (författare)
  • Riskabla samtal en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • I denna avhandling används samtalsanalys (”conversation analysis”) för att studera ”riskstrategier” i samtal mellan lärare, elever och föräldrar i grundskolan. Materialet består av 80 samtal som insamlats vid två olika tidpunkter: 45 st. inspelade 1992–93 (kvartssamtal, eller den mer formella benämningen enskilda samtal) och ytterligare 35st. inspelade 2004 (utvecklingssamtal, den benämning som gäller sedan den senaste läroplanen). I avhandlingen används elevsamtal som ett samlingsnamn. Alla elevsamtal i materialet gäller elever i årskurs 5, dvs. när eleverna är 11–12 år gamla.Varje år genomförs ca. 2,6 miljoner elevsamtal i grundskolan och gymnasieskolan sammantaget, möten som involverar ca. 5,5 miljoner samtalsdeltagare. Även om elevsamtalen förekommer flitigt, vet vi nästan ingenting om vad som egentligen händer i dessa möten, dvs. hur de genomförs. Denna avhandling kan därför betraktas som ett bidrag till ambitionen att fylla detta tomrum något; hur samtalsdeltagarna genomför elevsamtal.Avhandlingens syfte är att studera kommunikativa strategier som tas i bruk för att hantera ”risk”, dvs. ett moment vars utgång är oviss och som potentiellt kan skapa eller leda till problem. Med strategi avses återkommande tillvägagångssätt och omfattar inte nödvändigtvis talarens medvetenhet. Strategier är en del (och materialiseringen) av vardagskulturella normer, umgängesregler och habitualiserade ”sätt att göra”. De används ”för talaren själv”, ”för någon annan” eller ”för alla” och bör betraktas i ljuset av Goffmans begrepp ”face-work”, dvs. vad talaren gör för att motverka potentiellt ansiktshotande ”incidenter”. I avhandlingen fokuseras tre specifika talsituationer av väsentligt analytiskt värde: (1) hur samtalet startas, (2) hur man initierar tal om problem och (3) hur samtalet avslutas, eller närmare, möjligheten för elever och föräldrar att lyfta egna ”övriga frågor”.Resultaten visar att elevsamtalets inledning är en koordinerad prestation som i synnerhet är orienterad mot eventualiteten att eleven är nervös. Elevsamtalet är ett ”vanligt samtal” och lärarens inledande frågor är ”vad jag brukar fråga alla andra elever”. När en talare inleder tal om ett potentiellt problem (problemmoment) går tempot ner och yttrandena omfattar ofta ”störningar och upphakningar”, dvs. pauser, pausfyllnader, förmildrande uttryck, övergivna turstarter och omstarter, ”reparationer”, etc.. Dessa egenskaper (och andra) gör det möjligt att ”förutse” handlingen som (potentiellt sett) en probleminitierande handling. Vid elevsamtalets avslutning är det vanligt att eleverna och föräldrarna erbjuds möjligheten att lyfta sina egna frågor och funderingar. En analys av lärarnas olika sätt att erbjuda möjlighet att förlänga samtalet visar emellertid att sådan möjlighet ofta är starkt begränsad, t.ex. beroende på frågeyttrandets form.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 260
Åtkomst
fritt online (133)
Typ av publikation
doktorsavhandling (260)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (260)
Författare/redaktör
Solano, Priscilla, (2)
Magnusson, Jan, (1)
Meeuwisse, Anna, (1)
Harrysson, Lars (1)
Mallander, Ove (1)
Johansson, Håkan, (1)
visa fler...
Larsson, Rolf, (1)
Karlsson, Magnus, (1)
Gerdner, Arne, (1)
Carlbom, Aje (1)
Hofvendahl, Johan, (1)
Persson, Anders, (1)
Johnsson, Eva, (1)
Svensson, Kerstin (1)
Ahlstrand, Roland (1)
Nilsson, Kerstin, (1)
Olsson, Tina, (1)
Andersson, Gunnar (1)
Rasmusson, Bodil, (1)
Apelmo, Elisabet (1)
Eliassi, Barzoo, 197 ... (1)
Alkvist, Lars-Erik, (1)
Söderberg, Maria (1)
Lundqvist, Åsa, (1)
Jacobsson, Katarina (1)
Sjöberg, Katarina (1)
Åkerblom, Annika, (1)
Benner, Mats, (1)
Wennerhag, Magnus, (1)
Jarhag, Sven, (1)
Wallin Weihe, Hans-J ... (1)
Andersson, Berit, (1)
Lundberg, Magnus (1)
Andersson Cederholm, ... (1)
Linné, Tobias (1)
Persson, Marcus (1)
Leppänen, Vesa, (1)
Säwe, Filippa, (1)
Bangura Arvidsson, M ... (1)
Nilsson-Lindström, M ... (1)
Trulsson, Karin (1)
Panican, Alexandru (1)
Ponnert, Lina, (1)
Jönson, Håkan (1)
Andersson, Janicke, ... (1)
Liedgren Dobronravof ... (1)
Andersson, Oscar, 19 ... (1)
Nilsén, Åke (1)
Andreasson, Jesper (1)
Andree-Löfholm, Ceci ... (1)
visa färre...
Lärosäte
Linnéuniversitetet (14)
Högskolan i Halmstad (9)
Högskolan Kristianstad (8)
Malmö universitet (5)
Göteborgs universitet (4)
visa fler...
Högskolan i Jönköping (3)
Linköpings universitet (3)
Stockholms universitet (3)
Mittuniversitetet (2)
Södertörns högskola (2)
Uppsala universitet (2)
Högskolan Dalarna (2)
Örebro universitet (2)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Umeå universitet (1)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (1)
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
Högskolan i Borås (1)
Högskolan i Gävle (1)
Högskolan Väst (1)
visa färre...
Språk
Svenska (159)
Engelska (92)
Danska (8)
Norska (1)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (260)
Humaniora (6)
Medicin och hälsovetenskap (4)
Naturvetenskap (1)
Lantbruksvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy