1.
Sparf, Jörgen, 1970-
(författare)
Tillit i samhällsskyddets organisation : Om det sociala gränssnittet i risk- och krishantering mellan kommunen och funktionshindrade
2014
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Systemet för samhällsskydd och beredskap i Sverige har sedan 1990-talet genomgått en rad förändringar gällande juridik, organisering och ansvar. Framför allt har kommunernas ansvar inom området ökat och systemet har kommit att bli mer beroende av aktörer i lokalsamhället. Dessutom har den enskilde individen fått ett ökat ansvar och är idag en självklar aktör i systemet. De i området styrande principerna om ansvar, likhet och närhet föreskriver att störningar i kommunal verksamhet ska hanteras av de roller som bedriver verksamheten i normala fall. Det innebär att störningar eller kriser i en verksamhet som exempelvis den kommunala omsorgen ska hanteras och lösas av den ordinarie personalen. Systemets ordning i kombination med principerna gör därför att frågor om säkerhet och trygghet för den enskilda omsorgstagaren hamnar i gränssnittet mellan individen och organisationen. Avhandlingens syfte är att fördjupa kunskapen om relationen mellan funktionshindrade personer och kommunens organisation för samhällsskydd och beredskap gällande trygghet och säkerhet. Fyra separata empiriska delstudier från Sverige inkluderas. Den första undersöker kvantitativt vilka riskuppfattningar personer med funktionshinder har och om kan de förklaras av funktionshindret. Övriga tre delstudier är kvalitativa och studerar i tur och ordning: hur risk- och sårbarhetsfrågor manifesteras, erfars och hanteras av funktionshindrade; hur kommuner organiserar för samhällsskydd och beredskap på lokal nivå och vilken roll kommunen har på det lokala verksamhetsfältet för detta; hur en faktisk krisartad situation hanterades på olika nivåer av den kommunala vård- och omsorgen. De två studierna om funktionshindrade visade att tillit är central för hur riskuppfattningen formas och att den vardagsnära säkerheten är viktig. Personerna utvecklar strategier för att hantera sårbarhet genom att undvika vissa situationer, att visa eller dölja sina behov och att lära sig stå ut med att saker och ting tar lång tid. Detta formar ett interpretationsramverk för trygghet och säkerhet där kroppen speglas som objekt och social representation. Därmed kan kroppen likställas med andra sociala representationer och försvaras, riskförebyggas och skademinimeras. Den första kommunstudien visar att den lokala organiseringen av samhällsskydd och beredskap sker på liknande sätt över landet. Däremot har den kommunala funktionen för skydd och säkerhet att hantera olika organisatoriska relationer med distinkt skilda karaktärer. Relationen till den kommunala organisationen i stort är labyrintartad till följd av rationalitetsproblem inom ändamålsenlighet, mål, ansvarsförläggande och uppföljning är oklara eller helt enkelt saknas; relationen till de kommunala förvaltningarna präglas hierarkiproblem genom brist på auktoritet, legitimitet och exekutiv makt; relationen till externa aktörer uppvisar problem med identitet till följd av brist på resurser och tydlig organisation. Den andra kommunstudien visar att den tid-rumsliga inramningen av en störning i det kommunala dricksvattnet skilde sig åt mellan olika organisatoriska nivåer och att störningen hanterades genom en aktiv agens där tillit och handlingsutrymme var avgörande. Avhandlingens övergripande analys utifrån tillitsteori landar i att medan det tidigare systemet för samhällsskydd och beredskap präglades av en instrumentell tillit med vertikalt riktad makt och en problemlösningsförväntan, är dagens system mer beroende av en humanitär tillit med horisontell maktfördelning och med förväntan på att hantera sårbarhet. De tre teoretiska sårbarhetsformerna beroende, oförutsägbarhet och oåterkallelighet föreslås på den lokala samhällsnivån kunna reduceras med de tre tillitsmekanismerna autenticitet, legitimitet respektive transparens. Det är en typ av tillit som är bättre anpassad för det gränssnitt mellan den enskilda individen och organisationen där vi hittar mycket av ansvaret för trygghets- och säkerhetsfrågor idag.
2.
Becker, Per
(författare)
On the governmentalization of sustainability : the case of flood risk mitigation in Sweden
2021
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Contemporary society is confronted with numerous sustainability challenges. Some are new, others have been around since time immemorial, but none have been governed on the societal level since their emergence. Despite an abundant literature that addresses the governing of a range of such sustainability challenges, the processes through which they become something governable in the first place have not received much attention. This thesis, therefore, seeks to increase our understanding of how complex sustainability challenges become governmentalized in advanced liberal democracies. It presents an empirical investigation of the recent problematization of flood risk mitigation in a specific area. The goal is to answer two questions: (1) how flood risk mitigation is governed; and (2) how the process of governmentalization is conditioning this governing in Sweden. It combines theoretical perspectives of governmentality and new institutionalism. The case study focuses on the governing of flood risk mitigation in Lomma municipality and the Höje Å catchment area in Southern Sweden, and mixes structural and interpretative methods.Data were collected through 217 interviews with all actors who actively contribute to flood risk mitigation in the area, together with numerous documentary sources. The findings reveal remarkable spatial, temporal, and functional fragmentation in the regime of practices mitigating flood risk, a concentration of responsibility for flood risk mitigation in municipal administrations, and an escalating penetration and diffusion of the market in its governing. Four constituent processes of governmentalization were identified. Reductivization refers to the process of conceptualizing the complex problem in smaller, disconnected parts. Projectification captures how the problem is addressed through piecemeal projects. Responsibilization is the process by which responsibility is transferred to an actor with less power and who lacks appropriate resources, and commodification refers to seeing the solution to the problem as the aggregation of standardized modules that can be sourced on the market. While these processes are intrinsically linked, and combine to seriously undermine the purpose of flood risk mitigation, they are also fundamental for it to become governable in the first place. This nexus may be a general feature of the governmentalization of complex sustainability challenges in advanced liberal democracies, albeit to various degrees and in different ways depending on the penetration and diffusion of neoliberalism.
3.
Hemmingsson, Olov, 1982-
(författare)
Dynamics of a Risk Regulation Regime : the Case of Head Injuries in Swedish Ice Hockey
2023
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
This thesis explores the risk regulation regime related to head injuries in Swedish ice hockey, primarily by utilizing a corpus linguistic methodology. More specifically, three empirical studies were conducted. The first one aimed to cover the media narrative regarding head trauma and its potential long-term effects on the game of ice hockey, including whether and how this has changed over time. The method used a corpus-assisted discourse study, based on the media coverage of concussions in ice hockey from the Swedish media archive. The second study aimed to map information from the Swedish ice hockey community regarding long-term effects on athletes’ health related to head trauma, including possible changes over time. For this study, activity reports from the Swedish ice hockey association were analyzed using traditional quantitative content analysis. The third empirical study aimed to map the contexts surrounding municipal political records that explicitly mention the game of ice hockey. This was achieved through collocation network analysis, where linguistic networks drawn from municipal political records relevant to sports and leisure activities were analyzed. The thesis aims to make a methodological contribution by applying corpus linguistics to a given risk regulation regime, as well as a theoretical contribution by adding to the studies of these types of regimes.The results from the three empirical studies were analyzed using a theoretical framework, in which risk regulation regimes were the central analytical concept. Additionally, the concept of organizational legitimacy, as used in the general assumptions of neo-institutional theory, was used as a supporting framework. This was due to the nature of the risk, which could be assumed to be not only to lacking regulation, but even encouraged by public entities. The findings included increased coverage of the risk in Swedish media and an increased tendency to promote the positive societal effects of ice hockey among the ice hockey community. Additionally, the political contexts in which the game of ice hockey was mentioned were mostly related to economics. It was also found to be a crucial part of the general context of sports and other leisure activities for which the benefits are emphasized. This was thoroughly analyzed by applying the theoretical framework and focusing on the dynamics of the risk regulation regime. The applied methodology, mainly corpus-based methods, was deemed as working satisfactorily in relation to the specific research problem as well as for studying risk regulation regimes in general.
