Den reflekterande friluftsläraren

• IntroduktionReflektion är ett begrepp som vi dagligen möter såväl i det privata näringslivet som inom högskolesektorn och i skolans värld. Dess betydelse varierar beroende på vem som använder den och i vilket sammanhang. Både muntlig och skriftlig reflektion används i samband med undervisning i ett antal lärarutbildningar såväl internationellt som nationellt (O’Conell & Dyment 2006; Wallace & Oliver 2003; Bain, Ballantyne, Packer & Mills 1999; Andersson 2008; Stenberg 2008). Det finns olika sätt att hantera och informera studenter om hur reflektionen bör utformas och vilket ramverk de ska utgå ifrån. Föreliggande artikel har för avsikt att problematisera reflektion som metod i den svenska lärarutbildningen av idrottslärare och tar utgångspunkt i momentet friluftsliv. Vid ett antal svenska lärosäten utbildas idag idrottslärare för grund- och gymnasieskolan. I utbildningen ingår att lära sig att undervisa i friluftsliv, vilket är ett av de få obligatoriska undervisningsområden som synliggörs i de nya styrdokumenten från 2011(Lgr11 och Lgy11). I kursplanerna återfinns såväl specifikt innehåll som bedömningskriterier för friluftsliv för elever i grund- och gymnasieskolan (www.skolverket.se). Syfte & teoretisk ramSyftet med studien är att via analys av reflektionstexter medvetengöra manliga deltagares tankar om friluftsliv, didaktiska överväganden och ledarskap. Forskningsfrågorna är: Vad tänker manliga deltagare om friluftsliv?, Vilka didaktiska överväganden framkommer i samband med ledarskapet?, och Hur uttrycker de manliga deltagarna sina upplevelser i friluftsliv? Den teoretiska ramen tar avstamp i begreppet reflektion utifrån bl. a. Bengtsson (2000) och Schön (2000). MetodStudien är kvalitativ till sin karaktär där reflektionstexter analyseras i samband med två fjällturer, skrivna av manliga kursdeltagare (13 deltagare). Analysen utgår från den hermeneutiska textanalysen vilken Stensmo (2002) liknar vid en flerstegsprocess där han utgår från fyra olika faser med hjälp av den hermeneutiska cirkeln. Tolkningen av deltagarnas texter är inspirerad av Alvessons & Sköldberg (1994) som rekommenderar att blanda de två huvudinriktningarna inom hermeneutiken, objektiverande och aletisk hermeneutik. ResultatDeltagarna skriver om sin oro rörande utrustning och packning men även om friluftsliv som rekreation och värdet av att vistas i naturen. Här finns även koppling till friluftsundervisning i skolan och den personliga utvecklingen. När det gäller de didaktiska överväganden i samband med ledarskapet återfinns funderingar som berör förberedelser inför det personliga ledarskapet utifrån ansvar och att alla i gruppen ska må bra. Här finns reflektioner över ledarskapet i kritiska situationer då det gäller att ta korrekta beslut i olika situationer. Utifrån deltagaranas upplevelser i friluftsliv framhålls den starka naturupplevelsen, tankar som beskriver personliga upplevelser utifrån gemenskap i gruppen, ny vädefull kundskap om sig själv och stärkt självkänsla. DiskussionDeltagarnas reflektionstexter visar på ett engagemang och här finns inga indikationer på att de skriver om andra kursdeltagarna vilket Andersson (1993) lyfter fram som en problematik utifrån egna erfarenheter då det gäller studenters reflektionsskrivande. I samband med de båda turerna och deltagarnas didaktiska överväganden sker en fördjupning i deras sätt att reflektera i sitt skrivande vilket tyder på en utveckling av sitt ledarskap och lärande samt sitt sätt att reflektera. Det stöder de tankar Andersson (2008) lyfter fram om att ett kontinueligt reflekterande leder till att studenten blir mer medveten om sitt eget lärande. Stenbergs studie (2008) visas på att deltagarnas regelbunda skrivande leder till progression och fördjupning i reflektionstexterna vilket även Wallace & Oliver (2003) lyfter fram. Tidigare studier visar på att friluftsliv och naturupplevelser kan främja personlig utveckling och ny kunskap om sig själv (Stenberg 2008), vilket ger en indikation om att vistelse i naturen kan stärka personlig utveckling och tillföra nya insikter. I de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa synliggörs friluftsliv vilket föder tankar om att lärarutbildare behöver reflektera över vilka didaktiska verktyg som behövs för en genomförbar friluftsundervisning inom idrott och hälsa. Reflektion som metod är en möjlig väg inom lärarutbildningen. Tidigare studier (Bain, Ballantyne, Packer & Mills 1999; Wallace & Oliver 2003; Stenberg 2008) visar på att ovanstående resonemang då det gäller reflektionsskrivandet med muntlig och skriftlig återkoppling ger positiva resultat. 

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Idrottsvetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Sport and Fitness Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

reflektion

lärarutbildning

friluftsliv

didaktik

Samhällsvetenskap/Humaniora

Social Sciences/Humanities

Publikations- och innehållstyp

ref (ämneskategori)

kon (ämneskategori)