Akademiskt entreprenörskap ger samhällsekonomisk vinst : Entreprenörskap och företagande bland akademiker under perioden 2004–2009

• I denna rapport analyseras samhällseffekter av satsningar på akademisk utbildning genom att se på hur akademikers involvering i kunskapsintensivt företagande under perioden 2004-2009 bidrar till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. I rapporten fokuseras särskilt fyra huvudsakliga grupper av akademiker: civilekonomer, civilingenjörer, jurister samt läkare/ tandläkare (medicinare). Rapporten är författad av Lina Ahlin; verksam vid CIRCLE och Nationalekonomiska institutionen/Lunds Universitet, Jonas Gabrielsson; verksam vid CIRCLE/Lunds Universitet och Sektionen för Ekonomi och Teknik/Högskolan i Halmstad, samt Karl Wennberg; verksam vid Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande/ Handelshögskolan i Stockholm och Ratio - Näringslivets Forskningsinstitut.Rapportens resultat visar genomgående att akademikers företag bidrar till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i betydligt högre utsträckning än andra företag. Det finns även stora skillnader mellan företag som startas och drivs av individer med olika akademiska utbildningsinriktningar. Civilekonomers och civilingenjörers företag skapar betydligt fler nya arbetstillfällen än juristers och medicinares företag. Samtidigt är bidraget från civilekonomers företag till nya arbetstillfällen cirka 20 procent högre än civilingenjörernas företag.Utöver sammanställningen av akademikerföretagens bidrag till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt presenterar vi också ett antal pedagogiska och användbara nyckeltal för att mäta den entreprenöriella avkastningen från investeringar i akademisk utbildning. Denna avkastning baseras på akademikerföretagens bidrag till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt i förhållande till statens kostnader för olika typer av akademiska utbildningar. I analysen finner vi att om myndigheterna satsar 10 000 kronor på en akademisk utbildning så har detta generellt sett en god entreprenöriell avkastning för samtliga utbildningsgrupper.Vi finner även att resultaten skiljer sig markant åt mellan olika akademiska utbildningar. Våra resultat visar att juristers och framförallt civilekonomers företag genererar betydligt fler nya arbetstillfällen per statlig utbildningskrona jämfört med civilingenjörers och läkares/ tandläkares företag, framförallt eftersom kostnaden för att utbilda de senare grupperna är så pass mycket högre. Skillnaderna i entreprenöriell avkastning mellan de olika akademiska utbildningsgrupperna i termer av löneutbetalningar och skatteintäkter baserat på företagens omsättning är mycket snarlika de skillnader som vi finner för nya arbetstillfällen.För att driva på tillväxten och den industriella utvecklingen i ekonomin behöver Sverige individer och företag som kan omsätta teknologi och ny kunskap till produkter och tjänster. Förhoppningen är att rapporten skall bidra till den fortsatta debatten kring hur akademiker bidrar till den samhällsekonomiska utvecklingen genom involvering i kunskapsintensivt företagande och entreprenörskap.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Ekonomi och näringsliv (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Economics and Business (hsv//eng)

Nyckelord

Akademisk utbildning

entreprenörskap

företagande

tillväxt

Publikations- och innehållstyp

pop (ämneskategori)

rap (ämneskategori)