SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

id:"swepub:oai:DiVA.org:du-22700"
 

Sökning: id:"swepub:oai:DiVA.org:du-22700" > Förskollärares uppf...

Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Alatalo, Tarja, 1961- (författare)
Högskolan Dalarna,Pedagogiskt arbete
Westlund, Barbro (författare)
Stockholms universitet
Strid, Anna (författare)
Nacka kommun, Elevhälsan
 (creator_code:org_t)
2016
2016
Svenska.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Forskning visar att läsning i olika genrer och sagoberättande anses vara ett av de bästa redskapen för att stärka barns språkliga utveckling (Svensson, 2005). Man har sett att förskollärare ofta läser främst för att skapa lugn och ro och att ha en trevlig stund tillsammans (t.ex. Eskebaek, Basse & Sehestad, 2008).Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om vad som är god pedagogik i samband med högläsning och vad man grundar sina uppfattningar på. Följande forskningsfrågor är centrala: Vilka pedagogiska möjligheter beskriver lärare gällande högläsning? Vilka argument används för att underbygga egna uppfattningar om god pedagogik i samband med högläsning? Med vilken medvetenhet talar förskollärare om barns (skrift)språkliga utveckling?Studien genomförs med fokusgruppmetod. Studiens fokus är lärarnas samtal med varandra om olika aktiviteter i förskolverksamheten. Tre fokusgrupper med fem förskollärare i varje genomfördes. Fokusgrupperna samtalade utifrån filmavsnitt från högläsning samt korta intervjuer om högläsarens val av bok och lässtrategier.Samtalsanalysen bygger på riktlinjer som gäller för hur man arbetar med fokusgrupper (t.ex. Wibeck, 2000). I analysen söks efter underliggande teman enligt Bernard och Ryans (2003) modell för kvalitativ analys. Tre analysenheter används: individnivå, gruppnivå och jämförd gruppnivå. För att urskilja graden av olika metaspråk i samtalen används Naeslunds (1997) analysmodell i tre steg (oreflekterat vardagsspråk, facktermer, metaspråk med förklaringsmodeller och utredande resonemang).Mycket preliminära resultat indikerar följande:Högläsning är ett viktigt redskap för organisering av vardagenHögläsning har minskat eftersom mycket annat ska få plats i verksamhetenLärarens intresse är avgörande för om det läses och för kvaliteten i läshändelsenHögläsning ses som särskilt viktigt för andraspråkslärandeHögläsning av faktatext är inte vanligt förekommande i alla förskolorMysfaktor, pedagogiskt redskap och temaarbete framkommer som läsningens syftenDet är inte självklart att högläsning ses som en pedagogik för språkutveckling   

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogiskt arbete (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogical Work (hsv//eng)

Nyckelord

Högläsning
förskolan
språkutveckling
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik
Förskollärares uppfattningar om högläsningens potential som skriftspråksutvecklande pedagogik

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)
kon (ämneskategori)

Till lärosätets databas

Sök utanför SwePub

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy