At være døende hjemme? : Hverdagsliv og idealer

• The dissertation deals with two part-studies. The main focus is a field study the purpose of which is to understand incurable disease and death as hands-on experiences at the player's level. With the aid of observations and interviews, nine dying people, relatives and community nurses are followed in the families? homes over time. The second part-study is a discourse analysis of Danish health-policy reports on the palliative field from 1985 to 2006. The object is to elucidate social ideals about ?the good death?. The epistemological approach has been inspired by social constructionism. The field study has been analysed on the back of everyday-life theory, and the discourse analysis with inspiration from genealogical discourse analyses, discourse theory and perspectives on the construction of social problems. The field study shows how everyday routines, ruptures, time and space are essential to the family's everyday life, as well as how the bodily experience of the dying can have a bearing on action strategies. Insight is provided into the way relationships and interactions are challenged, as well as the potential difficulty of handling issues about dying people's whereabouts, intimate situations and "talking about death". In terms of the nurses, for example, it emerges that dispensing medication and other clinical tasks can have various functions, as well as contact with the families proving a potential challenge to professionals.

• Popular Abstract in Swedish Avhandlingen omfattar två delstudier. Huvudfokus är en fältstudie, där syftet är att förstå obotlig sjukdom och döden som konkreta erfarenheter på aktörsnivå. Med hjälp av observationer och intervjuer följs nio döende, anhöriga och sjuksköterskor under en tid i familjens hem. Den andra delstudien är en diskursanalys av danska socialpolitiska rapporter om det palliativa fältet från 1985 till 2006. Syftet är att belysa samhälleliga ideal om "den goda döden". Den vetenskapsteoretiska ansatsen är inspirerad av socialkonstruktionismen. I fältstudiens analyser har det lagts vikt på vardagslivsteori och diskursanalysen är inspirerad av genealogisk diskursanalys, diskursteori samt teorier om hur sociala problem konstrueras. Fältstudien visar hur vardagens rutiner, tid samt rum har väsentlig betydelse för familjens vardag samt hur döendes kroppsupplevelse kan ha inflytande på olika handlingsstrategier. Det ges inblick i hur relationer och interaktioner utmanas samt hur frågor om döendes val av boende, intima situationer samt ’att tala om döden’ kan vara svåra att hantera. När det gäller sjuksköterskorna framgår det t.ex. hur medicindosering och andra kliniska uppgifter kan ha olika funktioner samt hur kontakten med familjemedlemmarna kan vara en utmaning för de professionella. Diskursanalysen visar bl.a. att idealet om "den goda döden" länkas till val av boendeform och / eller död i hemmet. Det formuleras villkor för "den goda döden" genom diskurser som tar sin utgångspunkt i medicin, psykologi och ett välfärdstänkande. Medicinen framstår som dominant genom diskurser om kontroll av kroppen och detta präglar hur arbetet organiseres och förstås. Diskursen om kontroll av psyket, med utgångspunkt i en kristeoretisk tolkningsram framstår också som dominant. Mindre tonvikt läggs vid diskurser om det religiösa, andliga och existentiella. I studien framträder tydligt diskurser om rätt till autonomi samt om det sociala utifrån ett välfärdsperspektiv. Det tål att diskuteras huruvida den medicinska diskursen samt diskursen om kontroll av psyket utifrån en kristeoretisk tolkningsram tillgodoser döende och anhörigas behov. Vardagen innebär att döende och anhöriga successivt, praktiskt och relationellt skall kunna upprätthålla "det normala" genom kontinuitet och rutiner och även förhålla sig till det atypiska (t.ex. nya symptom, en annorlunda relation). Det ställs krav på interaktionerna mellan döende och anhöriga - deras roller och positioner utmanas.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Nyckelord

Social changes

social discourses

?the good death?

everyday life

community nurses

next-of-kin

relatives

dying

Home death

terminally ill

theory of social work

diskurser

’den goda döden’

vardagsliv

anhöriga

hemsjukvård

obotligt sjuka döende

Döden i hemmet

Sociala förändringar

teorier om socialt arbete

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)