Den regionala stödstrukturen i Halland – erfarenheter och synpunkter : Utvärdering av den regionala stödstrukturen för socialtjänsten och näraliggande hälso- och sjukvård genomförd av Högskolan i Halmstad på uppdrag av Region Halland

• Högskolan i Halmstad har på uppdrag av Region Halland utvärderat den regionala stödstrukturen för samverkan mellan kommunerna och Region Halland i länet. Utvärderingens huvudsyfte har varit att undersöka vilka erfarenheter ett urval av aktörer som arbetar inom stödstrukturen har av denna och vilka synpunkter de har på hur stödstrukturen fungerar. Ett annat syfte var att få underlag för lägesrapportering till SKL samt underlag för fortsatt utveckling och revidering av den regionala stödstrukturen. För att belysa innehållet i den samverkan som sker har man från strategisk nivå i den regionala stödstrukturen valt att till utvärderingen foga ett antal dokument om olika programområdens arbete (se bilagor). Utvärderingen bygger på genomgång av dokument om stödstrukturen och intervjuer med personer på dess olika nivåer. Intervjuer är genomförda med sammanlagt 28 personer från samtliga nivåer inom stödstrukturen: från arbetsgrupper och nätverk intervjuades 5 personer, på taktisk nivå intervjuades 13 personer, på strategisk nivå 8 personer samt från chefsgrupp Halland 2 personer.Av intervjuerna framgår att det finns bred uppslutning på alla nivåer bakom etableringen av den regionala stödstrukturen. Det förefaller som om strukturen med framgång har implementerats i hela organisationen, vilket är ett förhållande som tidigare forskning visat vara betydelsefull för att samverkan och samarbetet ska utvecklas positivt. Det bör dock framhållas att uppslutningen kring den regionala stödstrukturen utgår från hur denna är tänkt att fungera och inte från hur den för närvarande i alla delar faktiskt fungerar.Den positiva inställningen till den regionala stödstrukturen innebär inte att det saknas kritiska synpunkter. De som för fram kritik betonar dock att de, jämfört med tidigare, ser etableringen av den regionala stödstrukturen som en förbättring av samverkan och som lovande inför framtiden. Med tanke på att den regionala stödstrukturen befinner sig i ett uppbyggnadsskede framstår det som naturligt med viss kritik. Den grundläggande positiva inställningen kan dock ändras om förväntningarna på den regionala stödstrukturen inte infrias.Det framgår av intervjuerna att en horisontell integration av samverkan mellan socialtjänsten och den näraliggande hälso- och sjukvården inletts redan innan den regionala stödstrukturen etablerades. En intersektoriell samverkan inleddes över huvudmannaskapsgränserna mellan det dåvarande Landstinget Halland och länets kommuner. Denna samverkan breddades och fördjupades när Region Hallands bildande och sedan ytterligare med den regionala stödstrukturens etablering. Samverkan kan även beskrivas som interprofessionell genom att den innefattar samarbete mellan skilda professioner inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården.De som intervjuats inom strategiska gruppen framhåller att det skett en effektivisering bl.a. genom att hälso- och sjukvården inom den regionala stödstrukturen kan samarbeta med ett kollektiv av kommuner istället för med sex enskilda kommuner. Samverkan underlättar även mottagandet och hanteringen av nationella överenskommelser inom berörda områden. En utmaning inför framtiden kan, enligt intervjuerna, bli att tvingas prioritera för att undvika den arbetsbelastning som det innebär att hantera samtliga nationella initiativ.Det gavs under intervjuerna bevis på att de intervjuade oberoende av organisationstillhörighet delar gemensamma mål. Ett sådant mål som återkom i flera intervjuer avsåg ambitionen att kunna erbjuda invånarna likvärdig vård/stöd oavsett var de bor i länet. Uppslutningen kring en gemensam målbild kan ses som uttryck för integration av samverkan hos de intervjuade. Den breda uppslutningen kommer sannolikt att bidra till att stärka samverkan mellan länets aktörer ytterligare framöver.Den horisontella integrationen inom den regionala stödstrukturen på chefsgruppsnivå, strategisk nivå, taktisk nivå och inom arbetsgrupper och nätverk har varit framgångsrik. Den vertikala integrationen av samverkan mellan de olika nivåerna i den regionala stödstrukturen verkar emellertid behöva utvecklas. Insynen och kunskapen om vad som sker på de olika nivåerna varierar med den position man har i den regionala stödstrukturen. Bäst överblick av organisationen har man från de översta nivåerna i pyramidens topp, i övrigt begränsas insynen till den egna nivån och näraliggande nivåer. I intervjuerna speglas detta i att man önskar delta på möten på andra nivåer och efterlyser tydliga befattningsbeskrivningar för varje nivå med preciserade beslutsmandat samt en utvecklad informations- och kommunikationsstrategi. Det finns också en kritik som utgår från upplevelser av över- respektive underordning mellan olika aktörer. De intervjuade inom chefsgrupp Halland betonar vikten av att den regionala stödstrukturen behåller sitt fokus på nyttan för invånarna i länet. En inställning som delas av flera av dem som intervjuats. På taktisk nivå menar man dock att brukare och medborgare inte involverats i utvecklingen av den regionala stödstrukturen och att deras engagemang inte tagits tillvara i tillräcklig omfattning. En konsekvens av detta har, enligt kritikernas mening, varit att uppmärksamheten i allt för hög grad riktats mot organisatoriska lösningar snarare än mot nyttan för brukarna och länets invånare.En utmaning som den regionala stödstrukturen kommer att ställas inför är valet mellan förstärkning och utökning av resurser och ambitioner eller en mer återhållsam utveckling som bygger på uppfattningar om risker för byråkratisering och där strukturens stödjande funktion övergår i styrning. Av tidigare forskning framgår att införandet av nya former för samverkan med utökat samarbete ofta leder till ökad arbetsbelastning. Det är uppenbart utifrån intervjuerna att arbetsbelastningen ökat på alla nivåer av den regionala stödstrukturen och att det skapat problem. Även höga ambitioner om att utveckla stödstrukturen riskerar att bidra till ökad arbetsbelastning. Det fördes under intervjuerna fram flera förslag om utökning av den regionala stödstrukturen med ytterligare aktörer. Det är främst hälso- och sjukvårdens medverkan som efterlyses, med önskemål om att denna ska utökas till att omfatta närsjukvården och primärvården i länets kommuner och ytterligare verksamhetsgrenar. Betydelsen av att även finna samverkansformer med de privata utförarna togs upp. Det hävdades vidare att mycket av den problematik som hamnar hos den strategiska gruppen skulle kunna hanteras bättre genom utökad samverkan med skolan och elevhälsan. Utvecklade samverkansformer med kommunernas försörjningsstöd sågs som en annan viktig fråga.Ytterligare en utmaning för den regionala stödstrukturen är att förankra och utveckla arbetet på bred front med en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens och den näraliggande hälso- och sjukvårdens verksamheter genom en tydligare knytning till processtöd och länets FoU-och FoUU-miljöer. Det kan även bidra till att brukarnas erfarenheter får en stärkt ställning, vilket efterlyses i intervjuerna.Sammanfattningsvis kan konstateras att den regionala stödstrukturen på kort tid fått en bred uppslutning och utvecklat samverkan mellan länets kommuner och Region Halland. Utmaningarna ligger framförallt i att förbättra kommunikation/information, ytterligare förtydliga ansvar och beslutsmandat samt värna strukturens stödjande roll.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Annan samhällsvetenskap -- Tvärvetenskapliga studier inom samhällsvetenskap (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Other Social Sciences -- Social Sciences Interdisciplinary (hsv//eng)

Publikations- och innehållstyp

vet (ämneskategori)

rap (ämneskategori)