1.
Tyrkkö, Arja
(författare)
I skärningspunkten mellan arbetsliv och föräldraskap : En studie om livsformer i 1990-talets Sverige
1999
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The central problem area of this dissertation concerns the connection between working life and parenthood. The main purpose is to develop an analytical strategy which validity is determined by the extent to which it can consider and cover the complexity of the conditions and practices of everyday life for working parents. Starting in an understanding of the concept life-mode as a sensitizing concept, an analytical model is developed and a Boolean approach is used to study the complex interrelation between working life and parenthood. In the dissertation the relationship between working life and parenthood is studied focusing on the work place. Parenthood, organization and gender are three key concepts which direct the analysis of the organizational forms everyday life take on. The empirical material of the dissertation comes from a questionnaire survey carried out in Sweden in 1992. The material consists of nine occupational groups, divided in women and men. A qualitative comparative method, developed by Charles C. Ragin, is used to compare organization-based adjustment situations. The factors of the analytical model are presented in binary form and tested against empirical data. The results are presented as equations that reflect the complexity of the interrelations between working life and parenthood through conjunctures of causal conditions, i e leading position, thedominance of one of the sexes at departmental level, children-specific scope of action, general scope of action, and the outcome, i e different adjustment strategies used by parents. The division of the adjustment strategies in three degrees of imposed restrictions on the work situation - everyday actions, smaller restrictions and bigger changes of the work situation.- is an attempt to account for the size of the work and family circles.
2.
Nordfeldt, Marie, 1961-
(författare)
Hemlöshet i välfärdsstaden : En studie av relationerna mellan socialtjänst och frivilliga organisationer i Stockholm och Göteborg
1999
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
The aim of this thesis is to examine the relations between local government and voluntary organisations in two Swedish cities - Stockholm and Göteborg - with regard to the issue of homelessness, and to analyse how these relations have changed during the 1990's. A further aim is to explore to what extent different localities, due to variations in the economic and political context, vary in their responses to influences and pressures from the outside, e.g. from the central state. These variations, it is assumed, result in different approaches to local welfare production and, as part of that, different views on how to care for the homeless, and also create differences in the relations between local government and voluntary organisations. A qualitative methodology has been used in the two case studies. Most of the data have been gathered through personal interviews with informants from the local governments and the voluntary organisations respectively, supplemented with different kinds of documentary information. The comparative analysis indicates that, although social policy in Sweden is rather strictly regulated at the central state level, there are differences on the local level with respect to relations between the local government and voluntary organisations. In short, there are local modes of welfare production. In Stockholm, the voluntary organisations cooperate with local government agencies, but they have in particular staked out a niche of their own - to care for the most deprived of the homeless. The voluntary organisations in Göteborg, in contrast, have become an integrated part of a restructured local government.
3.
4.
Åberg, Jan-Olof
(författare)
Det rationella och det legitima : En studie av utvärderingarnas teori och praktik
1997
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt) abstract
Avhandlingen beskriver den internationella utvecklingen av utvärdering som institution, ger ett förslag till sammanfattning av utvärderingsläran och undersöker utvärderingens praktik i ett antal konkreta fall. Analysen leder till en teoretisk skiss över hur utvärderingar kan bidra till att legitimera det som utvärderas.Allt fler verksamheter och förändringar inom offentlig sektor utsätts för ut-värdering. Man organiserar således särskilda undersökningar för att åstadkomma välunderbyggda bedömningar, som i sin tur syftar till att ge underlag för beslut eller förändringar. Utvärderingar kan vara rationella i den meningen att de är målinriktade och bygger på vetenskapliga metoder. De kan också användas rationellt för att ge grunder för politiska beslut. Samtidigt är det många intressen som står på spel när man utvärderar. Utvärderingar sker alltid under politiska villkor genom att olika inblandade försöker driva igenom eller försvara sin bild och sin bedömning av verkligheten. Denna motsättning mellan det förnuftiga och det politiska undersöks i avhandlingen med hjälp av en beskrivning av tre stora utvärderingsprogram, som samtliga gäller reformering av styrsystemen inom svenska landsting. Generellt sett är ökningen av utvärderandet i västerlandet ett uttryck för en strävan att rationalisera offentliga sektorn genom vetenskapliga metoder och systematisk granskning av beslutade program. Teoribildningen kring utvärdering ökar också, och behandlar i huvudsak tre problem: att beskriva och förstå det som utvärderas, att bedöma det och att ge utvärderingen en betydelse för olika berörda. Rationellt sett bör dessa problem hanteras konsekvent, målinriktat och med vetenskapliga verktyg.De tre utvärderingsprogrammen uppvisar många avvikelser från detta rationella ideal. De uppvisar exempelvis brister i tillförlitlighet och relevans, använder inte sällan fel metoder i förhållande till syftena, och bygger på antaganden som inte redovisas. Analysen av utvärderingsprojekten leder till slutsatsen att de kan förstås utifrån att de legitimerar både sig själva och de reformer som studeras. Det gör man genom att ge intryck av vetenskaplighet och målinriktning, men också genom externalitet dvs att utvärderarna är professionella och kommer in i sammanhanget utifrån och en viss grad av internalitet, dvs att utvärderingen anknyter till föreställningar och normer inom organisationen. Man kan förstå vad som görs i utvärderingarna som olika sätt att hantera motsättningen mellan rationalitet, externalitet och internalitet. Ett framträdande exempel är att utvärderarna inte sällan för beslutsfattarnas bedömningar vidare, presenterade som vetenskapliga faktasvar på målinriktade frågor.
