Användbarhet och genomförbarhet av en strukturerad risk- och skyddsintervju med våldsutövande pappor

• I detta delprojekt har vi undersökt användbarhet och genomförbarhet av en intervju avsedd att användas i socialtjänstens myndighetsutövning med en förälder som är utpekad som våldsutövande. I just detta projekt har våldsutövande föräldrar enbart varit pappor.Användbarhet avser om frågorna i intervjun genererar relevanta svar som är tolkningsbara för intervjuns syfte. Genomförbarhet avser om intervjun är möjlig att genomföra i praktiken.Syftet med projektet var att pröva genomförbarheten av intervjun i barnavårdsutredningar och stödverksamheter. Vi ville undersöka om intervjufrågorna genererar relevant information om kända riskfaktorer baserade på tidigare forskning (användbarhet). Vi undersökte om en undergrupp av intervjusvaren kan tolkas enligt mentaliseringsteori/reflekterande förmåga som ett mått på föräldraförmåga.Verksamheter rekryterades genom våra tidigare kontakter i iRiSk-projektet: Tre stödverksamheter (Utväg/ATV) och två myndighetsenheter inom socialtjänsten har deltagit. Verksamheterna introducerades till projektet under vårterminen 2019. Godkännande från Etikprövningsmyndigheten erhölls 2019-08-20 (Dnr 2019-03143). Verksamheterna har samlat in data under årets fyra sista månader. Stödverksamheterna besöktes ett flertal gångar under 2019 för att introducera intervjun och konsultationer gavs under höstterminen. Stödverksamheterna har genomfört sju intervjuer och en intervju har genomförts inom socialtjänstens myndighetsutövning.Två handläggare från socialtjänsten och sex stödpersoner har intervjuats i grupp på respektive verksamhet för att undersöka hur de ser på intervjufrågornas användbarhet och i vilken grad de bedömer att den strukturerade intervjun är genomförbar i praktiken. Svar på frågor om våldsutsatthet analyserades med avseende på följsamhet till intervjuns frågor.Frågorna om genomförbarhet och användbarhet av intervju inom socialtjänstens myndighetsutövning har inte kunnat besvaras, då endast en intervju har gjorts. Inom stödverksamheterna är det främst frågan om intervjufrågornas användbarhet som besvaras, då intervjun är avsedd för att göra risk- skyddsbedömningar inom socialtjänstens myndighetsutövning.Transkript av de inspelade intervjuerna analyserades för att undersöka om svaren kunde tolkas enligt mentaliseringsteori – reflekterande förmåga.Inom stödverksamheterna ansåg man att frågorna i intervjun var bra både med avseende på riskbedömning (myndighetsutövning) och inför start av stödinsats (stödverksamheter) och endast mindre justeringar behövs för att tillgodose användbarheten av intervjun. Såväl struktur som innehåll uppskattades av stödpersoner och handläggare. De ljudinspelade risk- och skyddsintervjuerna visade att intervjupersonerna (de våldsutövande papporna) besvarade frågorna och några problem med frågekonstruktion och förståelse i stort sett inte var något problem. Att genomföra intervjuerna i praktiken avlöpte i stort sett problemfritt. Intervjuarna avvek ibland från frågor eller frågors specifika formulering. Genomlyssningen av intervjuerna med fokus på följsamhet till frågorna om våld gav vid handen att intervjuarna ofta anpassade frågorna för att de är extra känsliga eller uppfattades som konfrontativa frågor och man var rädd om relationen till pappan. Forskargruppens gruppintervju med handläggare från socialtjänstens myndighetsutövning visade i likhet med stödverksamheterna en positiv bild av frågorna i intervjun.Intervjuns mentaliserings-frågor bedöms vara användbara för att bedöma föräldrars mentaliseringsförmåga. Strukturen i den aktuella intervjun liknar den som finns i andra intervjuer som ger underlag för bedömning av mentaliseringsförmåga. Intervjusvaren ger en bild av intervjupersonens benägenhet att mentalisera kring sig själv, sitt barn och barnets mamma. Det finns en variation i benägenhet till mentalisering hos intervjupersonerna som är en indikation på att intervjun fungerar. Intervjuare kan dock påverka svarens reliabilitet och validitet negativt genom att vara ”för hjälpsamma” för att få fram svar från informanten. När det gäller utbildning i att använda intervjun så bör den ta sin utgångspunkt i att stödpersoner och handläggare är vana att anpassa sina frågor till den intervjuade och ovana vid att förlita sig på en extern struktur. Ett särskilt moment i utbildningen bör ägnas åt att förstå föräldraförmåga i relation till reflekterande förmåga.Stödpersoner och handläggare ser inga hinder för att använda intervjun med mammor. En version kan därför prövas med mammor som utövat våld för att undersöka användbarheten av intervjun frågor för mammor. Intervjun bör då kompletteras med ett bedömnings- och analysstöd. Intervjun kan också lämpa sig för andra verksamheter som kommer i kontakt med våldsutövande föräldrar.Slutsatser:Frågorna i intervjun uppfyller förväntningarna om att stimulera till ett samtal där pappan bidrar med information om sig själv som är relevant för arbetet i stödverksamheterna.Frågan om huruvida pappor tenderar att lämna relevant information om kända riskfaktorer kan inte besvaras eftersom faktaunderlaget i denna studie är otillräckligt (för få intervjuer gjorda inom socialtjänstens myndighetsutövning).Efter mindre justeringar av intervjuns struktur och innehåll kan fortsatt prövning göras för att belysa frågornas användbarhet och intervjuns möjligheter till genomförande inom socialtjänstens myndighetsutövning.Intervjun bör prövas även med mammor som utövat våld i familjenIntervjun kan prövas i andra sammanhang där riskbedömningar görs, t.ex. inom familjerätten och Kriminalvården.Ett antal kärnområden som bör ingå i en vidareutbildning för yrkesverksamma socionomer m.m. har beskrivits. Träning i att följa en strukturerad intervju är ett viktigt moment.Intervjufrågorna fungerar som underlag för bedömning av mentalisering/reflekterande förmåga.Huruvida frågor om mentalisering/reflekterande förmåga också är användbara i barnavårdsutredningar har vi inte kunnat studera.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Socialt arbete (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Social Work (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)