SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;mspu:(doctoralthesis);spr:fre"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Doktorsavhandling > Franska

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ouattara, Syna, 1966 (författare)
  • Deux sociétés sécrètes dans l'espace public: l'association des Dozobele (chasseurs) et des Tcholobele (Poro) en milieu Sénoufo en Côte d'Ivoire et au Mali
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Andlighet, ockult kunskap och hemliga sällskap - starka krafter för utveckling, säkerhet och trygghet i Västafrika I Västafrika påverkas frågor som rör utveckling och trygghet till en betydande grad av inhemsk, traditionell kunskap i det ockulta. Denna kunskap förvaltas av så kallade hemliga sällskap, som spelar en viktig roll i samhället. Denna antropologiska studie behandlar två sådana sällskap bland Sénoufo-folket i norra Elfenbenskusten och södra Mali. Det ena sällskapet, Poro, initierar i utdragna, kollektiva ritualer lokalsamhällets ungdomar i denna kunskap; det andra, ”jägarsällskapet”, kan snarare jämföras med ett skrå, där olika ”mästare” individuellt förmedlar sina kunskaper till lärlingar och gesäller. De utbildade jägarna, som har djupgående kunskaper om naturen, är specialister på naturmedicin och har traditionellt fungerat som botare av sjukdom. Forskare som tidigt såg att sällskapen sysslade med förmedling av esoterisk kunskap, som i princip var oåtkomlig för den oinvigde, talade om dem som ”bush-skolor” eller ”hemliga sällskap”. Sällskapen har alltid influerats av religiösa och sekulära impulser i det omgivande samhället och har därmed fortsatt att spela en viktig roll både i traditionella sammanhang och i mötet med samtida, moderna samhällsproblem. I dagens Västafrika kan såväl högutbildade ministrar och akademiker som lokala bönder bli medlemmar i dessa sällskap. I Mali har kulturministeriet de senaste åren ordnat stora internationella konferenser om jägarnas kunskaper, med tusentals jägare och många forskare som deltagare. Poro fortsätter på många håll att spela en viktig roll i lokalpolitiken och i frågor som rör landsbygdsutveckling och jordbruk, medan jägarna i Elfenbenskusten, sedan 1990-talet, har kommit att spela en betydande, och omstridd, roll som bekämpare av den våldsamt ökande brottsligheten. Klädda i sina traditionella dräkter och beväpnade med pilbågar och mynnings-laddare, har jägarna ryckt in som vaktbolag och säkerhetstjänst som skyddar liv och egendom, både för individer och på uppdrag av hela byar och stadsdelar. Avhandlingen visar att befolkningen i allmänhet, och ligorna i synnerhet, både beundrar och fruktar jägarna. Denna respekt och fruktan beror inte så mycket på effektiviteten hos deras vapen, utan snarare på att man tillskriver dem ockulta och andliga kunskaper, som ingen annan kan kontrollera. Genom sin jakt på brottslingar, i stället för på villebråd, har jägarna också kommit att utmana statens monopol på våld och i ökande grad blivit indragna i konflikterna mellan olika fraktioner inom den politiska klassen i Elfenbenskusten och regeringen begränsade deras verksamhet till norra delen av landet. Därmed kom, i efterdyningarna till försöket till statskupp i september 2002 och det följande inbördeskriget, en del av de ivoirianska jägarna att omvandla kampen mot ligorna till en kamp mot regerings-armén. Jägarna och deras kunskaper befinner sig i dag, på olika sätt och i olika roller, i centrum av det offentliga rummet i både Elfenbenskusten och Mali.
  •  
2.
  • Zougouri, Sita, 1973- (författare)
  • Derrière la vitrine du développement : Aménagement forestier et pouvoir local au Burkina Faso
  • 2008
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Cette étude se base sur des recherches ethnographiques menées dans un village nuni autour d’un projet de développement au Burkina Faso. Elle se situe dans une dynamique relationnelle « homme-société-ressources » qui met en lumière des enjeux socio-politiques et économiques, qui sont notamment des espaces de pouvoir, de complémentarité et d’exclusion d’acteurs. L’aménagement forestier dit participatif introduit par ce projet de développement repose de nos jours sur une gestion locale officiellement dirigée par l’Union de groupements de gestion forestière (UGGF), mais simultanément supervisée par un pouvoir local, représenté par un chef de village, prêtre du fétiche principal (Kwere Aniaba) du village de Bougnounou. L’étude nous plonge au cœur de dynamiques politiques entre individus, entre groupes, et entre les groupes et le pouvoir local. Elle décrit et analyse les rapports étroits entre ce pouvoir local et l’aménagement forestier. Ce travail démontre que aussi bien l’UGGF, que le prêtre du fétiche ont intérêt à ce que ce chantier d’aménagement forestier fonctionne bien. Car, ce dernier tire sa légitimité non seulement de son statut religieux au niveau local d’être le protecteur omnipotent, mais aussi de l’extérieur auprès des structures politiques publiques et des structures de développement d’être le garant de la réussite des actions de développement. C’est pourquoi, l’objectif de cette étude a été de comprendre les interactions entre les acteurs locaux derrière une vitrine du développement, et de voir en quoi ces interactions sont le produit de processus d’exclusion et d’inclusion qui, finalement, modèlent et organisent ce projet. Les principaux résultats de l’étude indiquent que les structures préexistantes, qu’elles soient politiques, sociales ou culturelles de ce contexte nuni de Bougnounou, établissent effectivement des privilèges et des structures de façon inéquitable pour les acteurs locaux. Cela introduit ainsi des situations d’exclusion de ces structures entre femmes et hommes sur le marché du bois, entre autochtones nuna et migrants moose autour de l’accès à l’aménagement forestier, entre Tiogolia « gens du village » et Tiogotian « propriétaires du village » basé sur une autochtonie qui s’exprime dans tous les rapports socio-religieux et politiques entre des groupes d’acteurs nuna. Ces situations d’exclusions entrevoient cependant l’inclusion de certains acteurs (les migrants) grâce à leurs rapports fonciers avec les Nuna. Par ailleurs, divers groupes d’acteurs se donnent la possibilité de produire différents modes de résistance pour échapper aux règles du jeu entretenues par ces situations.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (2)
Författare/redaktör
Ouattara, Syna, 1966 (1)
Zougouri, Sita, 1973 ... (1)
Hagberg, Sten, Assoc ... (1)
Diawara, Mamadou, Pr ... (1)
Lärosäte
Göteborgs universitet (1)
Uppsala universitet (1)
Språk
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy