1.
Hilding, Lars-Olof, 1963-
(författare)
"Är det så här vi är" : Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter
2011
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Avhandlingen, baserad på intervjuer med 58 studenter vid tre olika program vid Högskolan i Halmstad, behandlar de skäl olika studentgrupper beskriver för att börja studera, deras upplevelser av mötet med högskolemiljön, och vilken betydelse de en lokal högskola kan ha. Trots olika åtgärder var den sociala snedrekryteringen till högre utbildning i stort sett oförändrad mellan 1960 och 1990. Under 1990-talet skedde en utjämning, men 1999 kom fortfarande bara 24% av studenterna vid svenska universitet från arbetarklasshem, trots att de utgjorde 35% av hela befolkningen. Studenter med högutbildade föräldrar uppger att de egentligen inte träffar ett aktivt val att börja högre studier, det uppfattas snarare som en naturlig del av vuxenblivandet. Barn från hem utan utbildningstraditioner ger en annan beskrivning. De beskriver valet att utbilda sig som ett val bland flera andra, och att de fått stöd från föräldrarna oavsett vad de valt. För barn till lågutbildade var det ofta fråga om en särskild händelse som gjorde att utbildning blev ett aktuellt alternativ. I studien har det varit möjligt att jämföra hur både klassresenärer och arvtagare beskriver mötet med och vistelsen på högskolan. Båda grupperna beskriver hur de upplever miljön som förvirrande och otrygg. Arvtagarna utvecklar emellertid strategier för att hantera situationen, eftersom den är svårare att ifrågasätta för dessa - utbildningen är ju en naturlig del av vuxenblivandet. Klassresenärerna är däremot mer benägna att ifrågasätta studierna. Klassresenärerna beskriver hur de upplever att de förändras ifråga om språk och förhållningssätt under studierna, männen i mer positiva ordalag, kvinnor med en viss tvehågsenhet.
2.
Bengtsson, Åsa, 1967-
(författare)
Nyktra kvinnor : Folkbildare, företagare och politiska aktörer. Vita Bandet 1900-1930
2011
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
In this thesis the female Christian temperance union the White Ribbon is in focus. The White Ribbon was founded in Stockholm in 1900 and it was part of the international organization World’s Woman’s Christian Temperance Union (WWCTU). The organization’s ambition was to create a temperate and moral society, running a variety of philanthropic institutions and adult education, as well as non-alcohol serving restaurants.The aim of the thesis is to study the White Ribbon’s social and political commitment and its ideological approach during the first three decades of the 20th century. The White Ribboners’ ideological approach and culture are problematized in relation to the prevailing and predominant view on women. The organization’s monthly journal has been closely studied and the ideas and practical social and political commitment have been analyzed in a theoretical perspective of social movement theory, according to the Swedish sociologist Håkan Thörn’s methodological framework. This theoretical approach is an instrument to analyze what the White Ribbon identified to be social problems; what was considered to be the reasons for these problems; and what strategy the organization regarded to be the best way to deal with them in order to reach the prognosticated change.The analysis shows that the White Ribbon identified the predominant gender system and the bourgeois view on women as a primary social problem. The organization’s strategy was to eliminate the patriarchal order of the gender system and to change the attitude of people through adult education, information and persuasion. The White Ribbon participated in public debate pursuing temperance and women’s suffrage, and was a lobbyist proposing motions and demanding legislative reforms. The White Ribbon’s ideological approach, as well as their philanthropic activities emanated from a bourgeois ideal of conscientiousness and cultivation, and from an interest in social politics. This was in contrast to the bourgeois view of what the ideal woman should do. From the White Ribboners’ point of view, society could only prosper when women had the same rights as men, and could participate the public sphere and become involved in politics.The study shows that the organization worked hard for equality and democracy, pursuing a feminist and liberal ideology. The White Ribboners regarded themselves, and also acted, as political agents. They introduced and increased women’s possibilities for adult education. They initiated and provided social protection for alcohol addicted women, and for poor and fallen women and girls. These activities must be seen as forms of enterprises and the White Ribboners as entrepreneurs, since these institutions were, in fact, innovations and models for solving problems in order to build a welfare system and to create a temperate and prosperous society. The thesis put forward arguments that the White Ribbon’s social and political work are political innovations and important elements in the process of democratization and, therefore, played an important part in this process.
