Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning

• Kortsiktiga betyg, långsiktiga mål – svensklärares dilemman i skrivundervisning och bedömning Solveig Malmsten och Martin Göthberg, Högskolan DalarnaVi rapporterar resultat från forsknings- och utvecklingsprojektet SSOE, Svensklärares samtal om elevtext, som vi med stöd av ULF-medel bedrivit i samverkan med svensklärarlaget vid en medelstor svensk gymnasieskola. Projektets forskningssyfte har varit att bidra med kunskap om svensklärares sambedömningskultur och professionella agens i skrivundervisningen, givet att det performativa trycket på skolan återkommande problematiserats under det senaste decenniet (Biesta, 2015; Gyllander-Torkildsen, 2016). Tolv timmars sambedömning av övnings-NP har videofilmats, varefter samtliga sju deltagande lärare har intervjuats individuellt. I de videofilmade samtalen analyseras dels interaktionen mellan lärarna, dels det skrivdidaktiska innehållet så som viktning av olika textkvaliteter och utformning av respons. Analysen visade att sambedömningen bygger på omfattande delad, men övervägande tyst kunskap (jfr. Hansson, 2011) som huvudsakligen kommer till uttryck genom pekande i och citerande av Skolverkets bedömningsmatriser (jfr Meyer-Beining, 2020). Tillämpningen av bedömningskriterierna framstår som tämligen instrumentell då betygsättning diskuteras mer än formativ respons till eleven, och ytligare fenomen som referatteknik och textnära partier får betydligt större utrymme än textens funktionalitet i den fiktiva kommunikationssituationen (jfr Skolforskningsinstitutet, 2018). Sambedömningssamtalens dominerande syfte tycks alltså vara att tillvarata redovisningsskyldigheten (jfr Mickwitz, 2021). Denna bild nyanseras emellertid när agerandet under sambedömningssamtalen ställs i relation till intervjuerna, där elevens lärande för livet står i centrum för lärarnas reflektioner. Samtliga intervjuade är kritiska mot vissa diskursiva och materiella arrangemang som strukturerar skrivundervisning och bedömning av elevtext (jfr. Henning Loeb, Langelotz & Rönnerman, 2019), exempelvis ramarna kring Nationella prov. De formulerar konstruktiva förslag till kollegial utveckling av ämnesdidaktisk kompetens och vill höja svenskämnets status. Vi ser i lärarnas utsagor ett mikromotstånd mot performativitetskulturen där lärarna är på väg att stärka sin agens och möjligheterna att axla det professionella ansvaret för elevernas långsiktiga bildning.Nyckelord: skrivundervisning, bedömning, performativitetskultur, professionell agensBiesta, G. J. (2015). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy. Routledge.Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet: enkelt i retoriken, svårare i praktiken: elevers och lärares förståelse och erfarenheter. Göteborgs universitet,Hansson, F. (2011). På jakt efter språk: Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Malmö högskola.Henning Loeb, I., Langelotz, L. & Rönnerman, K. (red.) (2019). Att utveckla utbildningspraktiker: analys, förståelse och förändring genom teorin om praktikarkitekturer. Studentlitteratur.Meyer-Beining, J. (2020). ”Of course we have criteria” Assessment criteria as material semiotic means in face-to-face assessment interaction. Learning, Culture and Social Interaction (24), 1–12.Mickwitz, L. (2021). Lärarprofessionalism när bedömning är betyg. I Å. Hirsh & C. Lundahl: Hållbar bedömning. Bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete, 27–46.Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Skolforskningsinstitutet.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Utbildningsvetenskap -- Pedagogik (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Educational Sciences -- Pedagogy (hsv//eng)

Nyckelord

skrivundervisning

bedömning

performativitetskultur

professionell agens

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)