SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) ;spr:swe"

Sökning: hsvkat:504 mat:dok (lärosäte:(gu) OR lärosäte:(du) OR lärosäte:(kau) OR lärosäte:(lnu) OR lärosäte:(ltu) OR lärosäte:(lu) OR lärosäte:(miun) OR lärosäte:(mdh) OR lärosäte:(su) OR lärosäte:(umu) OR lärosäte:(uu) OR lärosäte:(oru)) > Svenska

  • Resultat 1-10 av 650
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Alkvist, Lars-Erik (författare)
  • Max Weber och kroppens sociologi
  • 2004
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Kroppen som socialt fenomen har inte varite ett dcentralt tema inom sociologin. Detta försöker Lars-Erik Alkvist komma till rätta med, på grundval av en omläsning av Max Webers sociologi utifrån temat kroppens sociologi. Författaren menar att det hos Weber finns en dold med dock närvarande förståelse av kroppens sociala sammanhang. Men Webers förståelse av kroppen sitter fast i ett dualistiskt och naturalistiskt tänkande. Kroppen betraktas som ett objekt som kontrolleras och formas av medvetandet och de strukturella sammanhangen.
  •  
2.
  • Carleheden, Mikael, 1958- (författare)
  • Det andra moderna: om Jürgen Habermas och den samhällsteoretiska diskursen om det moderna
  • 1996
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Jürgen Habermas uppfattas idag ofta som dagens ledande samhällsteoretiker. Samtidigt är hans tänkande svårtillgängligt och ofta utsatt för missuppfattningar. De flesta försök att klargöra och diskutera hans kritiska teori har varit filosofiskt och idéhistoriskt inriktade. Denna avhandling framställer däremot hans kommunikativa handlingsteori genom att 'positionera' den på dagens samhällsteoretiska arena. Detta görs genom att kontrastera hans kritiska samhällsteori mot andra samtida och centrala samhällsteorier; främst marxism, liberalism, kommunitarism och postmodernism. Avhandlingen är emellertid inte enbart en deskriptiv framställning av Habermas samhällstänkande, utan också - i den kritiska teorins tradition - en kritisk diskussion av både moderna samhällsteorier och dagens moderna samhälle. Habermas framstår då inte endast som en djupgående kritiker av social teknokratism och paternalism. Med sin teori om radikal demokrati framstår han även som en av de få som försöker utveckla en föreställning om det goda samhället i ett kulturklimat där framtiden blivit dystopiernas snarare än utopiernas marknad och där den cyniska civilisationskritiken närmast har blivit 'politiskt korrekt'.
3.
  • Frank, Denis (författare)
  • Staten, företagen och arbetskraftsinvandringen - en studie av invandringspolitiken i Sverige och rektryteringen av utländska arbetare 1960-1972
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • This dissertation investigates the labour migration from Southern Europe to Sweden, and the changes in Swedish immigration policy between 1960 and 1972. The first part of the dissertation examines the role of the state in shaping the migration streams from Southern Europe to Sweden. From the beginning of the 1950s to 1966, Sweden’s borders were relatively open, and this facilitated a significant amount of immigration. A system of unregulated individual labour migration developed, where foreign citizens could enter Sweden as tourists and thereafter look for work and obtain a work permit. For a significant period of time there doesn’t seem to have been any strong opposition to this laissez-faire system. This all changed during the 1960s, however, when the liberal immigration regulations were called into question. An important factor was that immigration increased dramatically in the mid-1960s. In addition, the national composition of the migration streams to Sweden changed during these years. Immigration from Yugoslavia, Greece and also from Turkey increased, while the number of immigrants from the Nordic countries diminished. In connection with the changing immigration pattern, certain actors, such as the trade unions and Sweden’s central employment authority, AMS, called for more restrictive immigration regulations. Demands from the trade unions and AMS led to a more stringent immigration control in 1966, and again in 1967, when a new Swedish immigration policy was introduced.Swedish research into changes in immigration policy during the 1960s often emphasizes the considerable influence of the trade unions on the policy shift. An argument put forward in this dissertation is that the intensification of immigration control not only reflected the demands of the trade unions, but that significant demands also came from within the state apparatus, and particularly from AMS. AMS was a relatively autonomous actor when the immigration regulations changed in 1966-1967, and its demands and knowledge regarding the influx of migrant labour made a significant contribution to the formation of the new immigration policy.The second part of the dissertation investigates how industrial companies have shaped the migration streams from Southern Europe to Sweden. Immigrants from Yugoslavia and Greece were often recruited in order to perform the heavy and subordinate work in the manufacturing industries that native workers had either avoided or left at that particular time. The dissertation attempts to explain this concentration of Southern Europeans in subordinate positions in the manufacturing industries.During the 1960s, Yugoslavs became the largest non-Nordic group in the migration streams to Sweden. How did Sweden become connected with this emigration country situated in the Mediterranean? A conclusion is that, to a great extent, the requirements and actions of industrial companies shaped the national composition of the migration streams to Sweden.
4.
  • Hjorth Aronsson, Christina (författare)
  • Struktur, handling och rumslig morfologi : Två fall av förnyelse och byggande i urban miljö
  • 1999
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The dissertation addresses problems concerning relations between decentralised welfare and centralised planning and building authorities as central matters in the public sector on communal level. Problems concerning relations between public planning and private market according to building are also focused. The study is based on Durkheim's macrosociology, social epistemology, and sociology of knowledge, developing an analysis model built upon Mary Douglas' grid-group typology, new-durkheimian theory of ritual action and urban semiotics. Key concepts are cosmologies, social welfare, market, and claims for influence on the process of physical planning. The analysis is made in relation to changes in welfare state perspective on macro level.The study's empirical material is collected from documents, official statistics, and interviews with essential actors in public sector and private enterprises, reflecting renewal efforts and of new planning.Decentralization of public decision-making evolves claims of local influence as results of new insights and knowledge among local professionals and politicians as results of new cooperation. Emancipation and ambivalence in relation central-local are consequences. Increased participation from private market on planning and building reflect knowledge-based differences and tensions due to their respective cosmological belonging. Changes in the post-war welfare sector are reflected in accumulated problems in a neighbourhood-area. Decarceration is reflected as normalisation in ordinary housing. On urban level, this reflects increased morphological, as well as socio-economical differentiation. Theoretically is discussed the possible expansion of grid-group typology through integrating concepts of action, of structure, and of spatial morphology (semiotics), called intra- and inter cosmological phenomena.
  •  
5.
  • Jönhill, Jan Inge (författare)
  • Samhället som system och dess ekologiska omvärld. En studie i Niklas Luhmanns sociologiska systemteori
  • 1997
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Sociologen Niklas Luhmann är en av få samhällsvetare som kommit att utveckla en egen teori. Det har skett genom en vidareutveckling av systemteorin och med otaliga inspirationer från klassisk och modern sociologi, filosofi, rättsteori, kommunikationsteori, kognitionsforskning osv. Luhmanns vittomfattande skriftliga verk gör honom till en av de mest betydande sociologerna överhuvudtaget. Denna studie är den första omfattande exposén över Luhmanns systemteori i Skandinavien. Framställningen innefattar bland annat teoriansatsens grundvalar och teorihistoriska avsnitt och diskussioner. Avhandlingens andra del utgörs av en övergripande systemteoretisk analys av de globala miljöproblemen.
  •  
6.
  • Krekula, Clary (författare)
  • Kvinna i ålderskodad värld : Om äldre kvinnors förkroppsligade identitetsförhandlingar
  • 2006
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • By exploring identity processes during women’s life course, this study aims at broadening the theoretical framework concerning the intersection of age and gender. Two fundamental questions are posed: (1) how do identity processes appear when an age perspective is added, and (2) how can women’s narratives about old age be understood from the social psychological identity perspective? The study is based on individual qualitative interviews with women aged 75+, which were preceded by focus group interviews. The analysis draws attention to the duality of bodily meanings: the on-stage-body and the off-stage-body. These analytical concepts call attention to the body as embodied identity claims and as bodily signs given, but not used by the actor as identity claims. The analyses also emphasize how identity processes are based on a notion of phenomena as age coded, that is, the appropriateness of behaviours as determined in relation to age. The study illustrates several parallel identity processes: face-to-face interaction, interaction with internalized significant others and with social norms. The study highlights that (1) identities can be more or less dependent on external approval and that (2) the body`s role in identity processes varies with context and interaction. The study reveals a variety of old age discourses. Depending on whether identities are coded as appropriate for old age or younger ages, the category 'old women' is both used and rejected as an in-group. In a similar vein, the dichotomy of subjective and chronological age stands out as an identity strategy. The study also shows that chronological age is used as a sufficient explanation for changed conditions, situating changes in life at the individual and biological level, whereby social aging processes are toned down, and the women’s position as actors becomes limited.
  •  
7.
  • Lundberg, Anders, 1966- (författare)
  • Om gemenskap - en sociologisk betraktelse
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Olika rapporter har fastslagit att de traditionella svenska folkrörelserna (såsom arbetarrörelsen och frikyrkorörelsen) tappar medlemmar. Istället för att ansluta sig till ett politiskt parti eller en kyrka söker sig politiskt eller religiöst intresserade individer till nya, individualiserade, former av engagemang. Denna avhandling studerar en grupp män och kvinnor som vidhåller ett kollektivt engagemang inom ramen för de traditionella folkrörelserna (se ovan). Den ställer frågor såsom "Hur ser deras engagemang ut?" "Vilken roll spelar upplevelsen av tillhörighet för engagemanget?" "Hur är det möjligt att vara individ och samtidigt vara en del av ett kollektiv?" "Vilka svårigheter stöter de på, i relation till motsättningen mellan individ och kollektiv?" "Hur löser de dessa problem?" Som en hjälp i försöken att förstå förutsättningarna för kollektivt engagemang i en post- eller senmodern era använder sig denna avhandling av två olika (delvis motstridiga) teoretiska skolor: postmodernism och kommunitarism. Genom att dra från dessa skolor, samtidigt som han förutsätter en nära kunskap om de traditionella folkrörelserna, konstruerar författaren två idealtypiska begrepp: stabil gemenskap (liknande den kommunitaristiska synen) och ledig gemenskap (liknande den postmoderna synen). Dessa idealtyper används för att förstå förutsättningarna för gemenskap och gemensamt engagemang idag. Empiriskt går det att hos de intervjuade finna ett antal strategier för hur de upprätthåller sitt engagemang. Dessa strategier innefattar: en privatisering av ideologin; ett försök att göra yrkesmässig karriär inom ramen för rörelsen; ett fenomen kallat ideella professionella; en betoning på att engagemanget kan vara en vinst för det personliga livsprojektet; att se livet som bestående av en rad faser där det är möjligt att vara olika mycket engagerad vid olika tidpunkter; att hålla organisatorisk strukturer i bakgrunden och att låta dessa främja närhet mellan och ett synliggörande av individer. Vidare visar denna avhandling empiriskt hur de intervjuades engagemang liknar det författaren kallar stabil gemenskap. Den visar hur de intervjuade uppfattar tillitsrelationer, vilka utgår från stabil gemenskap, som något viktigt. Den visar emellertid också hur det finns en tendens (främst bland de frikyrkliga) att förvänta sig för mycket av relationerna inom en gemenskap: det vore istället viktigt för dem att inse vikten av andra typer av relationer (till exempel frändskap, den typ av relation som författaren menar är typisk för ledig gemenskap; men också vad författaren definierar som ?vänskap?) för ett upprätthållande av engagemanget. Där finns också en tendens (främst bland de aktiva inom arbetarrörelsen) att alltför snabbt slussa alltför många nya individer in i den aktiva skaran. Tillit (stabil gemenskap) tar tid att skapa: när det går för snabbt riskerar upplevelsen av tillhörighet att utebli vilket i sin tur riskerar att resultera i bitterhet och desillusionering.
  •  
8.
  •  
9.
  • Tyrkkö, Arja (författare)
  • I skärningspunkten mellan arbetsliv och föräldraskap : En studie om livsformer i 1990-talets Sverige
  • 1999
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • The central problem area of this dissertation concerns the connection between working life and parenthood. The main purpose is to develop an analytical strategy which validity is determined by the extent to which it can consider and cover the complexity of the con-ditions and practices of everyday life for working parents. Starting in an understanding of the concept life-mode as a sensitizing concept, an analytical model is developed and a Boolean approach is used to study the complex interrelation between working life and parenthood. In the dissertation the relationship between working life and parenthood is studied focusing on the work place. Parenthood, organization and gender are three key concepts which direct the analysis of the organizational forms everyday life take on. The empirical material of the dissertation comes from a questionnaire survey carried out in Sweden in 1992. The material consists of nine occupational groups, divided in women and men. A qualitative comparative method, developed by Charles C. Ragin, is used to compare organization-based adjustment situations. The factors of the analytical model are presented in binary form and tested against empirical data. The results are presented as equations that reflect the com-plexity of the interrelations between working life and parenthood through conjunctures of causal conditions, i e leading position, the dominance of one of the sexes at departmental level, children-specific scope of action, general scope of action, and the outcome, i e different adjustment strategies used by parents. The division of the adjustment strategies in three degrees of imposed restrictions on the work situation : everyday actions, smaller restrictions and bigger changes of the work situation : is an attempt to account for the size of the work and family circles. <br/><br/>(In Swedish with an English summary)
  •  
10.
  • Wolmesjö, Maria (författare)
  • Ledningsfunktion i omvandling - Om förändringar av yrkesrollen för första linjens chefer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen.
  • 2005
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)abstract
    • Popular Abstract in Swedish Under 1990-talet har många kommunala verksamheter ställts inför ökade kostnader av äldre- och handikappomsorgen och flera organisatoriska förändringar har genomförts. Nya problem och dess lösningar beskrivs ofta förlagda till chef- och ledarskapsområdet. Chefer och ledare inom offentlig verksamhet har under de senaste åren tillskrivits en nästan magisk betydelse för verksamheten genom att de förväntas hitta lösningar på organisatoriska problem. Denna avhandling handlar om tre olika tendenser till förändring och utveckling inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen som är gemensamma för flera kommuner. Den första är utvecklingen mot en marknadsorientering. Ett sätt att hantera detta har varit att försöka öka effektiviteten, bl.a. genom införandet av en så kallad beställar-/utförarmodell. I detta sammanhang har biståndshandläggarmodellen, dvs. åtskiljande av biståndsbedömning och verksamhetsansvar i en handläggarroll och en arbetsledarroll studerats. Den andra tendensen som kan ses som ett uttryck för förändring i organisationen är att allt fler vård-, omsorgspersonal som chefer på olika nivåer tycks uppleva en pressad arbetssituation och arbetsotillfredsställelse. Detta är bakgrunden till att införandet av flexiblare arbetsorganisation genom så kallade självstyrande grupper och årsarbetstid studerats. Den tredje tendensen som studerats i denna avhandling är decentralisering av socialtjänsten, dvs. delegering av beslut och utlokalisering av administrative enheter. Denna förändring kan knytas till ökade krav på ökad brukarmedverkan/inflytande från dem som använder sig av dessa tjänster, här äldre och personer med funktionshinder. Syftet med avhandlingen var att belysa hur politiker och chefer ser på och upplever chef- och ledarskap inom kommunal äldre- och handikappomsorg. Fokus sattes på hur kraven på, och arbetsinnehållet för första linjens chefer formuleras i tre organisationsformer. Avhandlingen innehåller tre former av empiriskt material. Den första är en enkätstudie till politiker och tjänstemän i ledande befattningar på olika nivåer inom den kommunala äldre- och handikappomsorgen. Den andra materialinsamlingen består av kvalitativa intervjuer med politiker och chefer på olika nivåer. Den tredje materialinsamlingen består av en dokumentstudie av kommunala dokument såsom riktlinjer och utvärderingar som ligger till grund för organisationsförändringarna. Analysmetoden, en kvalificerad innehållsanalys är inspirerad av diskursanalys och fokuserar på jämförelser mellan olika kommuner, mellan politiker och tjänstemän och mellan kvinnor och män. Resultatet visar att organisationsförändringarna gav oväntade effekter för chef- och ledarskapet och att förväntningar och krav på ledningsfunktionen skiljer sig åt mellan politiker och tjänstemän och mellan olika organisationer. Politiker och högre tjänstemän förväntar sig i första hand av arbetsledarna att de ska vara chefer för verksamheten, och anställda förväntar sig i första hand att arbetsledarna ska vara ledare. Lösningen tycks vara kompetensutveckling, men vilka kompetenser ska då dagens och morgondagens chefer inneha och utbildas i? Två mönster kunde urskiljas. Det första kan relateras till kraven på effektivitet och det andra kan relateras till kraven på kommunikation. Avhandlingen belyser villkoren för chef- och ledarskap där chefskapet trycks allt längre ner i organisationen. Det innebär dock inte att det inbyggda dilemmat, som består i att vara både chef och ledare försvinner ur organisationen. Någonstans i organisationens ledningsfunktion måste effektivitetsperspektivet och kommunikationsperspektivet mötas. Detta ska kanske ses som ett dilemma som inte går att upplösa ? enbart förlägga på olika nivåer i en verksamhet.
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 650
Åtkomst
fritt online (314)
Typ av publikation
doktorsavhandling (650)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt (650)
Författare/redaktör
Karlsson, Magnus, (2)
Magnusson, Jan, (1)
Meeuwisse, Anna, (1)
Harrysson, Lars (1)
Mallander, Ove (1)
Edman, Johan (1)
visa fler...
Björktomta, Siv-Brit ... (1)
Johansson, Håkan, (1)
Abiala, Kristina, 19 ... (1)
Abrahamson, Maria, 1 ... (1)
Stenius, Kerstin, (1)
Danielsson, Erna, 19 ... (1)
Johansson, Stina, (1)
Höjer, Ingrid, 1953- ... (1)
Hofvendahl, Johan, (1)
Eriksson, Kjell, (1)
Johansson, Björn, (1)
Starrin, Bengt, (1)
Larsson, Jörgen, 196 ... (1)
Ulfsdotter Eriksson, ... (1)
Persson, Anders, (1)
Lind, Martin (1)
Sundh, Kenneth, (1)
Whitaker, Anna, (1)
Skillmark, Mikael, 1 ... (1)
Johnsson, Eva, (1)
Holmberg, Tora, 1967 ... (1)
Ekström, Marianne, 1 ... (1)
Ahlberg [Alsarve], J ... (1)
Kassman, Anders, (1)
Leissner, Tom, 1943- ... (1)
Persson, Olle, 1949- ... (1)
Ahlgren, Thorbjörn, ... (1)
Svensson, Kerstin (1)
Jonsson, Björn, (1)
Ahlstrand, Roland, (1)
Arvidson, Markus, 19 ... (1)
Höög, Jonas, 1948-, (1)
Palm, Irving, (1)
Lewin, Bo, (1)
Lundgren, Mats, (1)
Wikström, Eva, 1966- ... (1)
Ahnlund, Petra, 1973 ... (1)
Sauer, Lennart, 1966 ... (1)
Degner, Jürgen, 1964 ... (1)
Johansson, Roine, (1)
Franzén, Mats, (1)
Sörbom, Adrienne, 19 ... (1)
Ekerwald, Hedvig, (1)
Boström, Magnus (1)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (160)
Göteborgs universitet (137)
Umeå universitet (99)
Stockholms universitet (99)
Uppsala universitet (76)
Linnéuniversitetet (40)
visa fler...
Örebro universitet (40)
Mittuniversitetet (24)
Karlstads universitet (23)
Södertörns högskola (15)
Ersta Sköndal Bräcke högskola (14)
Högskolan Dalarna (13)
Linköpings universitet (12)
Högskolan i Halmstad (12)
Mälardalens högskola (10)
Högskolan i Gävle (9)
Högskolan Kristianstad (6)
Högskolan i Jönköping (5)
Malmö universitet (5)
Luleå tekniska universitet (3)
Högskolan Väst (3)
Gymnastik- och idrottshögskolan (2)
Högskolan i Borås (2)
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
visa färre...
Språk
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (650)
Humaniora (11)
Medicin och hälsovetenskap (9)
Teknik (3)
Lantbruksvetenskap (2)
Naturvetenskap (1)

År

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy