1.
Ewertzon, Mats, 1956-
(författare)
Familjemedlem till person med psykossjukdom : bemötande och utanförskap i psykiatrisk vård
2012
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
This thesis focused on the situation of family members of persons with psychotic illness, particular on their experience of the approach of the healthcare professionals and of their feelings of alienation regarding the professional care of their family member. A further aim was to explore how siblings who have participated in a support group for siblings experienced their situation.A questionnaire was developed that enabled the aims of this thesis to be investigated (I). Seventy family members from various parts of Sweden participated, and data were collected via the questionnaire developed in study I (II-III). Thirteen siblings who previously had participated in a support group participated in follow-up focus groups interviews (IV).The questionnaire developed was shown to be reliable and valid in these studies (I). In many cases, the participants had experienced an approach from professionals that indicated that they did not experience openness, confirmation and cooperation, and that they felt powerless and socially isolated in relation to the care. There was also found to be a certain degree of association between how the participants experienced the approach and whether they felt alienation (II). The majority of the participants considered openness, confirmation, and cooperation to be important aspects of professional’s approach. The result also identified a low level of agreement between the participants’ experience and what they considered to be significant in the professional’s approach (III). The findings revealed the complexity of being a sibling of an individual with psychotic illness. Participating in a support group for siblings can be of importance in gaining knowledge and minimizing feelings of being alone (IV).Although the psychiatric care services in Sweden have been aware of the importance of cooperating with family members, the results indicated that there is a need for further research in this area.
2.
Grönberg Eskel, Marit, 1971-
(författare)
Från slutna institutioner till institutionaliserat omhändertagande
2012
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
In recent years, a number of reforms have been made regarding the provision of care to people experiencing psychiatric disabilities. The aim of these reforms was to enable these people to participate in society and to ”live as others”. This political ambition, as well as research on recovery, stands to a certain extent in contrast to the message conveyed in the media, where the mentally ill/disabled to a great extent are represented as dangerous and incurable. The aim of the thesis is to analyse if, and how a group of people experiencing psychiatric disabilities create a sense of being like others, and to relate the analysis to the historical emergence of the contemporary conception of mental illness/psychiatric disability. This thesis employs the method of interviews.I highlight the informants encounter with the historically based stereotype that defines the persons as unreasonable, irrational and incapable of taking care of themselves. When the informants face the stereotype, they act to reduce the negative consequences. The informants’ actions can be interpreted in terms of approaches and in this perspective the informants appear as strong actors, who, contrary to the stereotype, are capable of take care of themselves. Three approaches are described: expertise, adaptation, and distancing. In situations where the stereotype is not present, the informants can create a feeling of being like anyone else. Their stories show that the feeling of being like others is individual. The development taking place in the field is “path-dependent”, meaning that the initial activity, the differentiation of persons with mental illness and the subsequent events is a development following a pattern which could explain the failure of the good political intentions. It has progressed from closed institutions to an institutionalized care service.
3.
Pietilä, Sirpa
(författare)
Tvillingskap genom livet : individualitet och relation i äldre tvillingars livsberättelser
2012
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska, beskriva och förstå upplevelser av tvillingskap utifrån äldre tvillingars livsberättelser. De 35 tvillingarna som ingår i denna avhandling var ett urval av deltagarna i två longitudinella studier av äldre tvillingar, SATSA (Swedish Adoption Twin Study of Aging) och Gender. Studiedesignen är kvalitativ och vid intervjuerna användes narrativ metod och berättelsematerialet analyserades med narrativ analys (studie I och II) och med kvalitativ, latent innehållsanalys (studie III och IV). Enligt tvillingarna i denna avhandling beskrevs tvillingskapet utifrån relationen med tvillingpartnern (I, III, IV) och ur ett identitetsperspektiv (II). Tvillingrelationer är unika men representerar också variationer. Tre slags relationsmönster identifierades, benämnda den närande, tärande och den ytliga relationen som baseras på kvalitativa aspekter (I). De olika typerna av relationer blev särskilt tydliga under viktiga skeden i livet, såsom vid ingående av äktenskap (III) och vid förlusten av tvillingpartnern (IV), vilket innebar att tvillingarna fick anpassa sig till ett mer individualiserat liv. I den närande och den ytliga tvillingrelationen upplevdes inte dessa livsförändringar som särskilt dramatiska, medan de för tvillingarna i den tärande relationen upplevdes som mer dramatiska. Från ett anknytningsteoriskt perspektiv förblev de äldre tvillingarna ankytningspersoner med oförändrade anknytningsmönster genom livet (I). Sammanbundet med den nära tvillingrelationen är hur tvillingar definerar sig själva, då tvillingskapet innebär att hantera både sin individuella identitet och tvillingidentiteten. Självbeskrivningarna med betoning av olikheter, ses mot bakgrund av hur tvillingarna upplevde att omgivningen uppfattade dem som en social enhet och tolkades som en vilja att betona sin individualitet i förhållande till tvillingpartnern och som ett budskap till omgivningen att vilja bli sedd som en egen individ (II). Sammanfattningsvis beskrevs tvillingskap av de flesta som en nära, berikande relation genom livet och för vissa mindre berikande beroende på vilken slags relation de hade till sin tvillingpartner. Parallellt pågick ett identitetsarbete att ta plats som en egen individ i tvillingrelationen och att hävda sin individualitet gentemot den övriga omgivningen i budskapet: ”Vi är inte så lika som ni tror”!
