Hälsoprojekt med fysisk aktivitet på Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH - Läsåret 2005/2006

• SYFTE SAMT KORT BESKRIVNING AV HÄLSOPROJEKTET. Syftet med undersökningen var att i samarbete med hälso- och sjukvården och andra intressenter genomföra ett kostnadsfritt hälsoprojekt med fr.a. ledarledd fysisk aktivitet speciellt för personer med olika folksjukdomar men även friska i varierande åldrar. Sammanlagt 228 personer deltog för första gången i hela hälsoprojektet under en termin, dels hösten 2005 (114 deltagare) och dels våren 2006 (114 andra nya deltagare) med för- och eftertester. Initialt och i slutet av respektive termin utfördes varierande fysiologiska tester rörande kondition, styrka, rörlighet och balans samt GIH:s hälsoenkät om upplevd hälsa och olika levnadsvanor såsom fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, sömn och tid för rekreation. METODER. Deltagarna anmälde sig själva eller via hälso- och/eller sjukvårdspersonal på Stockholms vårdcentraler, psykiatriska mottagningar eller friskvårdsföretag. Utöver de sammanlagt 228 som medverkade i hela projektet var det fler som deltog i endast det initiala testerna och var närvarande till viss del under respektive termin. Således föll vissa deltagare bort under projektperioderna av olika anledningar. I denna rapport sammanställs data endast för dem som fullföljde projektet med deltagande vid såväl för- som eftertester (n=228, varav 46 män och 182 kvinnor). Bland dessa 228 deltagare (medelålder 57 år, 22-88 år) sågs vid det initiala testet att det endast var 5% som var fysiskt aktiva 30 minuter/dag samt att minst 2/3 var överviktiga och 1/3 obesa. Projekten utgjordes primärt av, 2 ggr/vecka, ledarledd fysisk aktivitet såsom stavgång, motionsgymnastik, vattengymnastik, styrketräning i gym samt i motionshall med den egna kroppen som belastning. Många andra typer av fysisk aktivitet/verksamheter utfördes även såsom afrikansk dans, yoga, massage, qigong, klättring, spinning, boxer size etc. I samband med den initiala hälsoenkätundersökningen och utförandet av de fysiologiska testerna genomfördes ett hälsosamtal. Hälsoprojekten utfördes inom undervisningen i regi av GIH-studenter under handledning av lärare/läkare på GIH samt externt. RESULTAT. GIH:s HÄLSOENKÄT. Signifikant förbättring sågs för gruppen som helhet (n: 228) vid sluttestet jämfört med initialt under projektperioden för följande enkätparametrar: kroppslig hälsa; själslig hälsa; samtliga upplevelsefrågor kring såväl arbetsliv som fritid; sömn; tid för reflektion; tid för avkoppling; samt socialt nätverk. Särskilt hög signifikans sågs för majoriteten av frågorna kring fysiska aktivitetsvanor. Den enda frågan om fysisk aktivitetsvanor som inte förändrades signifikant för gruppen som helhet var frågan kring kroppslig ansträngningsgrad i det dagliga arbetet. Däremot sågs det dagliga stillasittandet minska signifikant. Spridda signifikanta förbättringar gällande kost noterades. Dessa var val av fettsnåla produkter; grönsaksintag; konsumtion av chips och jordnötter; samt kaffebröd. Ingen signifikant förändring sågs för frågor kring övriga kulturella vanor, regelbundenhet i måltider eller för frukt- och fiberintag. Konsumtion av choklad/godis, glass, läsk/saft samt kaffe, te, alkohol och tobak förändrades inte heller signifikant. FYSIOLOGISKA TESTER. Val av olika fysiologiska tester var upp till GIH-studenterna som projektledare att själva välja ut. Därmed är här antalet testade lägre jämfört med dem som fyllde i hälsoenkäten, vilken generellt alla deltagare genomförde. Signifikant förbättring mellan efter- och förtest sågs för konditions och gångtesterna Åstrands cykelergometertest (l/min, 9%, n:74), gångtest (9%, n:89) samt steptest (14%, n:7), men inte för Åstrands test uttryckt i ml/kg x min (7%, n:65). Vid statisk ryggmuskeltest med bålen i horisontalläge utanför en bänk med fixerade ben sågs en signifikant förbättring med 62% för de 53 deltagare som utförde detta test. Av de olika buk- inklusive höftböjarmuskeltesterna, utförda som höftböjningssit-up med böjda ben och stöd, sågs en signifikant förbättring för alla dynamiska och statiska testerna sammantagna (68%, n:64) samt vid bentestet stående med höft- och knäleder i 90 graders vinkel stödjandes bålen mot en vägg (40%, n: 40). Bland styrketester för skuldra-, arm- och handmuskulatur sågs en signifikant förbättring i axelpress, dvs växelvisa sträckningar med en 2- eller 4kg´s hantel från axelhöjd till raka armar upp mot taket maximalt antal gånger, (55%, n:9); vid push-ups, då antalet armhävningar antingen utförda med knäna eller fötterna i golvet räknades, (136%, n:17); samt i gripstyrka höger hand (17%, n:113). En liten förbättring, dock signifikant (knappt 1%), sågs både för uppmätt vikt (n: 169) samt för BMI (n:154) beräknat på denna vikt mellan det initiala och slutliga hälsotestet. Detsamma gällde midje- (2%) och höftmått (1%) samt midje-/höftkvot (knappt 1%) med en signifikant förbättring för män och kvinnor sammantagna (n: minst 34). Ingen signifikant skillnad i uppmätt vilopuls noterades. En signifikant förbättring sågs för rörlighetstesterna stående bålflexion (24%, n:20) och majoriteten av sidböjningstester av bålen (6-12%, n: upp till 37). För det speciellt utformade skulderrörlighetstestet framkom inga klara generella förändringar. Balanstestet stående på ett ben där man registrerade antal nedtramp på en minut visade ingen signifikant förändring mellan för- och eftertest vare sig på höger (n:24) eller vänster ben (n=23). SLUTKOMMENTAR. För ledare, hälso- och sjukvårdspersonal samt utövare inom varierande hälso-, idrotts-, arbets- eller rehabiliteringssammanhang kan det vara av vikt att få kunskaper om vilka typer av fysiologiska tester och hälsoenkätfrågor som kan påverkas av hälsoprojekt med ledarledd fysisk aktivitet och andra hälsofrämjande åtgärder. Av speciell vikt är att se om projekt som dessa kan resultera i ökade fysisk aktivitetsvanor och ökad fysisk kapacitet som båda är faktorer positivt korrelerade till en mängd folksjukdomar. I så fall stärks det faktum att liknande hälsofrämjande åtgärder med ledarledd fysisk aktivitet kan bidra till sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology (hsv//eng)

Nyckelord

Public health science

Folkhälsovetenskap

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)