Gör idrotten som Idrotten vill? : Barn- och ungdomsidrottens utformning i retorik och praktik

• Den här studien handlar om idrottsrörelsens policydokument Idrotten vill och dess väg från visionär retorik, beslutad i styrelserum och på stämmor, till praktisk handling när idéerna ska realiseras av tränare i lokala föreningar. Riktlinjerna har i stort sett varit desamma under de 20 år som gått sedan beslutet om Idrotten vill togs. Forskning visar dock att riktlinjerna inte alltid är normgivande, och att idrotten inte självklart gör som Idrotten vill. Kunskap saknas om i vilken utsträckning  föreningsledare och tränare känner till idrottsrörelsens övergripande riktlinjer samt varför andemeningen i Idrotten vill inte är vägledande i alla sammanhang.Syftet med studien är att undersöka i vilken mån centralt formulerade idéer i Idrotten vill har fått genomslag på lokal nivå där barn- och ungdomsidrotten utformas och utövas. Ytterligare ett syfte är att studera tränares erfarenhet av hur riktlinjerna följs, samt att analysera vilka övergripande idéer som det verkar vara svårast att tillämpa. Följande frågor är centrala: I vilken utsträckning har idrottsföreningar egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott och vad utmärker dessa? Vad känner tränare till om de övergripande idéerna i Idrotten vill, och vad anser de om idéernas genomslag? Vilka idéer verkar svårast att tillämpa och hur legitimerar tränare sina ställningstaganden i relation till dessa idéer? Förhoppningen är att resultaten ska tillföra ny och värdefull kunskap om hur arbeta för att öka kännedomen om och tillämpningen av Idrotten vill kan ske.En utgångspunkt är att resultatet av riktlinjernas genomslag har att göra med vad tränare känner till om de övergripande idéerna, vilka faktiska möjligheter de har att praktisera och konkretisera riktlinjerna och av enskilda ledares uppfattningar om hur och varför barn ska idrotta. För att besvara frågorna har flera metoder använts och olika urval av ledare har skett enligt följande: en kartläggning av policydokument och tillhörande riktlinjer från 100 slumpvis utvalda föreningar i alpin skidåkning, fotboll, ishockey, konståkning och tennis, intervjuer med 15 tränare från både bredd- och elitinriktade föreningar i ovan nämnda idrotter samt enkätsvar från 466 tränare i ett 40-tal idrotter från föreningar i 13 distriktsförbund.Resultaten visar att drygt hälften av föreningarna har utformat egna riktlinjer för barn- och ungdomsidrott. Riktlinjerna varierar dock stort i omfattning och vad de innebär är sällan konkretiserat. Även om ett fåtal tränare känner till Idrotten vill som dokument betraktat, verkar merparten vara bekanta med de övergripande idéerna. En majoritet av tränarna anser också att riktlinjerna mestadels är vägledande vid utformningen av idrott för unga, särskilt då de själva är ansvariga. Däremot sympatiserar inte alla tränare med alla riktlinjer. Särskilt frågan som rör värdet av tidiga satsningar och selektion kontra en mer lekfull inriktning med mindre fokus på tävlingsresultat delar tränarkåren. Frågan engagerar och väcker känslor. Tränarna är eniga om att det gäller att hålla de ungas idrottsintresse vid liv – men hur det ska ske finns det skilda uppfattningar om.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Hälsovetenskap -- Idrottsvetenskap (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Health Sciences -- Sport and Fitness Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

Samhällsvetenskap/Humaniora

Social Sciences/Humanities

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)