SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;pers:(Karlsson Magnus)"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Karlsson Magnus

  • Resultat 1-2 av 2
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Karlsson, Magnus (författare)
  • Från Jernverk till Hjärnverk. Ungdomstidens omvandling i Ronneby under tre generationer
  • 2000
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Avsikten med denna avhandling är att utveckla en teori om de försvårade villkor som män ur arbetarklassen och den lägre medelklassen upplevt i Ronneby sedan början av 1900-talet; om hur traditionen att snabbt komma ut i arbetslivet — som bland män i Ronneby i det närmaste har varit likvärdigt med att bli vuxen — ersatts av ett behov att senarelägga vuxenblivandet. Bakgrunden är att bolag som Kockums och LM Ericsson —som dittills stått för att arbeten kunnat gå i arv från far till son — ersatts av spjutspetsföretag inom IT- branschen och en lokal högskola, specialiserad på utbildningar i programutveckling. Hela situationen i Ronneby präglas av en problematik som fått en allt större utbredning i västvärlden mot slutet av 1900-talet. De människor som inte förstår den nya utvecklingslogiken och inte förmår att dra de personliga konsekvenserna därav kommer att hamna i bakvattnet. Kanske är därför Ronnebyborna symbolen för en svensk industritradition som går i graven och lämnar fältet fritt för en 2000-talets arbetsstruktur där den lågutbildade arbetskraften hamnar i underläge. Avhandlingen inleds med ett försök att legitimera den ibland okonventionella metod som jag använt för att få läsaren att se, känna, lukta och höra hur omvandlingen av Ronneby har framträtt för dess invånare under tre generationer. Det okonventionella består av tre berättelser som hämtat inspiration från en skönlitterär genre —novellen. Innan idén att skapa ett antal berättelser — som på ett närmast idealtypiskt sätt kunde illustrera relationer, förhållningssätt och värderingar under ungdomstiden för tre generationer — dök upp var jag inställd på att presentera min empiri som om den vore berättad av en speakerröst från någon av svensk filmindustris gamla journalfilmer. Jag hade sett en sådan som faktiskt berättade en liten solskenshistoria om Ronneby på 1940-talet. Tempot och intonationen i journalfilmerna passade min strävan att ge avhandlingen en dokumentär prägel. Detta var första steget på vägen mot de berättelser som jag sedan skrev. När jag väl förstod röstens betydelse för att skapa autenticitet och närvaro drevs jag allt närmare novellens formspråk. Kapitel 2 som jag kallat Om ett försök att lägga golv är med andra ord en metodologisk grund för den fortsatta analysen och avser främst att visa från vilken sociologisk tradition jag hämtat min inspiration. Det är emellertid också ett försök att ge min egen syn på det golv som sociologin borde kunna gå på för att nå fram till nya spännande analyser av det sociala livets omvandling. I kapitel 3, Förlorad och återvunnen gemenskap, diskuteras i första hand den typ av sociologisk teori som har haft ambitionen att göra reda för industrialismens och urbaniseringens konsekvenser för familjelivets förändrade betydelse, både i funktionell och psykologisk mening. Kortfattat skulle man kunna säga att primärgruppens inflytande över individens beteende har minskat, och att de indirekta kontrollmetodernas betydelse har ökat i takt med att samhället har blivit urbaniserat och industrialiserat. Tidigare fanns det en intim relation mellan det lokala och grannskapet, där individen levde sitt vardagliga liv, och de ekonomiska och skyddande funktioner som på sitt sätt är oumbärliga för människors liv. Det fanns en förening mellan samhälleliga mål och de mål som sattes upp inom grupper, små nog att kunna ingjuta en känsla av tillhörighet till samhällets allmänna normer. Det ekonomiska och politiska livet baserades på en stark förankring i mindre gruppers engagemang i samhället, vilket i sin tur tillgodosåg behovet av psykologisk trygghet och identifikation. Människor upprätthöll med andra ord sin lojalitet till familjen och den lokala gemenskapen på grund av dess relation till den ekonomiska och politiska stabiliteten och vice versa. Med urbaniseringen och industrialiseringen försvann den intima relationen mellan familj och det ekonomiskt - politiska livet. Avhandlingen handlar alltså till stor del om hur urbaniseringen och industrialiseringen tycks bidra med en tillbakagång av primära relationers och familjens funktion för människors utveckling som samhällsvarelser, men samtidigt om hur människor hela tiden lyckas skapa nya förutsättningar för att bibehålla det gemensamma. Kapitel 4, 5 och 6 ägnas åt en presentation av Ronnebys utveckling under 1900-talet. Det sker dels genom en genomgång av historiska skrifter, tidningsartiklar och offentlig statistik och dels genom berättelser som utvecklar en slags idealtypisk modell över de data som jag samlat in. Jag formar med andra ord en berättelse som jag hoppas skall härma verkligheten i allt väsentligt, och berättelsen är konstruerad på ett sådant sätt att den som läser skall känna sig hemmastadd i de operationer som utgör berättelsens nav. Det till omfånget största kapitlet är kapitel 7, Det förflutna, nuet och framtiden. Där försöker jag tolka den utveckling som beskrivs i kapitel 4, 5 och 6. Kapitlet är delat i tre delar, A, B och C, som å ena sidan försöker förstå hur — med unga människors liv i Ronneby som utgångspunkt — utvecklingen av människornas egenart är en del av den samhälleliga evolutionen och å andra sidan presenterar några centrala inslag i ungdomsforskningens utveckling under i stort sett samma perioder som jag har delat upp Ronneby i. Tolkningsredskapen är främst hämtade från Margaret Mead och David Riesman som på var sitt håll försökt beskriva det moderna samhällets utveckling i termer av relationen mellan karaktär och social struktur. Mead är den som fokuserar mest på skiftande kulturmönster och menar att mänsklighetens historia präglas av en övergång från ett skede då föräldrar kunde räkna med att barnens liv skulle bli en exakt kopia av deras eget liv, till en situation där varken föräldrar eller samhällets övriga expertsystem kan ge råd till eller veta vad de skall förvänta sig av den uppväxande generationen. Riesman koncentrerar sig mer på konsekvensen av den kulturella utvecklingen och menar att de olika samhällstyperna sammanhänger med nya karaktärstyper. Människan har därför utvecklats från att vara traditionsstyrd — där maktrelationerna är nedärvda — till att bli inifrånstyrd — där livsmålen inplanteras av den äldre generationen tidigt i livet — och så småningom gruppstyrd — där man söker allt mer vägledning från kompisar och massmedia. Det finns uppenbara paralleller mellan Mead och Riesman, och med hjälp av en egen tolkning av deras begrepp har jag försökt se vad som utmärker Ronnebys moderna utveckling. I kapitel 8, De nya möjligheterna och längtan efter något annat, presenterar jag familjen X — som är min största empiriska källa. Med hjälp av det läsaren redan vet om Ronneby blir dialogen mellan farfar, far och son inom familjen X en lite annorlunda men ändå typisk berättelse om Ronnebys utvecklingshistoria. Det blir en konkretisering och en fördjupning av vad jag dittills ordnat och tolkat på ett närmast idealtypiskt sätt. Dialogen mellan Mead och Riesman fortsätter och bildar ramen för berättelsen om tre män från samma familj, men från olika generationer. I analysen framgår det att skolan som sagt har blivit viktigare för den yngre generationen än vad den varit för både mellangenerationen och den äldre generationen, men man får samtidigt en känsla av att skolan inte alls vet hur man skall handskas med ungdomar som söker ett meningsfullt liv efter skoltiden. Mellangenerationens målsättningar låg kanske utanför föräldrarnas direkta kunskapsområde, men skolan gav den kompetens man sökte. Man visste — i samråd med föräldrar och kompisar — vad som var möjligt och kunde använda denna kunskap för att anpassa sig till de förändringar som skapat en viss oro bland arbetare i Ronneby när brukssamhällets dagar var räknade. För den yngre generationen är situationen annorlunda. Samhället befinner sig återigen i en omvandlingsfas som tvingat både föräldrar och barn att se på framtiden med nya och i många fall felslipade glasögon. Skolan är inte längre något som skall ge specialiserad kunskap om olika kunskapsfält, utan, som det framgår av den yngre generationens uttalanden, en institution som framstår som lika vilsen som andra socialisationsagenter inför vad — förutom en viss given allmänbildning — man skall lära ut. Detta har varit en nödvändig utveckling för att möta samhällets fortsatta specialisering. Antalet linjer eller program har i och för sig blivit fler, men de räcker inte för att täcka behovet och strategin ser ut att vara att lära ut förmågan att lära sig själv. Skulle den yngre generationen förlita sig på lärarens engagemang, skulle den med stor sannolikhet uppleva läroprocessen som ganska meningslös. Det är tur för den yngre generationen att mellangenerationen tror på estradörens egenskaper och att mellangenerationen genom sitt eget engagemang hjälper till att knyta samman den nya kunskapen med de beteendenormer som genomsyrat uppväxten och gjort barndomen både trygg och meningsfull. Mellangenerationen hamnade i skärningspunkten mellan brukssamhället och det nya meritokratiska samhället som för åtminstone arbetarklassen innebar en osäkerhet och ett beteende som hotade dem med att hamna utanför produktionsprocessen och de av traditionen föreskrivna rollerna. Det var ”ordentlig” man helst skulle vara, det visste mellangenerationen både från att lyssnat på sina föräldrar och från skolans signaler som hade börjat påpeka vikten av både lydnad och innovation. För den äldre generationen gällde endast lydnad, men för den yngre generationen har det varit osäkert hur man skall uppträda för ge ett gott intryck. Å ena sidan hör den yngre generationen hur omgivningen ställer krav på att man skall vara ”färdig” när man nått en viss ålder och å andra sidan vet man att ju längre man kan uppskjuta vuxenblivandet, desto större är sannolikheten att man hoppar på rätt tillfälle. Och det är upp till en själv att avgöra vad som är det rätta tillfället. Problemet hänger även samman med att dagens samhälle upphävt långsiktig planering. Överallt uppträder diffusa situationer där det är mycket lätt att förlora självförtroendet. Den yngre generationen betonar ofta tryggheten med att bo i Ronneby för att döva ångesten över att inte lyckas visa sig rimligt ambitiös i lärarnas, föräldrarnas och kompisarnas ögon. I relation till kompisarna i Ronneby finner den yngre generationen en gemenskap som är djupare än den som kretsar kring ett gemensamt intresse. Men det går ändå inte att ta miste på att den yngre generationen och säkert ett stort flertal av dagens svenska ungdomar måste koka ihop en alldeles speciell fond av erfarenheter och prestationer för att kunna navigera i det i många fall lösa nätverk som vi kallar informationssamhället. Likt estradören måste man bli både attraktiv och tillgänglig. Sist i avhandlingen följer ett kapitel — kapitel 9, Att växa upp i den nya kapitalismen — som kan sägas vara en blandning av en sammanfattning och ett försök att ytterligare vidareutveckla mina tankar. Genom att spegla mina resultat i ljuset av mina egna erfarenheter försöker jag nå fram till en slutsats som naturligtvis bara blir en början på nya funderingar om hur utvecklingen av samhället är möjlig. Hur kan vi bevara ordningen i samhället och samtidigt framtvinga de förändringar som är nödvändiga för vår existens? Någon form av slutsats når jag ändå. I takt med att Ronneby förändrats framträder en — även om den många gånger är otydlig och en mix av strategier — övergång från en kommunikation och ett sätt att handla som stödjer sig på vad människor är, via vad de har till dagens ändlösa diskussioner som bygger på vad man skall bli. Det är så vi kan förstå den äldre generationens sätt att väldigt sällan ifrågasätta sin uppväxt som något annat än en naturlig reaktion på de omständigheter som rådde för tillfället, medan mellangenerationen hela tiden försökte förhålla sig till hur man borde vara; till vilka egenskaper man borde ha för att tillfredsställa sin omgivning. Den kvalitativa skillnaden mellan mellangenerationen och den yngre generationen är att den yngre generationen inte vet vad omgivningen kräver av en. Därav beslutsångesten och ett ständigt behov av att testa nya grejer och av att känna sig fram till vad man vill bli.
  •  
2.
  • Karlsson, Magnus (författare)
  • Själv men inte ensam : om självhjälpsgrupper i Sverige
  • 2002
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • In this thesis, self-help groups are defined as small, autonomous groups of people that meet regularly to cope with a shared problem through mutual aid. There is reason to believe that self-help group activity is increasing in Sweden. Since no general attempts to map self-help group activity have been made in Sweden, one aim of this study was to map such activities in ten strategically selected geographical areas. A second aim was to analyze the internal and external circumstances of these groups in order to improve our knowledge about Swedish self-help groups in general.The thesis builds on four empirical studies. The first study aimed to map self-help group activity in the ten selected regions, using a questionnaire sent to vicars in the Church of Sweden, heads of welfare offices, head counselors in the health service and representatives of voluntary organizations (n=599). The second study sought a broader understanding of the internal and external circumstances of self-help groups. Eight groups, strategically selected from the outcome of the first study, were group interviewed. The aim of the third study was to examine whether the results of the group interviews were valid for all the groups found in the initial mapping. A questionnaire (27 items) was sent to key persons (n=73) in the groups. The fourth and final study had a partially deductive approach. One aim was to improve our understanding of the roles played by different kinds of knowledge in the groups. A second aim was to test whether the participants in the groups were “peers” or whether there were leaders in the groups in terms of creating, upholding and representing different kinds of knowledge. Four groups, comprising 18 migraine sufferers, were examined by means of a personal questionnaire, a network test and group interviews.The results of the studies showed that 0.5 percent of the population in the selected regions belonged to a self-help type of group at the time for the study. The most common problems among the 228 groups found were related to alcohol (44), illness and physical disorder (41), grief (22) and parenthood (21). Group members emphasized the importance of mutual understanding in their groups, and in the thesis the groups are understood on the theoretical basis of sociology of knowledge. The thesis argues that a specific kind of knowledge - experiential knowledge - is developed in self-help groups. This kind of knowledge is based on mutual understanding and contributes to a deeper understanding. Some differences between experiential knowledge and professional knowledge are highlighted. Besides mutual understanding, the participants valued the spirit of community and the information given in the groups. Finally, the results indicate that groups that had a formal leader (representing professional knowledge) tended to value information more, while groups where the participants were peers (relying on experiential knowledge) primarily valued mutual understanding.In this thesis, self-help groups are seen as belonging to the third sector, and therefore as related to voluntary organizations. However, it is argued that self-help groups may be a contemporary phenomenon with the participants often being consumers rather than members. Despite the group constellation, self-help groups may sometimes have the value of an individual project.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-2 av 2
Typ av publikation
doktorsavhandling (2)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (2)
Författare/redaktör
Lärosäte
Lunds universitet (1)
Stockholms universitet (1)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (1)
Språk
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (2)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy