Hållbarhetsredovisning : ett verktyg för smartare konsumenter

• Hållbarhetsredovisning - ett verktyg för smartare konsumenter Hållbarhetsredovisningar ger oväntade möjligheter för handel och konsumenter Högskolan i Borås rektor Björn Brorström och miljösamordnare Birgitta Påhlsson har gemensamt att de båda är företagsekonomer med redovisning som specialområde. För en tid sedan höll de ett gemensamt seminarium om hållbarhetsredovisningens (HR) snabba framväxt och kommande utmaningar. En HR är ofta en berättelse i fritext, helt enkelt en skriftlig redogörelse över vad som skett i en organisation under året inom ekologiska och sociala aspekter av hållbar utveckling. Ett problem som Björn, Birgitta och andra forskare brottas med är att klä hållbarhetssträvanden i siffror, för att på så sätt finna metoder att införliva dem i årsredovisningarnas finansiella rapportering. Jag ser två sätt att lösa detta problem på, där åtminstone det ena alternativet kan vara intressant för handelsforskningen och ge avtryck på framtidens handel. Det första alternativet är det mest självklara och det enklast genomförbara. Den offentliga sektorn omsätter stora belopp (500 miljarder per år i Sverige, 15 000 miljarder i EU). Om all offentlig upphandling skulle tvingas ta hänsyn till HR skulle hållbarhetsaspekter mycket snart hamna högt på dagordningen hos åtminstone stora och medelstora företag. Problemet kan alltså lösas genom att man vänder på det: siffrorna behövs helt enkelt inte. En sådan lösning kräver dock att man ser till vad redovisningen syftar till, snarare än att skapa en optimal redovisning i sig. Det andra sättet är mer komplicerat men skulle ge konsumenter ökad inblick i vad de köper och ökad makt att välja bort varor som är dåliga för natur och hälsa. Idén bygger på att varje varas ingående komponenter (t.ex. en knappsats i en mobiltelefon) får en viss ”straffpoäng” utifrån parametrar som materialåtgång, miljöeffekter av transporter, fabriksarbetares situation etc. För varje led i kedjan ökar poängen, på samma sätt som moms byggs på successivt. För konsumenten redovisas sedan poängen på prislappen. Slutkunden kan därmed enkelt jämföra, säg, konkurrerande mobiltelefoner från Apple och Samsung, och se vilken som är bäst ur ett hållbarhetsperspektiv. Appen Shopgun - ett exempel från Göteborg om hur konsumenter kan köpa bättre och justare livsmedel Ett sådant system skulle inte vara trivialt att införa, men faktum är att de flesta data redan finns tillgängliga. Som exempel kan nämnas att alla moderna fabriker lär ha system för att redovisa hur mycket tid som läggs ned på respektive produktslag. Som handlare skulle ett poängsystem ge mängder av möjligheter: •Konsumenten skulle t.ex. kunna se att en viss vara av hög kvalitet ger mindre avtryck på miljön än en billigare vara kanske gör, särskilt om förväntad livslängd räknas in. •Kedjor som ICA och Coop, som är världsledande på att arbeta med kunddata, skulle kunna ge specialerbjudanden och kundrabatter om man väljer de miljöriktiga alternativen. Listan kan göras lång. Oavsett vilken väg man väljer att gå uppstår följdfrågor som verkar intressanta att forska vidare på och här kan SIIR komma in. Tänk om man kunde presentera ett projekt mellan exempelvis SIIR, Borås kommun och det lokala näringslivet med kundundersökningar utifrån ett poängsystem! Vinsterna med framför allt detta andra sätt är många. Världen mår bättre. Fabriksarbetares vardag kan underlättas. Handlare kan erbjuda annat än låga priser. Konsumenterna kan göra aktiva val för miljön. Och som grädde på moset får ekonomerna mängder av nya siffror att pryda årsredovisningarna med! Gästbloggare//Petter Dessne

Ämnesord

NATURVETENSKAP  -- Data- och informationsvetenskap (hsv//swe)

NATURAL SCIENCES  -- Computer and Information Sciences (hsv//eng)

Nyckelord

hållbarhetsredovisning

handel

Handel och IT

Business and IT

Handel och IT

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

ovr (ämneskategori)