Metoder för övervakning av kustfiskbestånd

• Fisk används i ökande utsträckning i miljöövervakningen utmed våra kuster, och medvetenheten om kustfiskets utvecklingsmöjligheter tilltar. Denna situation ställer krav på långsiktig övervakning av och prognoser över fiskbeståndens storlek och produktionskapacitet samt en fortlöpande kontroll av deras hälsotillstånd i vid mening. Föreliggande arbete beskriver ett basprogram utformat för att möta dessa krav. Systemet utgör också en bas för specialundersökningar av t ex fysiologi och miljögiftshalter. Såväl beståndsövervakningen som insamlingen av fisk för provtagning sker genom fiske med etablerad metodik - nät och ryssjor. För en utförlig presentation av principerna bakom systemet hänvisas till Neuman (1985).Övervaknings- och prognossystemet är utformat för kustbundna arter. Dessa uppträder huvudsakligen nära botten; de dominerande pelagiska fiskarna uppehåller sig främst längre ut till havs. För att det skall vara möjligt att koppla fiskens reaktioner till miljösituationen i undersökningsområdet, prioriteras stationära arter; i synnerhet gäller detta mätningar på individnivå. Vidare är systemet inriktat på relativt storvuxna arter, eftersom de ofta är av intresse för fisket, medger individuell kemisk och biologisk analys och är lätta att fånga med etablerad metodik.De arter som övervakas, dvs bottenlevande, någorlunda storvuxna fiskarter, kan vid Östersjöns kuster grupperas i två samhällen: littorala, i huvudsak stationära varmvattenarter samt kallvattenarter, som lever djupare och är mindre stationära. I den förra gruppen är abborre, mört och gers vanligast, medan den senare främst består av skrubbskädda, torsk, simpor, tånglake och sik. Vid svenska västkusten dominerar kallvattenarter som torsk, plattfiskar, tånglake och rötsimpa även på grunt vatten; ål utgör här det enda starka inslaget av varmvattenfisk.Uppläggningen av provfiskena, liksom all annan kontroll av mellanårsvariationer i biologiska förlopp, ställer hårda krav på statistisk planering. De metoder som här beskrivs har utvecklats efter mångåriga förstudier och statistiska prövningar. Genom stratifiering vad gäller val av art- och storleksgrupper, djupintervall, stationer och årstid har det varit möjligt att till rimliga kostnader skapa statistiskt tillfredsställande program. En klar skiljelinje har alltså dragits mot inventering; en sådan bredare insats bör dock ingå i den förundersökning som måste ligga till grund för vaije enskilt övervakningsprogram.I schemat på s. 4 beskrivs informationsflödet i systemet. Andra mätningar på individnivå, vilka ligger utanför det här presenterade basprogrammet biomarkörer, fysiologi, patologi etc - kan lätt tillfogas. Ett stort antal sådana metoder har beskrivits av Neuman (1985). Basprogrammet tillämpas såväl i referensområden [Handbokförkustundersökningar-referensområden), dvs områden utan nämnvärd lokal mänsklig påverkan, som i förorenade områden (Handbokför kustundersökningar - recipientkontroU).Denna upplaga utgör en omarbetning av en tidigare Handbok för kustundersökningar (Metodbeskrivningar i fiskeribiologi 1992:1). Endast mindre ändringar och kompletteringar har gjorts. Det kan nämnas att avsnittet Reproduktion har utökats och förutom ett antal mindre justeringar är det framför allt en uppdatering av vissa blanketter och kodlistor som har genomförts.

Ämnesord

LANTBRUKSVETENSKAPER  -- Lantbruksvetenskap, skogsbruk och fiske -- Fisk- och akvakulturforskning (hsv//swe)

AGRICULTURAL SCIENCES  -- Agriculture, Forestry and Fisheries -- Fish and Aquacultural Science (hsv//eng)

Nyckelord

fisk

miljöövervakning

kustfiske

metod

fiskbestånd

nät

ryssjor

varmvattenarter

kallvattenarter

provfiske

National

Nationellt finansierad miljöövervakning

Ett rikt växt- och djurliv

A Rich Diversity of Plant and Animal Life

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)